Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45

Utlåtande 1882:LU45

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

N:o 45.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 April 1882, kl. 6 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om lagbestämmelse
angående anordnande af särskilda valkretsar
och valbyråer till lättnad vid samfälda val af stadsfullmäktige
i större städer.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig hänvisad eu
af Herr S. A. Hedlund afgifven motion, N:o 30, hvari motionären hufvudsakligen
andrager:

»Kongl. förordningen om kommunalstyrelse i stad af . den 21 Mars
1862 bestämmer i 9 § 1 inom., att i stad, der stadsfullmäktige äro tillsatte,
allmänna rådstugans befattning är inskränkt till val af stadsfullmäktige
jemte beslut i fråga, huruvida i stad med invånare till antal af
3,000 eller derunder stadsfällmäktige skola utses, samt i 15 §, att allmän
rådstuga skall hållas inför magistraten å rådhuset.

»Visserligen är det enligt 26 § medgifvet, att för val af stadsfullmäktige
stad må kunna indelas i valkretsar, i hvilket fall jemväl valen
för de särskilda kretsarne, jemlikt 27 §, synas böra hållas inom hvarje
valkrets; men der sådan indelning icke skett, följer af de anförda föreskrifterna,
att valen böra ske vid allmän rådstuga, och att denna skall
hållas å rådstugan.

»Det sålunda stadgade förfarandet vid val af stadsfullmäktige har,
inom den kommun jag tillhör (Göteborg), medfört olägenheter af den
betydenhet, att de synas påkalla en förändring i tillvägagåendet vid
valen; och som eu sådan förändring icke kan ega rum utan ändring i
förenämnda stadganden i kommunalförordningen för stad, tager jag mig
friheten att föreslå,

det, med ändring i samma stadganden och i berörde 27 §, det
måtte medgifvas, att äfven i stad, der valen ske samfäldt, en sådan in -

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

delning i valkretsar må medgifvas, att de samfälda valen förrättas inom
valkretsarne och att föreskriften, att valen skola ske inför magistraten å
rådhuset, må utbytas emot ett stadgande, som tillåter att valen förrättas
inför dertill af magistraten förordnade män, och verkställas inom de
särskilda valkretsar, i hvilka staden för detta ändamål bör indelas, på
sätt 26 § i öfrigt föranleder.»

Den närmare anordningen i förevarande hänseende har motionären
tänkt sig sålunda.

Hvarje valbyrå borde förestås af en fullsuten magistrat,, som utgjordes
af ordinarie ledamöter eller af sådane, som för tillfället af magistraten
till ledamöter förordnades. För ordningens upprätthållande och
pröfning af förekommande frågor skulle denna organisation bäst motsvara
ändamålet. Då likväl det samfälda valet syntes fordra, att tvist
underkastade röstsedlar pröfvades af den gemensamme valförrättaren, och
till följd deraf föreståndare för de särskilda valbyråerna endast syntes
behöfva den myndighet, som erfordrades för att, jemte valsedlarnes
emottagande i enlighet med den godkända röstlängden, upprätthålla ordningen
vid valet, skulle ock föreståndare för hvarje byrå kunna utgöras
af en magistratsperson, ordinarie eller tillförordnad, med biträde såsom
vittnen af tvenne utaf stadsfullmäktige utsedda personer; i hvilket fall
valsedlarnes öppnande och införande i listor skulle tillkomma valbyrån,
men pröfningen af tvetydiga valsedlar hänskjutas till magistraten såsom
valförrättare.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 stadgar:

§ 26.

»För val af stadsfullmäktige må stad kunna indelas i valkretsar,
hvilka, efter derom af Magistraten uppgjordt förslag, bestämmas af
stadsfullmäktige, der sådane finnas, men eljest af stadens röstberättigade
innevånare vid allmän rådstuga.»

»Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.»

§ 27.

»Stadsfullmäktige väljas ibland stadens röstberättigade män, enhgt
den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Der valen ske samfäldt,
verkställas de vid allmän rådstuga, men der staden är indelad i
valkretsar, enligt förut uppgjord, vederbörligen faststäld ordning.»

16

Lag-Utskottets Utlutande N:o 45.

Såsom si" visar, angå dessa bestämmelser omedelbarligen endast det
fall, att för hvarje valkrets visst antal ''personer skola utses. Följaktligen
är ock förhållandet detsamma med det stadgande i 16 § Riksdagsordningen,
som medgifver, att stad må, der flere riksdagsmän skola utses,
kunna, pa sätt om val till stadsfullmäktige är stadgadt, indelas i valkretsar.
Motionären vill nu, att liknande anordning må i större städer kunna
vidtagas äfven i det fall, att staden icke för ifrågavarande valet är indelad
i dylika valkretsar, och att följaktligen äfven vid samfälda val i
sådana städer valkretsar må kunna inrättas endast i och för röstsedlarnes
emottagande.

