Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5

Utlåtande 1879:LU5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1879, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af vädd motion om underdånig
skrifvelse angående omarbetning af Kongl. förordningen
den 6 Oktober 1848 om aktiebolag.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet hänvisad
motion, Nio 17, har Herr L. M. Carlsson föreslagit, »att Riksdagen
måtte besluta att till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse
med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa en revision
och omarbetning af Kongl. förordningen den 6 Oktober 1848 angående
aktiebolag och hvad dermed i sammanhang står, så att så väl
aktieegarne som borgenärer mera kunna betryggas mot förluster än
hvad hittills visat sig vara fallet, och derefter till Riksdagen inkomma
med nådigt förslag i ämnet»; och har motionären*, uppgifvit vissa
grundsatser, hvilka enligt hans tanke borde vid eu dylik omarbetning
följas.

Då emellertid den af motionären önskade enheten mellan olika
bolagsordningar icke står att förena med de så olikartade ändamål och
deraf betingade verksamhetssätt för särskilda aktiebolag;

då det ifrågasatta stadgandet af lika röstgrund för alla aktiebolag
skulle beröfva bolagen den rätt, dem bör tillkomma att sjelfva
Bill. till liiksd. Frat. 1879. 7 Samt. 4 Höft. 1

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 5.

i sina bolagsordningar bestämma grunderna, för rösträtten vid stämmorna,
der dessa grunder annars stå att förena med allas rätt och
allas säkerhet;

dä den föreslagna föreskriften, »att bestämmelser i bolagsordningar
derom, att aktieegarne ej skulle ega till fullmäktige vid stämmorna
antaga den de ville, icke måtte vinna nådig stadfästelse», skulle, enligt
Utskottets tanke, vara olämplig, enär ett aktiebolags ställning,
verksamhet och angelägenheter ofta kunna göra det önskvärdt, att andra
än aktieegare icke må ega att vid stämmorna vara till städes;

dä hvad motionären andragit derom, att »i aktielagen borde
intagas stadgande!!, som gånge derpå ut, att vid underdåniga ansökningar
om fastställelse af bolagsordningar fordrades prospekten och inbjudningen
till aktieteckningen jemte andra handlingar, som kunde bereda
tillfälle till eu mera genomgående granskning af bolagets ändamål och
rörelse in. m.», utgår från den förutsättning, att Kongl. Maj:t skulle
vid pröfning af ingifven bolagsordning tillse, att »bolagen vore bygda
på sunda principer», samt att »bolagsordningarne innehölle bestämmelser,
som kunde trygga aktieegarne för förluster, de der, i händelse sakkunnige
personer lemnats tillfälle att yttra sig om bolagets ändamål och möjligheterna
för bolagets bestånd och verksamhet, och dessa yttranden
vid den Kongl. pröfningen tagits i öfvervägande, säkerligen bort kunna
undvikas», men Utskottet icke anser eu så vidsträckt pröfningsrätt
böra eller kunna af Kong!. Maj:t utöfvas, eller Kongl. Maj:ts fastställelse
å en till honom ingifven aktiebolagsordning vara afsedd att innebära
någon som helst af Kongl. Maj:t lemnad garanti för bolagets
ändamålsenlighet;

dä särskild föreskrift derom, »att styrelsen eller dess ledamöter
ej få, hvarken för egen del eller genom fullmakt å bolagsstämma eller
annan sammankomst med bolaget, rösta hvarken vid tillsättande af
revisorer, än mindre vid bestämmande om ansvarsfrihet för styrelsens
förvaltning», icke visat sig af något behof påkallad, lika litet som särskild
bestämmelse derom, att vid styrelseval de afgående ledamöt.erne
icke få rösta på sig sj elfva, hvilken senare bestämmelses åtlydande
derjemte skulle blifva särdeles svårt att kontrollera;

dä stadgandet i 10 § af aktielagen, »att, utom i de fall, hvarom
ofvan stadgats, aktieegare, liv Ukas bolagsordning bli fint stadfästad af
Konungen och efter 1 § hos Rätten anmädef icke skola vara förbundne
till ansvar för bolagets skulder med mera, än en hvar insatt eller åtagit
sig att insätta, derest de icke till ridare ansvarighet sig särskildt
utfästa), enligt Utskottets mening är alldeles oförtydbart, så att hvarken
med stöd af nämnda § »genom bolagsstämmans beslut, der kanhända

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

understundom knappt en tiondedel af aktiebeloppet varit representeradt,
i de närvarandes intresse skuldsättning kan komma till stånd,
eller låns upptagande å bolagets vägnar, till hvars gäldande, om bolaget
sedan blir insolvent, de öfrige aktieegarno få göra tillskott och
sålunda ej nog lida genom förlusten af aktiekapitalet», eller i allmänhet
delegare i aktiebolag, hvars ordning'' bli i vit enligt 1848 års lag af
Konungen stadfästad, lagligen kan endast på grund af sina innebalvande
aktier för bolaget tillförbindas ansvarighet utöfver dessa aktiers

belopp; _

da det af motionären antydda missbruket att medelst sjelf v a det
inbetalda aktiekapitalet åstadkomma en fiktiv utdelning redan är af
nu gällande aktielag i 9 § förbjudet; och

dd slutligen föreskrift derom, »att af Konungens Befallningshafvande
på landet, Öfverståthållareembetet i Stockholm och magistraten
i de öfriga städerna en person skulle utses för hvarje lämpligt distrikt,
som förenämnda myndigheter funne skäligt bestämma, såsom t. ex.
kronofogden i orten på landet och motsvarande statens tjensteman i
städerna, hvilka mot ersättning af bolaget vore skyldige ej ^ blott att
öfvervara de bolagssammanträden, som hörde till deras områden, der
föra protokollet eller ansvara för dess rigtighet, samt intyga att alla
bolagets åtgöranden under sammanträdet skett lagenligt, än ock att i
öfrigt underkasta styrelsens åtgöranden den granskning, som kunde
finnas nödig och lämplig», skulle dels särskildt innebära —• enär såsom
skäl härför bland annat anföres, »att aktiebref» eu kunde vara
spridda, om icke öfver hela, så dock öfver en stor del af landet, hvarigenom
svårligen vid bolagsstämman aktierätten kan bevakas annat
än af ett mindre tal, åtminstone personligen, och hvilket närvarande
mindretal i allmänhet utgjordes af styrelsen och dess vänner» att
staten härvid skulle uppträda såsom bevakare ej mindre af frånvarande
aktieegares rätt och fördel i det hela, än af samtlig© aktieegares
rätt mot de enligt Utskottets tanke utan tillräckligt skäl af motionären
med så stort misstroende ansedda aktiebolagsstyrelserna, dels
och i allmänhet innefatta en statens genom dess tjensteman öfvad öfveruppsigt
öfver enskild affärsverksamhet, och i och med det samma eu
statens garanti för denna verksamhets lagenlighet i alla dess detaljer,
något som Utskottet icke kan tillstyrka;

så föranlåtes Utskottet att, äfven om 1848 års förordning angående
aktiebolag i andra afseenden skulle tarfva en förändring, vördsamt
hemställa,

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5.

att nu ifrågavarande motion icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 Februari 1879.

På Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

Reservationer:

af Iierr Grefve Mörn er, som förklarat sig väl instämma idet slut,
hvartill Utskottet kommit, men icke kunna biträda alla de i motiveiingen
uttalade åsigter; i hvithet yttrande Herrar Anders Persson och
Svensén instämt.

Herr Torpadie har begärt att få här antecknadt, det han vid
motionens behandling icke i Utskottet närvarit.