Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6

Utlåtande 1878:LU6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ant. till Riksd, Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 6 e. m,

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring
i Byggningabalken, kap. 26, § 4.

Uti en inom forsta Kammaren väckt och till Lag-Utskottets handläggning
ofverlemnad motion, N:o 28, har Herr Christoffer Olsson, under åberopande af de
skal, som vid flera föregående riksdagar blifvit anförda, föreslagit, “att Riksdagen
vi e för sin del besluta eu förordning angående skyldighet att deltaga i kostnaden
for byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, så lydande:

Med ändring af hvad> 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda författningar
stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse,
forordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan
byggnad skola alla de, hvilka inom häradet erlägga kommunalutskylder, deltaga efter
den grund, som for utgörande af dessa utskylder finnes stadgad»;

fn, iiar UtsJ;ttet frän Andra Kammaren fått emottaga motioner med enahanda
förslag, af Herrar Magnus Andersson, N:o 20, och L. J. Larsson, N:o 29, samt af
Herrar Ivar Månsson med flere, N:o 68, och P. E. Andersson, N:o 130, i hvilka
sist namnda tvenne motioners författningsförslag dock i stället för orden: “inom
haradet» upptagits “inom tingslaget“, hvarjemte Herr P. E. Andersson, för den händtjlse
den af honom i första rummet föreslagna, mera genomgripande förändringen
icke skulle vinna Riksdagens bifall, anhållit, “att Riksdagen, för erhållande af jemna™
fördelning åt byggnadsskyldigheten jordegarne emellan, måtte besluta den förändring
i 26 kap. 4 § Byggningabalken, att byggnadsskyldighet och underhåll af
Bih. till Likså, Prof, 1878. 7 Samt. 5 Käft.

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

tingshus och häradsfängelse skall, inom hvarje tingslag, utgå af fast egendom eftertumla
grund som för kommunalutskylder är bestämd."

Angående den i ofvan nämnda motioner till ändring förordade bygguadss cy -

diahet är för närvarande stadgadt i Byggningabalk kap. 26, § 4:

g “Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gardatalet, a vanlig tillstå ,
eller der Konungens Befallningshafvande pröfva!- det för allmogen laglöst, sedan
Rätten deröfver''hörd är. Der skall vara eu stufva så stor, som taft» ^
kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla. v>d hvart togstaUe
skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman ma i förvar hallas. För de
byggnad vare inge» fri, »ten sitte,- och ladugård,, aftysta ra och rb» henrmau -ock presto och klockarebol"; och äro, enligt Kongl. Forordningen den 17 Septem
ber 1783 § 2, jemväl lotshemman befriade från skyldigheten att deltaga i tingsh.
b ggnad äfvensom genom Kongl. Resolutionen den 28 Maj 1754 gifvits _dmi förklaring
öfW 26 kap. 4 § Byggningabalk^! samt 8 § i 1723 års adelig» privilegier, att
insockne frälsehemman skola från tingshusbyggnad njuta befrielse.

Di frågan om ordnande af skyldigheten att deltaga . byggande och underhäll
af tingshus och häradsfängelse nu äter föreligger till Riksdagens profning, tor
det enligt Utskottets tanke icke vara olämpligt att i korthet ut, minnet.återföra.de
olika beslut, Kamrarne sedan representationsreformens genomförande nietI anled g
It väckta motioner i frågan fattat. Sedan åt 1867 båda Kamrarne den Forsta med
42 röster mot 31, och den Andra utan votering, beslutat eu underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes lata utarbeta och Riksdagen
meddela förslag till sådana förändrade stadgande!! angående deltagande i byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden ble
medlemmarne af tingslagen, efter billiga grunder, gemensamma men sadan sk fvels^
icke kommit att afgå, blefvo förslag om eu dylik stafvelse® aflåtande 1869 och 1870
af Första Kammaren afslagna, men af Andra Kammaren bifallna 1869 utan votei g
å någotdera stället, samt 1870 med 77 röster mot 20 i Forsta Kammaren
den Andra, som ogillade den punkt i Utskottets motivering, deri antydan bil vit g o d,
att frågan möjligen kunde anses hafva egenskapen af privilegiera och således
borde behandlas i den ordning 114 § i Regeringsformen föreskrifver utan votering.
Vid 1872 års riksdag hemstälde Utskottet, med anledning af erhallen aterremiss
från båda Kamrarne å ett föregående utlåtande i frågan, att Riksdagen, med uttalande
af den åsigt, att staten borde öfvertaga skyldigheten att bJgga °ch “J JA
tingshus och häradsfängelse, skulle i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. M j.
täcktes i sådant afseende låta åvägabringa erforderlig utredning angående sattet oc
vilkoren för sakens genomförande samt derefter for Riksdagen framställa fors ag
ämnet; och blef denna hemställan af Första Kammaren afslagen med 26 roster mot
20, samt af Andra Kammaren bifallen med 81 röster mot 52 År1878 förnya
Utskottet sitt skrifvelseförslag, dock så, att staten borde öfvertaga äfven skyldig

