Lag -Utskottets Utlåtande N:o 55

Utlåtande 1880:Lu55

Lag -Utskottets Utlåtande N:o 55.

1

> :<> £55.

Ant. till Eiksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 1 e. in.

Lag- Utskottets Utlåtande, i ättledning af väckt motion om ändring
i 59 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet,

m. m.

Lag-Utskottet får härmed, på grund af remiss från Första Kammaren,
afgifva utlåtande öfver en inom Kammaren af Herr W. Stråle väckt
motion, N:o 7.

Motionären andrager uti denna hufvudsakligen följande.

Enligt den af högsta domaremakten meddelade lagtolkning skulle
kommunallagarne så tillämpas, att hvar och en i öfrigt röstberättigad
person, som ombytte mantalsskrifningsort, icke kunde tillerkännas säte och
stämma i den nya kommunen under åtminstone större delen af det kalenderår,
för hvilket han derstädes först mantalsskrifvits, ehuru han för
samma år finge erlägga skatt till nämnda kommun, kläde han fast egendom
i annan kommun, åtnjöte han visserligen rösträtt der, men den, som
erlade bevillning endast för inkomst af kapital och arbete, vore — bevillningsbeloppet
månde vara huru stort som helst — i allmänhet utesluten
från all kommunal rösträtt under ett år. Detta obilliga, ja, orättvisa
förhållande hade vid sistlidne riksdag framkallat två särskilda motioner,
hvilka dock icke rönt framgång. Förslaget i den ena motionen,
att personen skulle få till den nya kommunen Överflyttad den rösträtt,
han egt i den förra kommunen, hade ansetts otjenligt, då bevillningsbeloppet
för löpande året naturligtvis icke kunde vara faststäldt och
skulle, i händelse röstantalet blefve stort, kunna leda till verkligt in Bih.

till Riksd. Prof. 1880. 7 Sami. 33 Haft.

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

trång i den nya kommunens öfrige medlemmars rätt. Förslaget i den
andra motionen förekom något inveckladt och syntes lätteligen kunna
leda till tvister i fråga om röstetalet. Frågan qvarstode följaktligen
ännu olöst; och ett icke obetydligt antal eljest röstberättigade män befunne
sig fortfarande under viss tid i ett, man kunde kalla det omyndighetstillstånd
hvad kommunala angelägenheter anginge.

Såsom ett försök att afhjelpa detta missförhållande ville motionären
föreslå det stadgande i kommunallagarne, att den inflyttande, förut röstberättigade
personen tillerkändes rätt att i den nya kommunen erhålla
säte och stämma för ett begränsadt mindre röstantal.

Motionären hemställer sålunda, »att Riksdagen må för sin del besluta
ej mindre, att Kongl. förordningen om kommunalstyrelse å landet den
21 Mars 1862, jemförd med Kongl. kungörelsen den 8 September 1868,
§ 59, erhåller följande förändrade lydelse: »Kommunalnämnden skall
— — — — närmare utvisar. Denna längd, som — — — — utöfva
rösträtt. Uti längden ege medlem af kommunen, som först under det
år längden upprättades i kommunen mantalsskrifvits, att för näst ingående
år vai*da till rösträtt uppförd i enlighet med den bevillning för
inkomst af kapital eller arbete, som jemlikt Art. II af bevillningsstadgan
blifvit honom i den kommun, hvarifrån han inflyttat, senast förflutna år
påförd; åliggande honom dock, för vinnande af sådan förmån, att vid
ordinarie kommunalstämma i den nya kommunen förete ej mindre vederbörligt
bevis rörande beloppet af omförmälda bevillning, än äfven intyg
af ordföranden i kommunalstämman uti den förra kommunen, att han
icke på grund af idkad rörelse der fortfarande finnes i fyrktalslängden
uppförd; och må, innan hans inkomst blifvit i den nya kommunen till
bevillning taxerad, icke i något fall rösträtt honom tillerkännas på grund
af bevillning för inkomst af kapital eller arbete, i hvad samma inkomst
öfverstiger åtta hundra kronor.

