Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43

Utlåtande 1884:LU43

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 April 1884, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag
till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden
köpmans bo.

Från Första Kammaren har Lag-Utskottet till handläggning emottagit
en inom Kammaren af Herr A. O. Wallenberg väckt motion (N:o 20) med
förslag till lag om afveckling medelst administration af gäldbunden köpmans
bo.

Motionären erinrar, hurusom vid fem föregående riksdagar, åren 1876—
1880, motioner angående afveckling medelst administration framstälts, utan
att Riksdagen i anledning deraf vidtagit någon åtgärd. Anledningen till
sistberörda förhållande anser motionären ej böra utelutande sökas i ett
förbiseende af behofvet af en lagstiftning i det med förslagen afsedda
syfte utan kunna till en del tillskrifvas en hos mången rådande föreställning
om de stora svårigheter, hvarmed sådan lagstiftning skulle vara förenad
— en föreställning, som, enligt motionärens mening, föranledts af
den kritik, för hvilken de tidigare författningsförslagen blifvit till sina
enskildheter föremål. I alla händelser anser motionären fortfarande en
lagstiftning i ifrågavarande hänseende vara af behofvet påkallad, i anledning
hvaraf, och med stöd af de i motionen anförda skäl, han föreslår,
det Riksdagen ville för sin del antaga ett så lydande förslag till

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

5

Lag om afveckling medelst administration af gäldbunden

köpmans bo.

§ I Önskar

köpman, som instält sina betalningar, men om hvars försättande
i konkurs yrkande ej blifvit väckt, att få sitt bo öfverlemnadt
till afveckling medelst borgenärernas administration, gifve skriftlig framställning
derom in till ordföranden i underrätten uti den stad, eller, å
landet, till domaren i den ort, der gäldenär bör inför domstol svara i
tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Sådan framställning skall vara
åtföljd af intyg från minst tre af hans borgenärer, att de anse afveckling
medelst administration lämpligen böra ega rum. Vid inlagan foge
gäldenären jemväl skriftlig uppgift å alla sina borgenärer samt deras
hemvist, med åtecknadt intyg af tvenne trovärdige män, att uppgiften
öfverensstämmer med gäldenärens böcker.

§ 2.

Har framställning om afveckling medelst administration så skett,
som nu är sagdt, skall rättens ordförande eller domaren genom kungörelse,
den han läte ofördröjligen införa i allmänna tidningarna, kalla
samtlige borgenärer att å viss dag, tidigast den tionde och senast den
tolfte från det gäldenärens framställning ingafs, dagen för ingifvandet
oräknad, sammanträda inför rätten för att deltaga i pröfningen af den
gjorda framställningen. Alla af gäldenären uppgifna borgenärer skola
derjemte om sammanträdet underrättas genom särskilda kallelsebref,
dem rättens ordförande eller domaren läte till dem med posten ofördröjligen
afsändas.

§ 3.

Rättens ordförande eller domai’en meddele ock genast förordnande
åt tvenne män, helst borgenärer, att förrätta uppteckning af boets tillgångar
och gäld samt att, med ledning af gäldenärens böcker och andra
boet rörande handlingar, uppsätta skriftlig berättelse om boets tillstånd
och anledningarna till obeståndet.

Bouppteckningen och berättelsen skola så skyndsamt uppsättas, att
de kunna borgenärerna å sammanträdet föreläggas.

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

§ 4.

Domaren utsatte, för sammanträdet, urtima ting, der ej lagtima rättegångsdag
infaller inom ofvannämnde tid efter ansökningens ingifvande.

§ 5.

Rättens ordförande eller domaren ege, ändock att han jäfvig är,
vidtaga de åtgärder, som enligt bestämmelserna i föregående paragrafer
på honom ankomma; anmäle dock, der särskilt förordnande för annan
tarfvas, jäfvet utan dröjsmål i hofrätten.

§ 6.

Vid sammanträdet föredrage rättens ordförande eller domaren gäldenärens
ingifna framställning samt de öfriga handlingar, som saken
röra. Härefter öfverlägge borgenärerna under ledning af rättens ordförande
eller domaren, huruvida afveckling medelst administration må
af dem medgifvas, samt fatte härom beslut. Megifva borgenärerna
afveckling medelst administration, kommer sådan dock ej till stånd, med
mindre rätten det tillstädjer.

§ 7.

