Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45

Utlåtande 1885:LU45

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

1

N:o 45.

Aak. till Riksd. Kansli den 17 April 1885, kl. 2 8. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion, om rätt för
lekmän att deltaga i biskopsval.

Lag-Utskottet tiar från Andra Kammaren fått emottaga en af Herr
P. Waldenström afgifven motion, K:o 8, så lydande:

»Då den enligt min öfvertygelse lika vigtiga som rigtiga principen
allt mer gjort sig gällande, att lekmän hafva rätt att taga del i kyrkostyrelsen,
så torde denna princip böra än ytterligare utsträckas öfver de
gränser, inom hvilka dess tillämpning för närvarande är inskränkt. Lekmännen
hafva vid utseendet af ledamöter i kyrkans representation lika rätt
med presterna, och ingen torde finnas, som anser detta obilligt eller skulle
önska lekmannaintressets undanträngande ur kyrkomötet. Men erkänner man
denna lekmännens rätt, då det gäller kyrkomötet, så synes det vara billigt,
att samma rätt får göra sig gällande äfven vid biskopsval. Det är nemligen
klart, att det inflytande, som en biskop genom sin ställning är i tillfälle
att utöfva, icke blott angår och berör stiftets presterskap utan ock dess
församlingar, och att lekmännen således vid biskopsval kunna hafva vigtiga
intressen att bevaka. Äfven torde kollegierna vid de allmänna läroverken
böra tillerkännas rätt att deltaga i biskopsval, så länge biskoparne äro dessa
läroverks eforer.

»Med anledning af en motion i samma syfte vid 1868 års kyrkomöte,
aflat kyrkomötet eu underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t, deri det bland
annat heter: »Då det inflytande, som en biskop genom sin ställning är i tillfälle
att utöfva, icke blott angår och berör stiftets presterskap utan ock dess
församlingar, samt biskoparne äro läroverkens eforer, och förty billigheten
Bih. till Riksd. Prot. 1885. 7 Sami 26 Käft,

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

synes fordra, att ej mindre öfriga lekmän inom församlingarne utan äfven
särskilt lärarne vid elementarläroverken beredas rättighet och tillfälle att i
fråga om biskopsval deltaga, hafva inom kyrkomötet blifvit i ofvan nämnda
syfte väckta förslag till ändring af de i fråga om biskopsval nu gällande
stadganden. — Kyrkomötet, som tagit dessa framställningar i öfvervägande,
har, hvad angår frågan om lekmännens deltagande i biskopsval, icke kunnat
förbise, att förslagen derom hafva ett stöd i biskopens ställning såsom eforus
för läroverken inom stiftet, hvarjemte det för kyrkomötet synes sannolikt
att församlingens deltagande i nämnda val skulle ställa biskopen i ett närmare
och förtroligare förhållande till dem, öfver hvilkas själavård han har
att vaka, och sålunda för honom underlätta utöfningen af hans vigtiga och
ansvarsfulla kall» — — —. »Kyrkomötet får derför i underdånighet anmäla
sin åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval bör lekmän tillerkännas.»
»På grund af sålunda anförda skäl beder jag att få föreslå,
att Riksdagen måtte i underdånighet hemställa, att Kong!. Maj:t
täcktes i nåder låta utarbeta, för att en kommande Riksdag föreläggas, förslag
till sådan ändring i nu gällande lagar om biskopsval, att rätt till deltagande
i biskopsval äfven tillerkännes lekmän, på det sätt, att l:o) hvarje
församling inom det stift, hvars biskop skall väljas, utser elektorer till lika
antal, som hon har vid biskopsval röstberättigade prester, hvilka elektorer i
likhet med presterna afgifva hvar sin röst, 2:o) att lärarekollegierna vid de
högre allmänna läroverken inom samma stift afgifva hvar sin röst.»

Såsom motionären äfven anfört, var nu förevarande fråga föremål för
behandling å 1868 års kyrkomöte; och i skrifvelse till Konungen den 1 Oktober
1868 (N:o 15) »anmälde Kyrkomötet i underdånighet sin åsigt, att rätt
till deltagande i biskopsval borde lekmän tillerkännas», Samt »anhöll i underdånighet,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande denna angelägenhet
samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill denna pröfning må
föranleda».

I det af kyrkolagskomitén år 1873 afgifna förslag till kyrkolag afhandlas
i kap. 22 »om biskopar», och är härvid hufvudsakligen, utom beträffande
erkebiskop, samma valrätt bibehållen som den nu gällande. I sin
motivering till detta kapitel uttalar sig komitén emot inrymmande af rätt
för lekmän att deltaga i biskopsval. Vid granskning af förslaget i Högsta
Domstolen yttrade, beträffande nu förevarande fråga, tre ledamöter enligt det
vid granskningen förda protokoll: »Den gång efter annan och jemväl af
Kyrkomötet uttalade önskan, att det måtte beredas församlingarne tillfälle

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

att under lämplig form deltaga i biskopsval, syntes hafva synnerligt skäl för
sig; och hemstäldes alltså, att stadgande härom, hvarigenom äfven lekmän
binge rätt att deltaga i biskopsval, måtte i kyrkolagen inflyta». Äfven vid
1883 års kyrkomöte väcktes fråga, »att Kyrkomötet ville ingå till Kongl.
Maj:t med underdånig anhållan, att kyrkolagens 20 kap. 1 § och Kongl.
förordningen om biskopsval den 30 Maj 1759 måtte förändras i det syfte,
att alla vid de allmänna läroverken anstälde ordinarie lärare, hvilka ega
rätt till presterlig tjenstårsberäkning, tillerkännas rättighet att tillsammans
med presterskapet i biskopsval deltaga» (motion X:o 32). Motionen afstyrktes
af kyrkolagsutskottet (betänkande N:o 14, i samlingen Ko 21) och blef
ej heller af Kyrkomötet bifallen.

Biskopen är ej blott stiftstyrelsens och stiftets presterskaps chef utan
ock stiftets öfverherde. Det synes derföre äfven önskligt, att, såsom i allmänhet
man nu mera anser sig böra åt lekmän inrymma andel i kyrkostyrelsen,
desse ock kunde under någon lämplig form och i någon lämplig män få deltaga
i biskopsval. 1 sådant fall skulle valresultatet ock mera kunna sägas
vara ett uttryck af stiftets önskningar. Utskottet, som alltså delar den
af 1868 års kyrkomöte uttryckta åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval
borde lekmän tillerkännas, anser dock, att bestämmande af den form, under
hvilken, och den proportion, hvari lekmän skulle deltaga i dylika val, innebära
frågor af den svårlösta art, att eu noggrann utredning af hithörande
förhållanden måste föregå, innan de kunna på ett tillfredsställande sätt lösas;
hvadan Utskottet får, med anledning af motionen, hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse hos Kongl. Maj: t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta samt förelägga
Riksdagen förslag till sådana ändringar i nu gällande
bestämmelser rörande biskopsval, att rätt till deltagande
deri blefve, i den mån det må finnas lämpligt, tillerkänd
äfven åt lekmän.

Stockholm den 17 April 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

4

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 45.

Reservation:

af Herr Bergström.

Herrar Widmcirk, Berguf och Lewin hafva begärt
de ej deltagit i motionens behandling inom Utskottet.

I antecknadt,

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885.