Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3å

Utlåtande 1874:LU34

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3å.

5

IV:o 34.

Ank. till Kikad. Kansli den 11 Maj 1874, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i gällande
stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist
och folkskolelärare.

I 24 Kap. 30 § Kyrkolagen finnes stadgadt, att »orgelnisten väljes
af kyrkoherden och församlingen, som honom lönar, allt som de derom
kunna förenas», och i 31 § samma Kap. heter det, att »klockaren skall
i lika måtto af kyrkoherden och församlingen väljas». Huru detta skall
tillgå bestämmes närmare genom Kongl. resolutionen på allmogens besvär
den 20 November 1786, § 22, och Kongl. resolutionen den 20
Juni 1794 sålunda, att kyrkoherden, sedan han af de till klockaresysslan
sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i
alla afseenden skickligaste, skall anställa laglig votering efter gårdatal
i sockenstufvan, hvarvid kyrkoherden slutligen äfven aflemna!'' sin röst,
hvilken i beloppet skall räknas lika med halfva församlingens, och som
dervid allenast bör jemföras med beloppet af de församlingens röster,
hvilka vid valet blifvit afgifna och lagligen erkända; hvarjemte i Kongl.
resolutionen den 7 Juli 1832 förklaras, att vid val till förenade klockare-
och orgelnisttjensters besättande kyrkoherden skall ega lika rösträttighet
som vid klockareval. Genom Kongl. resolutionen på allmogens
besvär den 17 December 1734, § 78, och Kongl. brefvet den 5
November 1858 är för Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län stadgadt,
att vid inträffande ledighet af klockaresyssla, med hvilken folkskoleläraretjenst
icke är förenad, må bland de kompetente sökande, som
inom behörig tid sig anmält, den till klockare antagas, om hvilken församlingens
röstegande ledamöter å sockenstämma, som minst fjorton
dagar förut varit utlyst, enhälligt eller genom röstpluralitet sig med

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

kyrkoherden förena; men att, derest kyrkoherden och församlingen vid
sådant samrådsval icke kunnat om antagande af någon bland de sökande
öfverenskomma, förslag till den lediga klockaresysslan skall upprättas
och val anställas, på sätt för hvardera af dessa landskap hittills stadgadt
och öfligt är; varande genom Kongl. brefvet den 6 Oktober 1820
förklarad!;, att den tillåtelse, som från äldre tider varit presterskapet i
Lunds stift lemnad att få innehafva klockare^’enst och till bestridande
af göromålen hålla substitut, får bibehållas; dock med vilkor att, till
förvarande af församlingens valfrihet, på förslaget uppföras endast två
prestmän och en icke prestman. I fråga om val till folkskolelärare är
i Kongl. stadgan angående folkskoleundervisningen i riket den 18 Juni
1842 föreskrifvet, att, sedan skolstyrelsen upprättat förslag, val emellan
de på förslaget uppförda skall anställas af församlingens i sockenstämma
samlade röstegande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som
vid klockareval, och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som
kyrkoherdes vid klockareval. Genom Kongl. förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 är den förändring
i dessa bestämmelser gjord, att valen förrättas å kyrkostämma.

Nu har Herr Eric Olsson uti en inom Andra Kammaren väckt, till
Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 39) föreslagit: »att stadgandet i
Kyrkolagens 24 Kap. 30 och 31 §§ tillika med Kongl. resolutionerna
af den 20 November 1786 och den 7 Juli 1832 måtte upphäfvas, och
stadgandet om val af skollärare-, klockare- och organistbefattningar så
ändras, att pastor ej må ega att afgifva mer än en hel röst för sitt
embete utom den röst han eger att afgifva för pastorsbostället».