Vid omröstning, huruvida afveckling medelst administration må af
borgenärerna medgifvas, ege rösträtt ruin allenast för fordran, som är
i gäldenärens böcker upptagen eller som kan med skriftliga bevis omedelbart
styrkas, och beräknas rösträtten efter fordringens belopp, sådant
detta finnes upptaget i gäldenärens böcker eller kan på nyss angifvet
sätt omedelbart ådagaläggas. Finnes för någon fordran medgäldenär
eller löftesman, ege de tillsammans med fordringsegaren röst, beräknad
efter den fordran; kunna de sig ej förena, gälle borgenärens mening,
der ej de andra honom utlösa eller för hans fordran ställa full säkerhet.
Tvistiga frågor om rätt att i omröstningen deltaga skola under
omröstningen, i mån som de uppstå, af rätten afgöras. Afveckling
medelst administration skall anses vara af borgenärerna medgifven, derest
minst fyra femtedelar af de röstande dertill samtyckt och dessa borgenärers
fordringar tillsammans utgöra minst fyra femtedelar af samtliga
de fordringsbelopp, för Indika rösträtt utöfvas.

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

§ 8.

Finnes boets afveckling medelst administration vara af borgenärerna
medgifven, skola borgenärerna välja tvenne eller flere administratörer,
dem det skall åligga, om afveckling medelst administration kommer till
stånd, att förvalta boet samt ombesörja, att dettas tillgångar komma
borgenärerna till godo enligt de grunder, som i konkurslagen äro bestämda.
I sammanhang dermed ega borgenärerna besluta om arfvode
och instruktion för administratörerna att vid deras förvaltning lända till
efterrättelse.

§ 9-

Vid val af administratörer samt beslut om instruktion för dem gälle
om rösträtt hvad ofvan i § 7 är sagdt. Såsom beslut gälle de borgenärers
mening, hvilkas sammanräknade fordringar utgöra mera än hälften
af de fordringsbelopp, för hvilka i omröstningen rösträtt utöfvas, så
framt de borgenärer derjemte utgöra minst eu fjerdedel af de röstande.

§ io.

Härefter pröfve rätten, huruvida afveckling, som af borgenärerna
medgifvits, må komma till stånd och gifve sitt utslag derom samma
dag eller senast den följande.

§ 11.

Afveckling medelst administration må ej af rätten tillstädjas, der ej
rätten, med hänsyn till boets ställning och beskaffenheten af gäldenärens
affärsförhållanden, gäldenärens redbarhet, så ock de utsedda administratörernas
duglighet och vederhäftighet finner sådan afveckling lämpligen
kunna tillstädjas.

§ 12.

Finner rätten ej skäl att tillstädja afvecklingen, förklare rätten i
sitt utslag, att gäldenärens egendom skall till konkurs afträdas.

§ 13.

Har afveckling medelst administration kommit till stånd, men anse
administratörerna, efter tagen närmare kännedom om gäldbunden boets
ställning, afveckling utan konkurs overkställbar eller olämplig, göre

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

derom anmälan hos rätten, som beslutar, att egendomen skall till konkurs
afträdas. Administratörerna ansvare för boets tillgångar, till dess
de af konkursförvaltarne emottagas.

§ 14.

Öfver rättens beslut i de frågor, hvarom i det föregående nämnes,
må ej klagan föras.

§ 15.

Göres, efter det framställning om afveckling medelst administration
ingifvits och intill dess densamma blifvit pröfvad, eller, der afveckling
medelst administration kommit till stånd, under den tid den pågår,
ansökan, att gäldenärens egendom må till konkurs afträdas, varde den
ansökan afslagen.

§ 16.

Emot bo under administration vare utan verkan hvad som, efter
det gäldenärens framställning om afveckling ingafs, i utsökningsmål
mot honom göres, der ej intecknings- eller panthafvare yrkar försäljning
af egendom, hvari han förmånsrätt till betalning eger.

År före den dag, då framställning om afveckling medelst administration
ingafs, lösegendom utmätt, men ej försåld, och kommer afveckling
medelst administration till stånd, upphöre Konungens Befallningshafvandes
eller utmätningsmans befattning med den utmätta egendomen.

§ 17.''

Har afveckling medelst administration blifvit tilländabragt, skall
anmälan derom af administratörerna ofördröjligen göras hos rättens
ordförande eller domai^en. Under ingen förevändning må afveckling
medelst administration fortgå längre tid än tolf månader, räknadt från
den dag densamma kom till stånd, med mindre rätten dertill lemnar
särskildt tillstånd.

