Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9
Utlåtande 1870:LU9
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.
^:o 9.
Ank. till Riksd. Kansli d. 15 Februari 1870, kl. I e. in.
Utlåtande, i anledning af väckta, motioner om ändring af gällande
stadganden angående skyldighet att deltaga i byggnad och
underhåll af tingshus och här adsfängelse
Ifrågavarande,
till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta
inom Andra Kammaren af Herrar O. B Olsson (motionen N:o 7), Sven
Nilsson i Efveröd (motionen N:o 20) och Magnus Svensson (motionen N:o
52), hvilka alla tre yrkat, att 26 kapitlet 4 § byggninga-balken måtte så
ändras, att alla inom härad eller tingslag må blifva skyldige att efter fyrktal
deltaga i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse.
Berörda lagrum lyder sålunda: »Tingsbyggning skall hvart härad
bygga, efter gårdatalet, å vanlig tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande
pröfvar det för allmogen lägligast, sedan Rätten deröfver hörd
är. Der skall vara en stufva så stor, som tarfvas, och två kamrar; och
vare häradet skyldigt den byggning uppehålla. Vid hvart tingställe skall
ock ett fängelse vara, der missgerningsman må i förvar hållas. För denna
byggnad vare ingen fri, utan sätes- och ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman,
så ock preste- och klockarebol» Varande, enligt Kongl. Förordningen
den 17 September 1783, lotshemman befriade från skyldighet
att i tingshusbyggnad deltaga.
Det kan icke förnekas, att eu jemnare och mera tidsenlig fördelning
af ifrågavarande besvär är af rättvisa och billighet påkallad. På sätt FagBih.
till Riksd. Prof. 1870. 7 Sami. 5 Käft. 1
2
Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.
Utskottet vid nästlidna års riksdag i detta ämne erinrade, härleder sig
åberopade lagstadgandet från en tid, då man icke visste af någon annan
till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning, än jordbrukaren,
och då man ej kände någon annan grund för dennes beskattning,
än det hemmantal han innehade. Men förhållandet är numera helt annat.
Öfverallt har vid sidan af den egentlige jordbrukaren uppstått en befolkning
af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare in. fl., hvilka lika
väl som jordbrukaren hafva intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande.
De böra derföre ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till
uppehållande af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som
med den nyare tidens framåtskridande och folkmängdens tillväxt fordringarne
i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt
stegrats
Någon
giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol
skulle i förevarande hänseende åtnjuta en förmån, som ej tillkommer
andra boställsinnehafvare, lärer svårligen kunna anföras; och de skäl, som
må hafva föranledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar
samt afhysta rå- och rörshemman från allt deltagande i tingshus- och häradsfängelse-byggnad,
synas numera ej vara för hand. A andra sidan har
det ej undgått Utskottets uppmärksamhet att ifrågasättas kan, huruvida
förevarande fråga, då befrielse från deltagande, åtminstone i byggande af
tingshus, finnes vederbörande tillförsäkrad i adliga privilegierna den 16 Oktober
1723, § 8, må kunna anses antaga egenskapen af privilegiefråga och
förty böra behandlas i den ordning 114 § Regeringsformen föreskrifver.
Ehuru Utskottet i öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter anser,
att ifrågaställda byggnadsskyldigheten bör blifva ett gemensamt onus,
som drabbar icke blott egare af alla slags fastigheter, men äfven eu hvar
vid kommunalstämma röstberättigad, tilltror Utskottet sig likväl icke att
obetingadt förorda den af motionärerne i sådant afseende föreslagna grund,
likasom Utskottet i saknad af erforderliga upplysningar till ledning för bedömandet
ej heller är i tillfälle att härutinnan framställa något annat förslag.
Den varsamhet, hvarmed lagstiftaren i allmänhet bör gå till väga
vid öfvergången ifrån en princip till en annan, måste han fran^för allt iakttaga
i ett fall sådant som det förevarande, då frågan gäller att till en del
öfverflytta en börda från en samhällsklass på andra, hvilka förut varit derifrån
befriade. Om derföre den af motionärerne föreslagna fördelningsgrund,
fvrktalet, funnes i det hela taget lämplig, torde likväl vissa modifikationer
böra ega rum för de klasser, som i allt fall finge en ökad
tunga, och hvilkas intresse i kommunen kunde anses mindre varaktigt än
fastighetsegarens.
Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 9.
3
Då emedlertid, såsom redan är antydt, för uppgörande af detaljerade
bestämmelser i ifrågavarande hänseende erfordras en noggrannare utredning
af frågan, än som hos Riksdagen lärer kunna åstadkommas, får Utskottet
vördsamt hemställa:
att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande
i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse,
att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen, efter
billiga grunder, gemensamma.
Stockholm den 14 Februari 1870.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre.
Reservationer:
af Herrar Grefve Mörner, von Möller och Bergström.