Lag- Utskottets Utlåtande N:o 57

Utlåtande 1885:LU57

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 57.

1

N:o 57.

Ank. till Riksd, Kansli flen 11 Maj 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt mation med förslag
till Lag om aktiebolag.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver en från Första
Kammaren till Utskottet hänvisad motion, N:o 3, hvari motionären, Herr
A. O. Wallenberg för Riksdagen framlagt ett förslag till Lag om aktiebolag.

Motionen har följande lydelse:

»Associationen är den mäktiga häfstång, hvarmed många smärre
förenade krafter kunna åvägabringa stora företag. För att underlätta
dylika föreningar eller bolag, har lagstiftningen välbetänkt begränsat
deltagarnes ansvarighet till det af dem insatta kapitalet. Tidigare än
i flertalet andra länder utkom i Sverige den lag, hvarpå aktiebolag
kunde grundas. Lagen om aktiebolag den 6 Oktober 1848 var, då den
utfärdades, sannolikt bättre än de flesta dylika lagar i andra länder,
men numera är det en erkänd sak, att denna författning är bristfällig.
Att. vid granskning inom Kong!. Civildepartementet af bolagsordningar,
ingifna i afsigt att vinna Konungens fastställelse, iakttaga att i sådan
bolagsordning må inkomma ej blott de bestämmelser, som igenfinnas i
nu gällande lag om aktiebolag, utan äfven sådana föreskrifter, som
borde igenfinnas i en allmän aktiebolagslag, lyckas icke alltid. Det torde
derföre vara önskvärdt att en mera tidsenlig aktiebolagslag blefve
stiftad, och det desto hellre, som benägenheten att stifta aktiebolag
Bill. till Riksd. Prot. 1885. 7 Sand. 37 Höft. 1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

fortfarande visat sig vara ganska stor, då 150 å 200 framställningar
om Konungens stadfästelse å dylika bolagsordningar årligen förekomma.

»Aktiebolagslagar utkommo i England år 1862, i Frankrike år
1867, hvilken senare lag nu är underkastad omarbetning; i Belgien och
i Tyskland år 1873, hvilket sistnämnda lands aktiebolagslag redan år 1884
genom behöflig» tillägg förbättrades. Man torde häraf finna, att lagstiftande
makterna i andra länder egnat den vigtig» frågan förtjent
uppmärksamhet.

»Vid 1881 års riksdag väckte jag motion i denna Kammare med
hemställan det Riksdagen behagade besluta, »att i underdånig skrifvelse
anhålla det Konungen täcktes låta granska nuvarande lagbestämmelser
angående aktiebolag och till en blifvande Riksdag låta framlägga förslagtill
lagstiftning i ämnet». Första Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1,
dit min motion hänvisades, upptog framställningen på det välvilligaste,
och jag beder att nu få åberopa samma Tillfälliga Utskotts Betänkande
N:o 2, som slutar med att tillstyrka Riksdagen att till Konungen aflåta
eu underdånig skrifvelse i ämnet.

»Första Kammaren biföll Tillfälliga Utskottets Betänkande utan
votering, men Andra Kammaren afslog motionen så väl som betänkandet,
på den grund, att motionen icke blifvit från Första Kammaren hänvisad
till Lag-Utskottet.

»Fyra år hafva sedan dess förflutit, utan att, oaktadt Första
Kammarens uttalande för behofvet af förbättrad lagstiftning i ämnet,
något blifvit till denna lags förbättrande åtgjord!, och derföre har jagkänt
mig manad att väcka ny motion i eu form, som måste komma
under begge Kamrarnes behandling. Att under tiden, liksom flera
föregående år, många oregelbundenheter och tvister uppkommit till
följd af en föråldrad aktiebolagslag, det är allmänt känd!

