Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43

Utlåtande 1876:LU43

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

5

Ko é3.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1876, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphörande af skyldigheten
att upprätta och underhålla sä kallade milstolpar.

Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 43) har Herr Carl Fredrik Wcern hemstält, att till de af
Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser rörande öfvergången från det nu
gällande mått- och vigtsystemet till det nya må fogas ett stadgande af
innehåll, att från början af år 1883 det nya systemet skall tillämpas i
afseende å landsvägars uppmätning, och skyldigheten att å landsväg upprätta
samt underhålla så kallade milstolpar emellertid och för framtiden
upphöra; samt att, för den händelse ett sådant stadgande skulle anses
ej kunna meddelas, så vida icke den i 3 § af 25 Kap. Byggningabalk^!
intagna föreskrift om milstolpars uppsättande varder upphäfd, Riksdagen
må för sin del besluta, att berörda § skall upphäfvas.

Såsom stöd för denna framställning har motionären anfört hufvudsakligen,
att, i den mån en mängd nya vägar blifvit anlagda samt ökad
befolkning och nya industrianläggningar upphäft vissa vägars framstående
vigt framför andra, hade nyttan af milstolparne förminskats och numera,
i följd af de större förändringar jernvägsanläggningarne i nämnda hänseenden
gjort, för det mesta försvunnit; att, genom Kongl. kungörelsen
den 5 December 1873, om beräkningen af allmänna vägarnes längd i hela
och tiondedels mil, halfva antalet af milstolpar, eller alla de som angifva
fjerdedels mil, förlorat all betydenhet; samt att, då Kongl. Maj:t nu föreslagit
ny mil, olika i längd med den hittills räknade, och således, derest
detta förslag bifölles, samtliga milstolpar skulle komma att omflyttas, det

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

syntes vara skäl att fastliellre afskaffa stadgandet om deras upprättande
och derigenom bespara häradena icke obetydliga kostnader.

Hvad först angår motionen i livad den afser, att till de af Kongl.
Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande öfvergången från det nu gällande
mått- och vigtsystemet till det nya skulle fogas ett stadgande, att
från början af år 1883 det nya systemet skulle tillämpas äfven i afseende
på landsvägars uppmätning, får Utskottet erinra, att, sedan nämnda system
trädt i full verkställighet —- vare sig att detta kommer att ske, enligt Kongl.
Maj:ts förslag, från och med nämnda år eller, såsom nu blifvit ifrågasatt,
först år 1889 — den nya milen, såsom den enda derefter erkända måttstock,
måste vid uppmätning af landsvägar begagnas, så att följaktligen
ej heller någon särskild föreskrift derom behöfver meddelas.

Beträffande derefter motionen i (ifrigt, så kan Utskottet icke dela
motionärens åsigt, att den nytta, som milstolparne medfört, blifvit genom
de af honom angifna förhållandena så väsentligt förminskad, att deras
borttagande kan deraf föranledas. I fråga härom anser sig Utskottet, i
anledning af uppgiften, att halfva antalet milstolpar, eller alla de som
angifva fjerdedels mil, skulle, i följd af Kongl. kungörelsen den 5 December
1873 hafva förlorat all betydenhet, böra fästa uppmärksamheten
derpå, att en milstolpes större eller mindre gagn i allmänhet vid beräkning
af väglängden efter decimalsystemet ingalunda kan vara beroende derpå,
huruvida densamma, som i sjelfva verket alltid betecknar en fjerdedels mil, är
försedd med inskrift,* att den, från någon viss milstolpe eller annan plats
räknadt, utvisar ett afstånd af en hel mil eller någon som helst bråkdel
deraf. Detta är fastliellre i hvarje särskildt fall betingadt deraf, huruvida
milstolpen, med afseende på utgångspunkten för berörda beräkning,
dervid kan komma att angifva slutsumman af eu väglängd antingen i
hela eller halfva mil eller i fjerdedelar deraf. I sistnämnda händelse kan
väl milstolpen, vid det förhållande, att miltalet får endast i tiondedelar
beräknas, icke medföra samma nytta, som tillförene, men genom den anvisning,
den lemnar, torde dock väglängden kunna enligt decimalsystemet
bestämmas. Häraf torde vara uppenbart, att, om äfven genom åberopade
Kongl. kungörelse den praktiska nyttan af milstolparne i allmänhet i någon,
fastän föga afsevärd mån förringats, likväl icke, såsom motionären
förestält sig, någon viss del af dem förlorat all användbarhet.

Då, på grund af Utskottets näst föregående betänkande, det metriska
systemet, derest detta betänkande af Riksdagen godkännes, icke skall
träda i full verkställighet förr än vid 1889 års början, samt således någon
omflyttning af milstolparne sannolikt icke kan förr än året dessförinnan
af detta systems införande föranledas, torde af de härmed förenade

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

kostnaderna, hvilka följaktligen först omkring tolf år härefter skulle uppkomma,
ej heller kunna åtminstone för närvarande hemta» något stöd för
milstolparnes borttagande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt
hemställa,

att motionen icke måtte bifallas.

Stockholm den 8 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.

Herrar Grefve Mörner och Ehrenborg hafva begärt att få antecknadt,
den förre, att han icke deltagit i beslutet, och den senare, att han
genom sjukdom hindrats i detta ärendes behandling inom Utskottet
deltaga.