I Utskottets tanke möter, äfven med nuvarande bestämmelser, icke
hinder för vidtagande af en dylik anordning. Visserligen stadgar, såsom
motionären ock anför, förordningen om kommunalstyrelse i stad i § 9,
att >d stad, der stadsfullmäktige äro tillsatte, inskränkes allmänna rådstugans
befattning till val af stadsfullmäktige» jemte viss uppgifven annan
fråga; samt i § 15, att »allmän rådstuga hålles inför magistraten å
rådhuset, och skola dess förhandlingar vara offentliga»; men, utom det,
att sistnämnda stadgande synes förnämligast redigeradt med afseende å
»förhandlingar» och beslut å allmän rådstuga i kommunala ärenden i
allmänhet, och att stadgandet om stadsfullmäktiges utseende »å allmän
rådstuga» hufvudsakligen synes afse att genom nämnda uttryck i korthet
bestämma valförrättaren samt grunderna för rösträtt och röstvärde vid
dessa val, synes icke uti uttrycket inför magistraten å rådhuset kunna inläggas
den mening, att valförrättningen nödvändigt skulle i dess helhet
försiggå inför hela magistraten, och i alla händelser å rådhuset, utan synes
det Utskottet kunna med skäl antagas, att dylika val äfven må lagligen
förrättas på det sätt, att å olika i stadens särskilda trakter belägna vallokaler
röstsedlarne emottagas af för hvarje vallokal utsedde magistratens
deputerade, hvilka dock å hvarje vallokal torde böra utgöra minst
samma antal, som det minsta för fullsuten magistrat bestämda, eller tre
ledamöter, samt att röstsedlarnes öppnande, granskning och sammanräkning
sedermera offentligen förrättas inför magistraten in pleno, dervid
tillstädeskomne valmän ega mot sedlarnes giltighet eller i öfrigt med afseende
å valförrättningen framställa de anmärkningar, till hvilka de finna
sig hafva fog. Genom denna senare anordning vinnes den fördel, att
icke — såsom lätt kan blifva händelsen, derest öppnandet, granskningen
och sammanräkningen af röstsedlarne försigginge å de särskilda vallokaler,
hvarest de afleinnats, inför dervarande magistratens deputerade,
samt inför magistraten in pleno endast hopsummering egde rum efter de
å de olika vallokalerna förda särskilda valprotokoll å olika vallokaler,

Lag-Utskottets Utlåtande N-.o 45.

1 7

vid samma val, olika uppfattningar kunna göra sig gällande beträffande
likartade rostsedlars giltighet m. in. Vid en dylik anordning beträffande
valen torde ock den föregående granskningen af vallängderna böra så
tillgå, att dessa hallas till hända å de särskilda vallokalerna till granskmng
af allmänheten, men att anmärkningar mot desamma anmälas inför
samt argöras af magistratens plenum.

. p.,P5 Srund af den ännu i tillämpliga delar för utseende af ledamöter
i Riksdagens Andra Kammare för hufvudstaden gällande »Ordning för val
af Kiksdagsman 1 Borgareståndet för Stockholm», af Kongl. Makt faststald
den 13 Juli 1859, med de sedermera af Kongl. Maj:t i skrivelser
den 4 September 1863 och den 12 Augusti 1875 deruti fastställa förändringar
samt den af Kongl. Maj:t den 11 Augusti 1863 faststälda »Ordning
för Borgmästare-, Rådmans- och Magistrats-Sekreterareval i Stocko
m», med de ändringar, som i denna ordning skett genom nyssnämnda
Kongl. bref den 12 Augusti 1875, är äfven i nämnda stad vid dylika val
• ,llkasora vid val till stadsfullmäktige, vid hvilka senare dock staden är
indelad uti fem valkretsar, som hvardera utse visst antal fullmäktige —
den anordning gällande att röstsedlarne emottagas af tre magistratens
deputerade i särskilda vallokaler — hvilka numera äro förlagda inom de
särskilda valkretsarne —; men desse magistratens deputerade hafva här
äfven till åliggande att öppna, granska och sammanräkna de till dem aflemnade
röstsedlar; och äro särskilda, för olika val skiljaktiga, bestämmelser
meddelade om sättet för den föregående justeringen af vallängderna.

Da Utskottet, pa grund af det anförda, finner nu gällande stadganden
icke lagga hinder i vägen för en sådan anordning vid val i större
städer, som den motionären ansett önskvärd, får Utskottet hemställa,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 April 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Widmark, Smedberg och Åbergsson hafva begärt få här anteckna^,
att de icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet, de
foire i följd af erhallen ledighet från riksdagsgöromålen och den senare i
loljd af tjenstgöring såsom fullmäktig i Riksgäldskontoret.

Bill. tiU Riksd. Prot. 1882. 7 Samt. 25 Häft.

3