»Det lagförslag, som jag nu tillåter mig framlägga, upptager alla
de bestämmelser, som förekomma i 1848 års lag, måhända något förtydligade,
och med begagnande af nu brukliga tekniska benämningar.
De väsentligaste tilläggen äro, att aktiebolag skall bildas medelst aktieteckning,
som egen bindande kraft mot aktietecknarne; att inregistrering
af aktiebolag skall på ett ställe för hela riket verkställas, så att säkra
underrättelser alltid kunna erhållas angående samtliga i verksamhet
varande aktiebolag; att skärpta bestämmelser meddelas; om aktieegares
skyldighet att verkställa inbetalningar och att för det oguldna aktiebeloppet
afgifva förbindelser; om förtydligande af gällande bestämmelse
om aktiegares frikallande från inbetalningsskyldighet utöfver aktiebeloppet;
om ansvar för styrelsen, i händelse densamma underlåter att

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

behörigen fullgöra sina åligganden; om akties odelbarhet och det minimibelopp,
hvarå aktie må lyda; att såsom regel skall gälla aktiebrefs utställande
till viss man, men att Konungen må kunna, när företaget är af synnerligen
allmänt gagn, medgifva att aktiebref utfärdas till innehafvaren;
att flertalet af aktiebolags styrelseledamöter skall vara svenske män
och ändtligen att årlig revision af bolagets räkenskaper skall vara obligatorisk.

»På grund af hvad jag tillåtit mig anföra, hemställer jag det Riksdagen
ville för sin del besluta en så lydande:

Lag om aktiebolag.

§ 1.

Med al;tiebolag förstås i denna lag sådant bolag, för bedrifvande
af verksamhet för gemensam räkning under begränsad ansvarighet för
aktieegarne, hvilket är grundadt på lika andelar eller aktier, och som
erhållit Konungens stadfästelse å sin bolagsordning.

§ 2.

Den eller de, som vilja stifta aktiebolag, skola utfärda inbjudning
till aktieteckning. Sådan inbjudning skall innehålla:

l:o. aktiebolagets ändamål;

2:o. aktiekapitalets minimibelopp och hvarje akties belopp;

3:o. tiden, inom hvilken aktieteckningen skall vara fullbordad
för att emot aktietecknare gälla;

4:o. tiden för fullgörande af första inbetalningen, hvilken ej må
understiga tio procent af tecknad aktie; samt

5:o. tiden, inom hvilken tecknadt aktiebelopp skall vara till fullo
inbetaldt.

1 behörig ordning affatta^ inbjudning vare, jemväl der den i flere
lika lydande exemplar utfärdats, gällande såsom annat skriftligt aftal
emot en hvar, som undertecknat inbjudning eller derå tecknat sig
för aktie.

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

§ 3.

Aktie må, der den lyder å penningar, ej ställas å mindre belopp
än tjugofem kronor.

Aktie är i förhållande till aktiebolaget odelbar, hvadan endast en
person kan för aktien föra talan vid bolagsstämma.

§ 4.

Aktiebref skall ställas å viss man, der ej för särskildt fall Konungen,
med afseende å företagets allmännare gagn och större omfattning’
finner skäligt medgifva, att aktiebref må till innehafvaren utfärdas.

Ej . må samma aktiebolag utfärda aktiebref såväl till viss man
som till innehafvaren.

Aktiebref å viss man må ej till innehafvaren öfverlåtas.

§ 5-

Ansökan om fastställelse å aktiebolagsordning göres hos Konungen,
som pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt
om och huruvida derutöfver, med afseende på vidden och beskaffenheten
af aktiebolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras.

§ 6.

Bifalles ansökningen, skall den sålunda faststälda bolagsordningen
företes hos underrätten i den ort, der aktiebolagets styrelse har sitt
sate, för intagande i Rättens protokoll; åliggande det Rätten att, derest
ej allmän kungörelse i ämnet blifvit utfärdad, ofördröjligen låta, på
aktiebolagets bekostnad, kungörelse om bolagsordningens fastställande
i allmänna tidningarna införa.

Har aktiebolag icke trädt i verksamhet inom ett år från det fastställelsen
meddelades, vare denna förfallen.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

5

§ 7.