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

ten att bygga och underhålla stadshäkte; men enär, sedan Första Kammaren med 45
röster mot 37 bifallit detta förslag, Andra Kammaren, efter återremiss och begäran
från Utskottet, att Kammaren måtte fatta beslut, med 110 röster mot 71 beslöt, med
utslag å Utskottets hemställan, underdånig skrifvelse af samma lydelse som 1867, 1869
och 1870, förföll frågan för denna riksdag. Vid riksdagen 1874 återförnyade Utskottet
det af Andra Kammaren 1873 antagna förslag, hvilket nu afslogs af Första Kammaren
med 74 röster mot 6, men af Andra Kammaren utan votering bifölls. Efter det
vid 1875 års riksdag hemställan om underdånig skrifvelse med anhållan, det täcktes Kong!.
Maj it, vid den utredning, som med anledning af Rikets Ständers den 20 Juni 1866 och
Riksdagens den 18 Maj 1871 till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelse!’— åsyftande,
att skyldigheten till deltagande i byggnad och underhåll af ej mindre kyrka med hvad
dertill hörde än äfven socken- och fattigstuga samt skolhus måtte blifva för medlemmarne
af kommunen efter billiga grunder gemensam — kunde komma att ega
rum, äfven taga i öfvervägande, i hvad mån den nu på jorden hvilande skyldigheten
att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte måtte jemväl till andra beskattningsföremål
utsträckas, och under de nådiga framställningar, som kunde af
nyss berörda skrivelser föranledas, begripa jemväl förslag till förändrad lagstiftning
i nu föreliggande fråga, af Första Kammaren afsfagits med 43 röster mot 39, men
af Andra Kammaren utan votering bifallits; så framlade Utskottet vid riksdagarne

1876 och 1877 förslag till författning af hufvudsakligen samma lydelse, som det nu
framlagda, hvilka förslag afslogos af Första Kammaren och biföllos af Andra Kammaren,
vid först nämnda riksdag utan votering i någondera Kammaren, men vid

1877 års riksdag med 41 röster mot 29 i Första Kammaren, och i den Andra äfven
nu utan votering.

Denna redogörelse visar, att frågan sedan 1867 passerat tvenne stadier, af
hvilka man skulle kunna kalla det första — till och med 1875 — för skrivelsernas,
samt det senare för lagförslagens. ’ Den förra perioden företer ett visst vacklande
mellan olika grunder för bestämmandet af skyldighetens utgörande, men så
småningom hafva de olika åsigterna allt mer förenat sig om den enligt Utskottets
tanke rigtiga fordran af samma grund, som för kommunala utskylders utgörande
finnes stadgad.

I sina utlåtanden i ämnet vid föregående riksdagar har Utskottet erinrat, att
de nu i detsamma gällande stadganden härledde sig från en tid, då man icke
visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på landet förpligtad befolkning
än jordbrukaren, och då man icke kände någon annan grund för dennes beskattning
än det hemmantal, han innehade. Emellertid hade förhållandena väsentligen
förändrats. I alla landsändar hade, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått eu
befolkning af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare med flere, hvilka
lika väl som jordbrukaren hade intresse af rättskipningens behöriga handhafvande.
De borde derför ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande af

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som, med förändrade tidsåsigter
och befolkningens tillväxt, fordringarne i afseende på beskaffenheten af ifrågavarande
byggnader betydligt stegrats.