I afseende, härå får Utskottet erinra, att sedan Rikets Ständer genom
underdånig skrifvelse den 6 Juli 1866 anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes meddela förändrade bestämmelser i den syftning, skrifvelsen
innehåller, angående ej mindre prestval, än äfven val till orgelnist,
klockare och annan kyrkobetjening samt folkskolelärare, så, och efter
det Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 öfverlemnat ärendet till behandling,
af den för kyrkolagens omarbetning förordnade komité, har denna
komité, som. ej till behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare,
uti sitt den 2 Oktober nästlidna år afgifna förslag till kyrkolag
och kyrkostadga!- hemställt, beträffande tillsättning af klockare- och
orgelnisttjenst, att, sedan kyrkoherden på förslag uppfört tre de skickligaste
och mest tjenlige bland sökande, det skulle ankomma på kyrkorådet
att till tjensten utnämna en bland de sålunda föreslagne; innehållande
förslaget särskilda bestämmelser i fråga om klockares tillsättande
inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, nemligen, att der -

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

städes må, utan att förslag blifvit upprättadt, bland anmälde sökande,
som behörige finnas, den till klockare antagas, om hvilken församlingen
i kyrkostämma enhälligt eller genom mer än hälften af de afgifna rösterna
sig med kyrkoherden förenar; men att, om ej kyrkoherden och
församlingen genom sådant samrådsval kunna förena sig om antagande
af någon bland de sökande, med tjenstens tillsättande då skall förfaras
på sätt i förslaget stadgas för rikets öfriga delar.

I den motivering, hvarmed dessa bestämmelser blifvit beledsagade,
har komitén anfört, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af
klockare och orgelnister borde påaktas, skulle, i komiténs tanke, i de
flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden än af församlingarne
sjelfva. Komitén föreställde sig, att den utvidgning af kyrkorådets befogenhet,
som detta förslag innebure, möjligen skulle i någon mån bidraga
till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och höjande af
deras anseende inom församlingarne. Det undantagsförhållande, som,
i fråga om ordningen för tillsättning af klockare, från äldre tider varit
gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, hade nära nog
antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser. Af denna
anledning hade nyssberörda undantagsstadgande blifvit i lagförslaget
upptaget.

Att den röstöfvervigt, som vid ifrågavarande val enligt gällande
lag är tillerkänd kyrkoherde, icke lämpar sig efter nutidens förhållanden
och folkets bildningsgrad, derom torde ej finnas mer än en mening.
En lagförändring härutinnan är således af behofvet påkallad.
Enligt Utskottets åsigt bör dock anmärkta missförhållandet afhjelpas
på annat sätt än det af kyrkolagskomitén föreslagna. Utskottet förmår
nemligen icke inse, hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena
i ifrågavarande hänseende skulle blifva bättre tillgodosedda af
kyrkoråden än af församlingarne sjelfva. Då det ej lärer vara mera
maktpåliggande att utse klockare, orgelnist och folkskolelärare än att
välja prest, torde de förra lika väl som presten lämpligen kunna och
böra tillsättas omedelbart af församlingarne sjelfva; och anser Utskottet,
beträffande de nu ifrågavarande valen, att dervid böra följas de grunder
för röstberäkningen, hvilka i afseende på kyrkostämma i allmänhet
äro gällande.

Hvad angår de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande gälla
i fråga om tillsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge och
Bohus län, så torde dessa bestämmelser icke vara att betrakta annorlunda
än såsom en undantagslag, som lika med annan lag kan af den
lagstiftande makten ändras; och att göra nämnda provinser i ifråga -

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

varande hänseende likställda med landets öfriga delar synes vara desto
mera lämpligt, som redan nu, i fall vid samrådsvalet kyrkoherde och
församling ej kunna komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de
allmänna grunderna för klockareval.

Med stöd af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet, i anledning af
förevarande motion, vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte dels för sin del besluta en
författning af följande innehåll:

Med ändring af nu gällande stadganden angående
val till orgelnist och klockare, förordnas, att desse
skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven
ordning upprättadt, af församlingen gemensamt
väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer
kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de
grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet
äro eller framdeles blifva bestämda;

dels ock i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t täcktes i nåder utfärda en författning, hvarigenom,
med ändring af hvad 6 § i Kongl. Stadgan angående
folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842
innehåller derom, att vid val till folkskolelärare rösterna
skola beräknas som vid klockareval och ordförandens
i skolstyrelsen röst gälla lika som kyrkoherdes
vid klockareval, förordnas, att rösterna vid val
till folkskolelärare skola, utan att någon särskild rösträtt
tillkommer skolrådets ordförande, beräknas enligt
de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet
äro eller framdeles blifva bestämda.

Stockholm den 11 Maj 1874.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation:

af Herr von Gegerfelt; och har Herr Philipsson begärt få antecknadt,
att han i ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.