Bolagsordningen skall bestämma:

l:o. den ort inom riket, der aktiebolagets styrelse har sitt säte;
och blifver "underrätten å samma ort aktiebolagets laga
forum i alla de mål och ärenden, för hvilka ej annorlunda
i lag stadgas;

2:o. den firma, hvarunder aktiebolaget afser att drifva sin rörelse;
och skall i bolagets firma eller benämning alltid ingå
ordet »aktiebolag»;

3:o. aktiebolagets ändamål;

4:o. aktiebolagets minimi- och maximibelopp äfvensom beloppet
af hvarje aktie;

5:o. grunderna för rösträtts utöfvande vid bolagsstämma;

6:o. huruvida, derest aktierna äro stälda till viss man, aktieegares
rättsinnehafvare må, efter anmälan, inträda i aktiebolaget,
eller om han är skyldig att efter vissa i bolagsordningen
angifna grunder taga lösen;

7:o. tiden, inom hvilken aktieegare, som ej till fullo inbetalt det
af honom tecknade belopp, skall, för hvad derå oguldet är
afgifva sin skriftliga förbindelse;

8:o. äfventyret för uraktlåtenhet att afgifva sådan förbindelse
eller verkställa beslutad inbetalning; börande, i händelse
äfventyret bestämmes till aktierättens förlust, tillika stadgas,
huruvida eller i hvilken mån sådan aktieegare är
efter sitt uteslutande från vidare ansvar till bolaget fri;

9:o. sättet för sammankallande af bolagsstämma och tiden, då
ordinarie bolagsstämma skall hållas;

10:o. den eller de orter inom riket, der bolagsstämma må hållas;

ll:o. sättet för val af den eller de personer, hvilka skola utgöra
aktiebolagets styrelse; och skall, der styrelsen utgöres af
flere ledamöter, mer än halfva antalet vara i Sverige bosatte
svenske undersåtar;

12:o. sättet för anställande af årlig revision;

13:o. huruvida på bolagsstämmas beslut må ankomma att utfärda
aktier med bättre rätt än de ursprungliga, eller så kallade
preferenceaktier, och sättet för sådant besluts fattande;

14:o. huru beslut om ändring i bolagsordningen eller om aktiebolagets
upplösning må fattas.

6

Lag-TJtslcottets Utlåtande N:o, 57.

§ 8.

Beslutad ändring af bolagsordning vare ej till efterlefnad gällande,
med mindre den varder af Konungen faststäld; och vare om anmälan
hos Rätten af sådan ändring och kungörande af densamma lag som i
§ 6 sägs.

§ 9.

Den i § 7 mom. 7 om förmälda förbindelse för ogulden del af aktie
må icke, innan den fullgjord är, återställas, utan så är, att den med
styrelsens medgifvande mot annan förbindelse utbytes eller aktieegare,
som förlorat sill aktierätt, varder, enligt bolagsordningens bestämmelse,
fri från vidare ansvar till bolaget.

§ io.

Råkar aktiebolag i konkurs inom ett år efter det aktieegare blifvit,
såsom i § 7 mom. 8 sägs, ur aktiebolaget utesluten, vare han ej
genom uteslutandet, så vidt aktiebolagets borgenärers rätt angår, befriad
från skyldighet att inbetala det af honom tecknade belopp; och må
förty afgifven skriftlig förbindelse å oguldet aktiebelopp icke återställas
förr än efter sagda tids förlopp.

§ 11.

Inom ett år från den dag, då stadfästelse å bolagsordningen meddelades,
skall aktietecknare vara skyldig inbetala minst tjugufem procent
och inom nästföljande året ytterligare minst tjugufem procent af det
tecknade beloppet; och skall aktiekapitalet vara till fullo inbetaldt inom
den tid af högst tre år, som bolagsordningen bestämmer.

Ej må aktiebref till viss man utfärdas för den, som ej inbetalt
minst femtio procent af det belopp, för hvilket han sig tecknat.

Aktiebref till innehafvaren må icke utlemnas, förrän aktiens hela
belopp blifvit till fullo inbetaldt.

För försäkringsaktiebolag gälle i dessa hänseenden hvad bolagsordningen
derom särskildt bestämmer.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

t

§ 12.

Aktiebolag'' må ej träda i verksamhet förr än det. bestämda minimikapitalet
är fulltecknadt och minst tio procent deraf blifvit inbetaide
samt aktieegarnes förbindelser afgifvits för ogulden återstod.

Besluter aktiebolag att tillöka bolagets aktiekapital medelst ytterligare
teckning af nya aktier, inom den i bolagsordningen stadgade
begränsning af aktiekapitalet, galle hvad ofvan om aktieteckning föreskrifvet
är.