På samma gång man under senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet
icke vore någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala besvär, hade
man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten till deltagande i
dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande. De skäl, som föranledt 1734 års
lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman från
allt deltagande i tingshusbyggnad, hade, sedan rättigheten att besitta sådana hemman
icke vore frälsemän allena förbehållen, samt en senare tids lagstiftning äfven medfört
förändring i stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum, i det närmaste
bortfallit, och någon giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol
skulle i förevarande afseende åtnjuta en förmån, som icke tillkomme andra boställshafvare,
kunde svårligen uppvisas, likasom ingen skälig anledning kunde anföras,
hvarför lotshemman skulle från sådan skyldighet vara frikallade.

Den frihet i nämnda hänseende, som enligt särskilda privilegier egde rum för
viss fast egendom, måste för öfrigt anses meddelad endast med afseende å de förhållanden,
som förefunnos, då samma frihet beviljades, eller att bygnadsskyldigheten
var ett jorden uteslutande åliggande besvär, hvadan tillämpningen af denna frihet
borde förfalla på samma gång nämnda skyldighet efter en helt och hållet ny grund
gjordes för alla skattskyldige gemensam.

Derjemte borde icke vid denna fråga förgätas, att till följd af den omreglering
af tingslagen, som dels redan skett och dels i den närmaste framtiden på flera
ställen komme att- ske, om- och nybyggnad af många tingshus måste ega rum, hvarigenom
åter tungan af ifrågavarande besvär flerstädes blefve betydligt ökad.

Dessa skäl, hvarå Utskottet förut stödt sitt tillstyrkande af den nu föreslagna
omreglering af skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte, finner
Utskottet fortfarande ega giltighet.

Härtill kommer nu, att, enligt Utskottets tanke, ifrågavarande skyldighet, under
de förändrade förhållanden inom vårt land, livilka sedan densammas stadgande inträffat,
bidrager att åstadkomma en stundom icke oberättigad klagan öfver skattebördans
ojemna fördelning. Denna ojemna fördelning åter bör det vara lagstiftarens
omsorg att i möjligaste mån rätta, och Utskottet har trott tiden vara inne att i nu
ifrågasatta hänseende besluta sig för en dylik rättelse.

I sitt vid sista riksdagen framlagda förslag till lagtext har Utskottet icke
vidtagit någon annan ändring, än att, såsom ock i tvenne af motionerna föreslagits,
ordet “härad" utbytts mot “tingslag“, hvilket senare uttryck synts Utskottet rigtigare,
enär så väl flera härad kunna vara sammanslagna till ett tingslag, som ett härad
deladt i flera sådana, samt häradsindelningen är i flera delar af vårt land okänd;
och får Utskottet, med anledning af det sålunda anförda, vördsamt hemställa,

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 6.

att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af tingshus och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och
särskilda författningar stadga angående skyldighet att deltaga i
byggandet, af tingshus och häradsfängelse, förordnas härigenom,
att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan byggnad
skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder
finnes stadgad.

Stockholm den 15 Februari 1878.

På Utskottets vägnar:

H. O. y. Gegerfelt.

Reservationer:

af Herr von Gegerfelt: “Sedan Lag-Utskottet vid de två sist förflutna riksdagarne
föreslagit antagande af kommunalbeskattningen såsom grund för skyldigheten att i tingshus
yggnad deltaga, men detta förslag i följd af Kamrarnes sins emellan stridiga åsigter
icke vunnit Riksdagens bifall, har jag ansett Utskottet böra med ledning af Riksdagens
iinaer tiden fattade beslut angående skjutsväsendet och väghållningen samt kyrko-och
skolhusbyggnader, jemte de öfverläggningar, som härom blifvit förda, söka utfinna för
ifrågavarande skyldighet någon annan grund, hvarom Kamrarne möjligtvis kunna sig
förena, exempelvis skyldighetens utsträckning till annan fäst egendom än den, hvilken
en sådan skyldighet nu åligger, och dess utgörande efter taxeringsvärdet i stället
för hemmantalet. Då likväl Utskottet ej velat härå ingå, har jag ansett mig
flora anmäla mm reservation mot dess beslut1*;

. f f Herr Grefve Mörner: “Jag har icke kunnat biträda Utskottets beslut, enär
jag i ifrågavarande ärende fortfarande hyser samma åsigter, jag förut vid flera tillfällen
uttalat*1;

af Herr ättling, väl ej mot det slut, hvartill Utskottet kommit, men mot
väsentliga delar af Utskottets motivering;
af Herrar Asplund och Sundett.