Ifrågavarande längd upprättas i två exemplar, hvaraf det ena skall
finnas i sockenstugan anslaget och det andra hos kommunalnämnden
förvaras»;

än äfven motsvarande förändringar i förordningarne om kommunalstyrelse
i Stockholm och öfriga städer».

En hufvudgrund för den kommunala rösträtten är måttet af den
röstandes skattskyldighet till kommunen, i följd hvaraf det ock är af
största vigt, att en kommunalmedlems rösträtt icke bestämmes efter den
bevillning, som inom en annan kommun blifvit honom påförd, enär all

■3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

säkerhet saknas att, efter flyttning derifrån, enahanda belopp inom den
nya kommunen, dit han inflyttar, honom ålägges. Om motionärens förslag
blefve antaget, skulle, efter Utskottets uppfattning, dess tillämpning
medföra en origtig röstberäkning i flere lätt inträffande fall. En kapitalist
med 800 kronors beskattningsbar inkomst, som vid flyttning till
annan kommun der för sitt kapital antingen förvärfvade en fastighet,
hvars bevillning svarade emot ett lägre fyrktal än det, som tillkommit
hans förra inkomst, eller inköpte en fastighet, som han till landbo eller
arrendator utlemnade, eller nedlade kapitalet i aktier i ett aktiebolag,
för hvilket inkomstbevillningen påföres bolaget i dess helhet, men icke
de särskilda aktieegarne; — en näringsidkare, som egde lika stor eller
större inkomst med den ofvannämnde, men vid flyttning till annan kommun
nedlade sin näring och använde sina på rörelsen insatta kapitaltillgångar
på något af nyss omförmälda sätt; eller slutligen — en löntagare
med enahanda eller större löneinkomst, som vid flyttning till annan kommun
antingen helt och hållet upphörde att vara löntagare, eller uppbure
pension till lägre belopp än 800 kronor — alla dessa skulle i
hvarje fall erhålla en rösträtt under första året, hvilken, när omsider
rätta bevillningsbeloppet för dem blefve faststäldt, dels icke i någon mån
skulle dem tillgodokomma, dels tillfölle dem endast i ringare omfattning.
„

o o _ #

Åtskilliga, om än mindre betydande olägenheter genom oftare inträffande
förändringar i röstlängden och, hvad städerna angår, genom
vexlingar i det. relativa maximum af Vsn-del af kommunens hela röstetal,
äfvensom svårigheter i fråga om anskaffande och företeende af de i motionen
omförmälda bevis skulle jemväl med förslagets genomförande vara
förenade.

Det af motionären föreslagna högsta röstetal eller det, som motsvarar
bevillningen till staten för 800 kronors inkomst af kapital och arbete,
är i rent kommunalt hänseende alldeles godtyckligt, men synes vid
betraktande af vilkoren för valrätt och valbarhet vid val till ledamot i
Riksdagens Andra Kammare antyda, att det är den politiska valrätten,
som motionären vill åt den från en till annan kommun flyttande fortfarande
bevara, och den politiska valbarheten, han vill, tidigare än nu
är inedgifvet, honom tilldela; men ernåendet af detta mål bör, efter
Utskottets uppfattning, sökas på annat sätt än genom rubbning af hufvudvilkoren
för den kommunala rösträttens bestämmande och utöfning.

Utskottet får, på grund af det nu anförda, hemställa,

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

att förevarande motion icke måtte vinna Riksdagens
bifall.

Stockholm den 10 Maj 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Herr Samzelius har begärt få här antecknadt, att han icke inom
Utskottet deltagit i ärendets behandling.

Rättelse.

Uti Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44, s. 49 står i 25 § af der intagna förordningsförslag:
»enligt 1 mom.», kvilket bör vara: »enligt § 24.»

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1880.