§ 13-

Ak Urin dags styrelse åligger:

l:o. att inom trettio dagar efter det aktiebolagets verksamhet
tagit sin början, eller genom aktiebolagets upplösning eller
annorledes upphört, derom göra anmälan, ej mindre till
Kongl. Civildepartementet, än ock hos Rätten eller domhafvanden
i den ort, der styrelsen har sitt säte;

2:o. att inom samma tid efter hvarje val till styrelse eller styrelseledamot
om valets utgång göra anmälan såsom i mom.
1 sägs;

3:o. att inom samma tid efter det ordinarie bolagsstämma hvarje
år hållits till Kongl. Civildepartementet insända ett exemplar
af revisionsberättelsen äfvensom till rigtigheten af
revisorer styrkt sammandrag af aktiebolagets ställning vid
slutet af den tid revisionen omfattat, samt uppgift angående
den utdelning till aktieegarne, som beslutits.

§ 14.

Huru i Kongl. Civildepartementet Register öfver dit inkomna anmälanden
enligt denna lag föras skall, derom förordne Konungen.

Rätten eller Domhafvande!! före öfver inkomna anmälande!!, om
hvilka i denna lag stadgas, särskild dagbok och hålle den för allmänheten
tillgänglig.

8

Lag- Utskottds Utlåtande N:o 5''

§ 15.

Tryckt exemplar af bolagsordningen skall hos styrelsen på begäran
hållas aktieegare tillhanda.

§ 16.

Hos aktiebolags styrelse skall föras en särskild, för en hvar
tillgänglig HrgisfrrhoL upptagande samtlige aktieegares namn och hemvist
samt det antal aktier, en hvar eger, äfvensom de förändringar, som
härutinnan inträda.

Åro aktiebrelven stälda å innehafvaren, skall registerboken innehålla
uppgift å aktiebrefvens antal och, der flera serier af aktiebref
utfärdats, å antalet aktiebref i hvarje serie.

§ 17.

Alla skriftliga afhandlingar, som för aktiebolag ingås, skola undertecknas
å aktiebolagets vägnar och med utsättande af dess firma, vid
äfventyr att den eller de, som afhandlingen underskrifvit eller låtit
underskrifva, för fullgörande af den på afhandlingen grundade förbindelse
ansvara såsom för egen skuld, en för alla och alla för en.

§ 18.

Upptager aktiebolag lån mot tryckta eller graverade räntebärande
obligationer, må sådan obligation ej lyda ä lägre belopp än tvåhundrafemtio
kronor.

§ 19.

Upplöses aktiebolag, då må utdelning till aktieegare ej ske, förr
än alla aktiebolagets kända skulder blifvit godtgjorda. År fordran
tvistig, då må utdelning ske, sedan det belopp, hvartill den tvistiga
fordran högst uppgå kan, eller antaglig säkerhet derför blifvit i all -

Lag-TJtskottets Utlåtande N-.o 57.

9

mänt försvar nedsatt. Ej heller må eljest af aktiebolags tillgångar
vidare utdelning mellan aktieegarne ske, än att enligt sista bokslutet,
och det ej äldre än för nästföregående kalenderår, öfverskott utöfver
aktiekapitalet finnes. Detta öfverskotts förhållande till aktiekapitalet
bestämmes i bolagsordningen.

Ej må aktiebolags aktiekapital anlitas för förvärfvande af aktier
i aktiebolaget.

Medlemmar af styrelse eller aktieegare, Indika i något häremot
stridande beslut deltagit, vare, såvidt aktiebolagets borgenärers rätt angår,
skyldige ansvara, eu för alla och alla för eu, för den brist, som i
följd deraf uppkomma kan.

§ 20.

Underlåter styrelse iakttaga hvad densamma enligt §§ 4, 9, 10,
12, 13, 15, 16, 18 och 19 åligger, vare för ledamot af styrelsen, som till
sådan underlåtenhet gjort sig skyldig, straffet böter från ett hundra till
fem hundra kronor och svare till all skada; vare ock alltid medlemmar
af styrelsen eller aktieegare, hvilka i annan måtto öfverträda den faststälda
bolagsordningen, skyldige ersätta all genom sådan öfverträdelse
uppkommande skada, eu för alla och alla för en.