§ 18.

Med köpman förstås här en hvar, enskild eller bolag, som idkar
eller under loppet af minst ett år, innan framställning om afveckling
medelst administration gjordes, idkat sådan handel eller drifvit sådan
rörelse, hvaröfver, enligt hvad särskildt är stadgadt, man pligtig är att
handelsböcker föra.

9

Jjag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Det lärer icke kunna förnekas, att i vårt land icke så sällan förekommit
fall, då ett plötsligt afbrott i en vidsträckt och gagnande näringsverksamhet
genom dess idkares försättande i konkurstillstånd ländt till
stort men icke allenast för näringsidkarens borgenärer, utan äfven för en
mängd underhafvande och andra personer, hvilka till sitt uppehälle varit
beroende af verksamhetens fortgång, samt att sådant men kunnat förebyggas,
om vår lagstiftning innehållit välbetänkta bestämmelser, med stöd
af hvilka livad motionären benämner afveckling medelst administration
kunnat mot en eller flere borgenärers bestridande lagligen tillvägabringas.
Utskottet är ock villigt erkänna, så väl att det kunde vara önskligt, det
sådana bestämmelser en gång komme till stånd, som ock att det af motionären
i sådan syftning framstälda förslag icke är behäftadt med åtskilliga
af de fel, hvilka enligt hans eget medgifvande vidlåda de äldre för Riksdagen
framlagda förslag i ämnet. I ärendets nuvarande skick anser sig
dock Utskottet icke kunna förorda bifall till förevarande förslag.

Då s. k. afveckling medelst administration icke lärer ifrågakomma
utom i det fall, att den näringsidkare, hvars egendom och affärer äro afsedda
att ställas under administration, är så gäldbunden, att, derest sådan
icke melFankommer, han måste försättas i konkurstillstånd, så torde man
följclrigtigt kunna betrakta det rättsliga förfarande, som för åstadkommande
af afveckling medelst administration måste iakttagas, såsom ett
föregående moment i konkursförfarandet. Ett sådant betraktelsesätt är
icke främmande för 1734 års lag, som i IG kap. 1 § Handelsbalken balett
så lydande stadgande: »År någon så af sig kommen, att han ej mäktar
betala all sin gäld; gifve borgenärerne sitt tillstånd tillkänna, der han
åstundan uppskof och tid till betalning. Vilja de ej alle dertill samtycka,
eller vill han på en gång till dem afstå allt sitt gods; söke då Domaren»
—. År, hvad Utskottet icke betviflar, den af Utskottet angifna
synpunkt den enda rigtiga, så torde deraf följa, att de lagbud, genom
hvilka afvecklingsförfarandet skulle ordnas, icke böra meddelas, såsom
motionären tänkt sig, i en fristående lag, utan inordnas i den allmänna
konkurslagen, så att de komme att utgöra en integrerande del deraf och
tillsammans dermed bilda ett organiskt helt, såsom förhållandet är med
bestämmelserna om ackord, med hvilket rättsinstitut det nu ifrågasatta eger
många jemförelsepunkter. Den nyaste engelska konkurslagen (The Bankruptcy
Act), som trädt i kraft den 1 Januari innevarande år, ordnar sålunda
på en gång både det egentliga konkursförfarandet och det föregående
rättsliga förfarande, hvarmed lagstiftaren åsyftat att, der sådant
kan ske, förebygga inträdande af konkurs.

Då Utskottet alltså anser det mål, motionären med det framlagda laggift.
till Jtiksd. Prot. 1884. 7 Sami. 28 Häft. 2

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

förslaget åsyftat, icke lämpligen kunna uppnås annorlunda än genom en
i sådan syftning företagen omarbetning af gällande konkurslag, men förslag
om en dylik åtgärd icke föreligger, hemställer Utskottet,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 9 April 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af Herrar Stråle och Lindahl, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka
Riksdagen aflåtande af en skrifvelse till Konungen, med anhållan, det
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
sådan förändring i eller tillägg till Konkurslagen, att det måtte medgifvas
borgenärer att medelst förstärkt röstpluralitet besluta om utredning af
gäldbundet bo genom administration.

Herr Lewin har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom Utskottet.

Stockholm, Ivar Hoeggströms Boktryckeri, 1884.