Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54

Utlåtande 1885:LU54

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54,

Ank. till Riksd. Kansli den 28 April 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af framställning af Riksdagens
Justitieombudsman om antagande af en förordning med
bestämmande af formulär för det fall, att bekännare af
mosaiska trosläran skall aflägga domareed eller annan i lag
eller allmän författning föreskrifven ed.

Riksdagens Justitieombudsman bär uti sin till innevarande riksmöte
afgifna embetsberättelse, hvilken af Kamrarne blifvit till Lag-Utskottet öfverlemnad,
framstält följande förslag till ändring i allmän lag:

»Efter den år 1870 af Konungen och Riksdagen antagna förändring
af § 28 regeringsformen ega bekännare af mosaiska trosläran tillträde till
domareembeten. För dem, såväl som för andra, gäller stadgandet i 1 kap.
7 § rättegångsbalken att ej någon må till domareembetet träda, förr än han
aflagt domareed, hvilken enligt det i samma § stadgade edsformulär skall
afläggas vid Gud och Hans heliga evangelium, och någon rätt till afvikelse
från edsformuläret, då eden skall afläggas af jude, har ännu icke blifvit
genom lag medgifven. Det allmänna stadgandet i 16 § af Kong!, förordningen
om främmande trosbekännare och deras religionsöfning den 31 Oktober
1873 derom, att Konungen förordnar, huru förfaras bör, då främmande trosbekännare
är af sådan lära som icke tillstädj er honom att aflägga ed, då
den enligt lag erfordras, kan nemligen ej ega tillämpning på bekännare åt
den mosaiska trosläran, hvilken ingalunda förbjuder edgång, utan fasthellre
tillerkänner eden en ovilkorligen förbindande kraft.

»Då nu en ed vid Guds heliga evangelium icke rimligen kan affordras
bekännare af mosaiska trosläran, och, enligt hvad jag inhemtat, oaktadt mer
än fjorton år förflutit, sedan det tillförene genom grundlagen stadgade hinder
för bekännare af nämnda lära att bekläda domareembeten blifvit undanröjdt,
två bland rikets hofrätter ännu icke utfärdat något domareförordnande för
jude, ehuru åtminstone i den ena af de1 a hofrätter blifvit till erhållande af
Bih. till Riksd. Prof. 1885. 7 Samt. 34 Höft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54.

sådant förordnande anmäld medlem af mosaiska trosläran, om hvilken ej
funnits skäl antaga, att han i kunskaper eller för domareembetets utöfning
nödiga egenskaper stått efter andra auskultanter eller e. o. hofrättstjenstemän,
som första gången erhållit domareförordnande, samt detta förhållande
kan hafva sin grund i betänklighet mot att förordna jude att utöfva ett
embete, i hvilket han enligt lagens ordalydelse ej får inträda förr än han
aflagt en ed, hvars innehåll är stridande mot hans religionslära, har jag —
utan att afvakta det lagförslag, som, i följd af Riksdagens underdåniga
skrifvelse den 2 Juni 1883 angående revision af gällande föreskrifter om
eder, må vara att förvänta — funnit mig böra hos Riksdagen göra framställning
om ett sådant tillägg till 1 kap. 7 § rättegångsbalken, att bekännare
af mosaiska trosläran må berättigas aflägga domareed i en form, som öfverensstämmer
med deras religionslära.

»Af enahanda skäl, som i fråga om domareeden blifvit anförda, torde
i sammanhang dermed böra tagas i öfvervägande, huruvida icke, i öfverensstämmelse
med hvad genom Kongl. förordningen den 6 Februari 1849 beträffande
vittneseden redan är föreskrifvet, ändring i de stadgade formulären
jemväl för andra i lag och författningar föreskrifna eder borde medgifvas,
då edgång skall fullgöras afl bekännare af mosaiska trosläran. Jag vågar
•alltså föreslå:

att Riksdagen för sin del beslutar eu förordning af innehåll, att, då
bekännare af mosaiska trosläran skall aflägga domareed eller annan i lag
eller allmän författning föreskrifven ed, som enligt stadgadt formulär skall
afläggas vid Gild och Hans heliga evangelium, dessa ord skola utbytas mot
orden: vid Gud och Hans heliga lag.-»

Denna Justitieombudsmannens framställning finner Lag-Utskottet förtjena
allt afseende.

Visserligen innehåller den af Kong!. Maj:t under den 30 Juni 1838
faststälda Ordning rörande livad mosaiska trosbekännare hafva att hädanefter
iakttaga, i afseende på utöfningen af deras religion och bestyret inom deras
församling in. m. i 6 §, att vid »eds afläggande af mosaiska trosbekännare
inför domstol eller annan embetsmyndighet följas samma edsformulärer, som i
allmänhet äro faststälda, med den skilnad likväl, att mosaiske trosbekännare
skola svära »vid Gud och Hans heliga lag», då öfrige svenske undersåtare
sVära »vid Gud och Hans heliga evangelium»; likasom ock, på sätt Justitieombudsmannen
äfven erinrat, förordningen angående vittnesmål af mosaisk
trosbekännare den 6 Februari 1849 innehåller, »att stadgandet i 17 kapitlet
7 § Rättegångsbalken, det »okristen ej må vittna» icke innefattar hinder

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5d.

3

för jude att vittne bära, samt att, då jude skall aflägga vittnesed, det i 16
§ af berörde kapitel faststälde formulär skall följas, med den förändring likväl,
att edsförpligtelse!! bör ske »vid Guld och Hans heliga lag»; men, om ock
genom 1849 års, »med bifall till Rikets Ständers underdåniga förslag» tillkomna,
förordning frågan om vittnesed af mosaisk trosbekännare är slutligen
löst, så kan deremot, beträffande ofvan anförda stadgande ur 1838 års Ordning,
de anmärkningar göras gällande, att tvifvelaktigt kan vara, huruvida
de der begagnade ordalag kunna anses omfatta äfven en sådan ed, som
domareeden — å hvilken man, i alla händelser, icke år 1838 hade någon
anledning att härvidlag fästa afseende — samt att 1838 års Ordning uteslutande
tillkommit på administrativ väg och blifvit kungjord af Kommerskollegium
i cirkulär till Öfverståthållareembetet i Stockholm och Kongl. Maj:ts
samtlige Befallningshafvande.

Med afseende härå och ä de af Justitieombudsmannen upplysta förhållanden
får Utskottet tillstyrka bifall till Justitieombudsmannens nu förevarande
förslag och följaktligen hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående lydelsen af judes edliga förpligtelse.

Sedan genom förordningen den 6 Februari 1849 faststälts
den förändring i lydelse, hvilken den i 17 kapitlet
16 § Rättegångsbalken påbjudna vittnesed, då den skall
af jude afläggas, bör undergå; så förordnas härigenom,
att, då jude skall aflägga den i 1 kapitlet 7 § samma
balk föreskrifna domareed, han bör svära vid »Grin! och
Hans heliga lag» i stället för »Gud och Hans heliga evangelium»
; äfvensom att i andra fall, då, på grund af allmän
lag eller författning, jude har att aflägga ed, edsförpligtelsen
bör ske vid »Gud och Hans heliga lag».

Stockholm den 28 April 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Widmark och Lewin hafva begärt få här antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.