§ 21.

Utom i de fall nu sagda äro skall aktieegare i aktiebolag, för
hvilket bolagsordning blifvit i föreskrifven ordning faststäld och kungjord,
ej vara förbunden till ansvar för aktiebolagets skulder med mera,
än eu hvar i aktiebolaget insatt eller genom aktieteckning åtagit sig
att insätta, utan så är att han genom särskild, skiftligen utfärdad förbindelse
ytterligare ansvarighet sig åtagit.

§ 22.

O tvär bolag, utan att hafva erhållit Konungens stadfästelse!^ sin
bolagsordning, verksamhet under benämning »aktiebolag», stånde hvar,
som å sådant bolags vägnar handlar, derför i personlig ansvarighet,
och straffes med böter från ett hundra till fem hundra kronor.

§ 23.

Af böter, som enligt denna lag ådömas, fälle hälften kronan och
hälften åklagaren till.

JM. till Rtksd. Prot. 1885. 7 Sami. 37 Käft.

2

10

rörelse.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

§ 24.

Denna lag gäller ej aktiebolag, som drifver bank- eller kredit -

§ 25.

Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1886.)

Bebofvet af samladt kapital för genomförande af stora merkantila
eller industriella företag, som gått öfver den enskildes höfva, hafva gifvit
anledning till uppkomsten af den associationsform, som benämnes
aktiebolag.

Det karakteristiska vid aktiebolagen torde vara, att delegarne
ansvara endast med de af dem gjorda tillskott eller med det aktiebelopp,
för hvilket de i bolaget ingått. Det ligger i sakens natur, att en dylik
association, med begränsad ansvarighet för delegarne, måste vara underkastad
särskilda bestämmelser från statens sida för att skydda tredje mans
rätt. I sådant hänseende hafva blifvit tillämpade tvenne särskilda system.

Enligt det första af dessa, det så kallade auktorisationssystemet, underkastar
regeringen hvarje aktiebolagsordning, som blifvit af delegarne
antagen, en föregående pröfning, fastställer de närmare bestämmelser,
som skola gälla för bolagets verksamhet, och utöfvar, om den så finner
nödigt, uppsigt öfver bestämmelsernas efterlefnad.

Enligt det andra, det så kallade normativsystemet, stadgar lagstiftningen
allmängiltiga regler för aktiebolags bildande och verksamhet,
afsedda att omöjliggöra alla missbruk af denna föreningsform, under
hvilka reglers iakttagande aktiebolagen i öfrigt fritt må röra sig.

Enligt det tredje systemet åter-, det så kallade publidtetssystemet, få
de enskilde fritt anordna aktiebolagsförhållandet så, som dem för godt
synes, men i aktieegares och tredje mans intresse är påbjuden en ovilkorlig
offentlighet af allt, som för desse kan vara af vigt att känna.

Det första systemet är den äldre franska rättens och den tyska
handelslagbokens i dennas ursprungliga lydelse, det andra återfinnes
i Frankrikes och Tysklands nu gällande rätt; det tredje är den engelska
lagstiftningens.

Den hos oss nu gällande förordning angående aktiebolag af den 6
Oktober 1848 är byggd på auktorisationssystemet. Röster hafva visserligen
hos oss höjts för att afskaffa detta system såsom grundval för
vår lagstiftning om aktiebolag, men de hafva icke vunnit synnerlig genklang.
Desto allmännare torde deremot åsigterna vara om den i ämnet

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5Y. 11

gällande''-lagstiftningens bristfällighet och om behofvet af densammas
revision.

För dessa åsigter har motionären gjort sig till målsman, och
onekligen innefattar det af honom framlagda förslag väsentliga förbättringar
i gällande^ lagstiftning.

