Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40

Utlåtande 1869:LU40

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

5

7V:0 40.

Ank. till Rikfcd. Kansli d. 7 Maj 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Kongl.
Förordningen den 8 Februari 1681, rörande klockares af -

Omförmälda Kongl. Förordning innehåller i 6:te punkten följande
stadgande: »Klockares rättighet skall vara att bekomma af hvar bonde
årligen till lön och underhåll, -råg en kappe, korn en kappe, hafre en
kappe, sedan när vigning sker två öre, för barndop ett öre, för kyrkotagning
efter barn två öre, efter ett lik två öre, allt i silfvermynt»;
hvarjemte för vissa orter särskilda bestämmelser i detta afseende blifvit
tid efter annan meddelade.

Med anmärkning, hurusom grunden för utgörande af bidrag till
klockares aflöning vore obillig, då innehafvare af en mindre hemmanslott
måste betala lika mycket som den större jordegaren, och att missförhållande
egde rum jemväl derutinnan, att spanmålslönen ökades i
samma mån som hemmansklyfningen fortginge, hafva Herrar Johannes
Andersson och August Danielsson uti särskilda, inom Andra Kammaren
väckta motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet remitterade, yrkat:

Johannes Andersson (motion N:o 152), »att Riksdagen måtte för
sin del, med upphäfvande af så väl 6:te punkten i Kong]. Förordningen
af den 8 Februari 1681, som öfriga under olika tider och för olika
orter gällande stadganden och bestämmelser, angående organisters, kantorers
och klockares aflöning, stadga som följer:

§ 1-

o

A landet inom hela riket skall, så snart fråga derom väckes, reglering
af organisters, kantorers och klockares aflöning ega rum.

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o do.

§ 2.

Vid ordnandet af denna aflöning iakttages följande:

a) alla offer, matskott och extra inkomster af hvad benämning do
vara må, utbytas mot bestämda afgifter, att utgå efter de grunder hvarje
församling för sig eger bestämma.

b) Den spanmålstionde, klockare hitintills af hemman uppburit,
skall hädanefter som hitintills af endast fast egendom utgöras, efter det
egendomen vid löneregleringen åsätta taxeringsvärde och af samma sädesslag
som ortens kronotionde utgår, församlingarne dock obetaget att
besluta, huruvida denna spanmålstionde skall erläggas in natura eller
lösas efter tio års medel-markegångspris; och eger församling, utan att
likväl rubba nuvarande innehafvares rätt, att der, hvarest denna spanmålstionde
öfverstiger 30 tunnor, öfverskottet på sätt den lämpligt finner
disponera.

c) De hemman eller lägenheter klockare till boställe innehafva,
eller de boställshus dem tillkomma, skola de fortfarande åtnjuta mot
det de för dem utgöra de skyldigheter, som derå åligga.

d) Vid hvarje lönereglering skall, så vida sådant ej förut skett,
på grund af föreskriften i 24 Kap. 30 § Kyrkolagen, likaledes bestämmas
hvad en person särskildt som organist, om sådan finnes, i aflöning skall
bekomma.

§ 3.

För att uppgöra förslag till lönereglering utses en nämnd på så
sätt, att församlingen, eller der tvänne eller flera församlingar äro förenade,
i denna nämnd utser en ledamot, organisten, klockaren och kantorn
en och dessa tvänne den tredje. Denna nämnd tillkommer, att,
efter förestående grunder, uppgöra ett löneförslag, som sedan underställes
församlingen vid kyrkostämma, dervid utom församlingen, så väl
pastor som kyrkobetjent saken rör, eger göra påminnelser; hvarefter
handlingarne till Domkapitlet öfverlemnas, som har att förslaget slutligen
pröfva och fastställa. Sedan fastställelse på så sätt skett, eger den
gällande kraft uti innehafvares tjenstetid och vidare intill dess ny reglering
påkallas och beslutas»;

hemställande motionären alternativt, i händelse detta förslag ej kunde
antagas, »att Riksdagen måtte besluta ingå till Kong!. Maj: t med en underdånig
skrifvelse derom, att Kong!. Maj:t täcktes taga detta ärende i
öfvervägande och derom till Riksdagen framkomma med förslag»; samt

Herr Aug. Danielsson (motionen N:o 292), »att Riksdagen ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att med upphäfvande af G:te punk -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

7

ten i Kongl. Förordningen den 8 Februari 1681 och dermed sammanhängande
lagbud, som bestämma klockarens rättigheter, lemnas församlingarne
öppen rätt att i den ordning, som Kongl. Förordningen den 21
Mars 1862 angående kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd stadgar, bestämma
löner för de klockare, som hädanefter antagas.»

Det kan icke förnekas, att de af motionärerne anmärkta missförhållanden
i afseende på klockares aflöning flerestädes förefinnas; Och
det synes således önskvärdt både för löntagare och löngifvare, att lönerna
varda till visst belopp bestämda och sättet för deras utgörande
bättre ordnadt och förenkladt. Men enär åberopade 6:te § i 1681 års
förordning är att hänföra under presterskapets privilegier, kan detta
lagrum icke ändras eller upphäfvas i annan ordning, än den, som föreskrifves
i 114 § Regeringsformen.

Efter Utskottets åsigt torde föl närvarande ingen annan åtgärd
böra vidtagas, än att utväg beredes församlingarne att få denna angelägenhet
ordnad genom konventioner, på sätt i Kongl. Kungörelsen den 3
April 1816 varit stadgadt i fråga om presträttigheter; Och får Utskottet
alltså, med föranledande af ifrågavarande motioner, vördsamt hemställa,
att Riksdagen ville genom underdånig skrifvelse anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes i nåder meddela erforderliga
föreskrifter om sättet och ordningen för tillvägabringande
af konventioner angående klockares och
orgelnisters löneförmåner.

Stockholm den 7 Maj 1869.

På Utskottets vägnar:

ARVID FAXE.

Reservation

är anmäld af Herr von Gegerfelt.