Denna lagstiftning tillkom på en tid, då affärslifvet icke rörde
sig i så många former som nu. Otvifvelaktigt afsågs med aktiebolagsinstitutionen
vid dess ^införande hos oss hufvudsakligen att möjliggöra
större företag af merkantil eller industriel natur, hvilka icke utan fleres
samverkan kunde komma till stånd; och om man äfven, såsom synes
framgå af förhandlingarne om förordningens antagande, icke ville från
dess tillämplighet utesluta äfven mindre företag af dylik natur, tänkte
man sig/ dock* troligen -icke, att denna associationsform skulle kunna
komma att användas på företag sådana som t. ex. jordbruk utan
dermed förenad industriel rörelse, eller komma att begagnas utan annat
egentligt ändamål, än att undandraga delegarne personligt ansvar.
Det kan icke heller nekas, att så som stadgandet om Konungens fastställelse
å aktiebolagens ordningar i vanliga fall tillämpas, dervid någon
pröfning om bolagets ändamålsenlighet, behöflighet och nytta ur allmän
synpunkt nu mera icke eger rum, utan i allmänhet endast tillses, att
bolagsordningens bestämmelser icke i något afseende strida mot 1848
års förordning samt; innehålla såväl hvad enligt nämnda förordning skall
i dem upptagas som ock hvad enligt utbildad praxis anses dessförutom
böra i bolagsordningarna inflyta, auktorisationssystemet i sjelfva verket
i tillämpningen närmar sig normativsystemet, hvarigenom förloras auktorisationssystemets
fördel att kunna i hvarje särskild! fall anordna
bestämmelserna efter det föreliggande fallets egendomligheter och deraf
följande behof, utan att normativsystemets fördel af allmängiltiga, under
alla förhållanden lika grundsatser vinnes.

1848 års förordning företer i sina särskilda bestämmelser många
ofullständigheter och bristfälligheter. Så falla under förordningens stadganden
äfven bankbolag, som icke ega rätt att utgifva egna banksedlar,
ehuru särskilda bestämmelser naturligen“vore erforderliga, derest äfven
bankaktiebolag utan sedelutgifningsrätt skola falla under den allmänna
aktiebolagslagstiftningen; så saknas erforderliga föreskrifter beträffande
den aktieteckning, som i allmänhet föregår aktiebolags konstituerande,
samt om de rättsförhållanden.'';.som'' genom teckningen uppstå mellan inbjudarne
och tecknarne samt mellan desse inbördes; så äro fullständigare
och skärpta bestämmelser erforderliga ^beträffande aktietecknares och
aktieegares skyldighet att verkställa inbetalningar och aflemna förbin -

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 57.

delser å ännu icke inbetalade belopp samt om tiden, inom hvilken sådant
skall fullgöras;, så hafva visat sig af nöden förtydligande bestämmelser
beträffande aktieegares frikallelse från betalningsskyldighet utöfver det
aktiebelopp, för hvilket han i aktiebolaget eger del; så"finnas, på ett
undantag när (7 § i förordningen), inga särskilda bestämmelser för det
fall, att aktierna äro stälda till viss man, och för det fall, att de äro
stälda till innehafvaren, ehuru uppenbarligen denna) hufvudsakliga olikhet
i aktiernas karakter måste betinga särskilda bestämmelser i flerehanda
afseenden; så torde tarfvas närmare bestämmelser om aktiebolagsstyrelses
ansvar, om akties odelbarhet och det minimibelopp, hvarå den
må lyda samt minimiantalet af delegare i aktiebolag, äfvensom derom,
att alla aktiebolag skola på ett ställe inom riket inregistreras för vinnande
af nödig publicitet, att aktiebolag icke må med någon del af
grundkapitalet inlösa egna aktier, att flertalet af styrelseledamöterne
skola vara svenske män, att årligfrevision af räkenskaperna skall försiggå,
m. in.

De flesta af nu endast antydningsvis anmärkta brister i gällande
aktiebolagslagstiftning, till hvilka för öfrigt skulle kunna läggas andra
i ögonen mindre fallande, äro visserligen af motionären beaktade i hans
förslag; men Utskottet antager, att icke ens motionären sjelf väntar, att,
Riksdagen skulle vara färdig att, utan föregången omfattande utredning
på enskild motionärs förslag för sin de! besluta eu i alla detaljer formulerad
ny lag om aktiebolag; och Utskottet tror sig derföre äfven
bäst tjena det syfte, motionären afsett med sin motion, då Utskottet,
med anledning af motionen, hemställer,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta utarbeta samt för Riksdagen framlägga
förslag till ny lag om aktiebolag.

Stockholm den 11 Maj 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Hen- Nisser har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom Utskottet.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.