Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38

Utlåtande 1868:LU38

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

Reservationer:

af Herr Bergström;

af Herr Hessle: “Alldenstund 1864 års Förordning om hemmansklyfning och
afsöndring efter mitt omdöme erfordrar en fullständig förändring och omarbetning,
hvarom ock förslag blifvit inom Andra Kammaren framställda så väl under sista
riksmöte som vid det nu påstående, anser jag ej lämpligt att nu tillstyrka en partiel
ändring i nämnda Förordning, och ehuru jag erkänner nyttan af Herr Croneborgs
förslag, får jag således för min del vördsamt föreslå att motionen för närvarande
ej må till någon åtgärd föranleda. “

N:o 38.

Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1868, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ett tillägg till 86
§ Skiftesstadgan den 9 November 1866.

I sammanhang med väckt förslag om upphäfvande af 7 § 2 mom. och 8 §
i Kong! Maj:ts förnyade nådiga Förordning angående grunderna och vilkoren för
hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 Augusti 1864, har Herr W. Croneborg
uti en inom Första Kammaren väckt och till Lag-Utskottets behandling hänvisad
särskild motion, N:o 22, föreslagit, att till 86 § i Kongl. Maj:ts förnyade nådiga
Stadga om skiftesverket i riket af den 9 November 1866, hvaruti föreskrifves, att
särskilda delar af ett och samma hemmansnummer i by böra, så vidt det utan hinder
för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas, må göras följande
tillägg:

År lågenhet eller skogsmark med full eganderätt af söndrad, från en eller flera
hemmansdelar, eller utgöres hemrnansdel af blott skogsmark, och kan den vid laga skifte
behållas i samma läge, då må sådant ske, ändock att förberörda föreskrift och stadgande
i 80 § 1 mom. icke varder iakttagen.

Såsom anledning till detta förslag har motionären anfört: att de allmänna
föreskrifterna i åberopade nådiga Stadga i fråga om skiftesläggning hade ett ganska
menligt inflytande på skogsskötsel, beräknad på framtida bestånd och afkastning;
att egaren af en mot viss årlig afgäld afsöndrad lägenhet eller skogstrakt, som ej

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

voro satt i mantal, vid laga skifte, der hemmantalet antages till delningsgrund, icke
både någon talan, utan fördes den af den jordegare, från hvilkens liemmanslott afsöndringen
skett; att de i nämnda stadga gifna föreskrifter om skiftesläggning utgjorde
ett särdeles hinder för en ordnad skogsskötsel, helst stadgandet, att skogspark
och inegor till samma hemmanslott borde, så vidt ske kunde, sammanläggas,
i allmänhet föranledde oformligheter i skiftesplanen, sä att vid skiften i skogstrakter
förekommo egolottor med längd af hela milen, och bredd af några humlra fot;
att det för den, som, i afsigt att företaga en rätt ordnad skogsskötsel, förvärfvat
blott skogsmark, afsöndrad från en eller flera hemmansdelar i ett skifteslag, vore särdeles
nedslående att, sedan han på en till figuren lämplig skogstrakt företagit sig
att indela skogen till trakthuggning, eller att med kulturen befordra återväxten,
och dermed fortfarit några år, med ens finna hela planen öfverändakastad, derigenom
att honom, i stället för don sammanhängande egofiguren, blefve tilldelade små
lotter, mera eller mindre åtskiljda, allenast på det lagens föreskrifter om in- och
afrösning^ordens sammanläggande skulle kunna hållas i helgd, och detta allt utan
att en sådan lägenlietsinnehafVare under skiftesförrättningen ens blefve hörd; samt
att det egentligen vore Skiftesstadgans 12 Kap. SO § 1 inom. och 83 §, som i deras
noggrannaste tillämpning vore i ordets egentliga bemärkelse olycksbringande för
egare af skogsmark, ehuru exempel ej saknats derpå, att till och med högsta'' dömaremagten
icke med stränghet höll på stadgandet, att all skifteslagets mark skall i
skiftet ingå, utan i ett särskild! mål blifvit förklarad!, att som en torplägenhet till
större delen utgjorde cn från ett visst hemman under full eganderätt lagligen upplåten
lägenhet och, i anseende till dess belägenhet i gränsen af skifteslagets egoområde,
icke hindrade ordentlig och formlig skiftesläggning, så skulle nämnda lägenhet
från skiftet uteslutas.

Do ifrågavarande stadgandena äro af följande innehåll:

80 § 1 mom. “Hvarje hemmanslott i afrösningsjorden bör, så vidt ske kan,
läggas i förening med dess lott i inrösningsjorden eller så nära derintill, läget medgifver.
“

83 §. “Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning af anlagde ryttare-,
soldat- eller båtsman storp, eller af sådana till hemman hörande lägenheter, som
lagligen derifrån upplåtna blifvit, eller af sådana inom skifteslaget belägna utjordar
eller urfjellar, Indika tillhöra hemman i annat skifteslag och ej kunna efter stadgandet
i 5G § utbytas; då skela desse lägenheter i skiftet ingå och, efter delningsgrund
och gradering, jemngoda utstakas å de ställen, der det till beredande af ett
redigt skifte lämpligen ske kan; och gånge med utflyttnings-och odlingskostnadern©
som i 13 Kap. stadgadt finnes. Egare af det hemman, hvarifrån lägenhet blifvit
under nyttjanderätt på viss tid eller lifstid upplåten, före vid skiftet derför talan;
hörande, vid fråga om utbyte af ryttare-, soldat- eller båtsman storp, regementsfullmägtig,
efter anmälan från landtmätaren, tillförordnas. “

86 §. “Särskilde delar af ett och samma hemmansnummer i by höra, så
vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas.
Eger någon i by flera hemmansnummer; då må, när egaren det begär, dithörande
egor intill hvarandra utbrytas, om redigt skifte för öfrige delegare ej deraf hindras och
det i öfrigt verkställas kan; men åstunda!* egare af särskilde besutne delar i olika
hemmansnummer att erhålla dithörande egor i sammanhang lagde; då hör först undersökas,
om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan öfrige delegare, och
om läget i öfrigt medgifver egornes sammanläggande på sådant sätt,, att de utklivfnc
hemmansdclarne i framtiden, då fråga derom kan uppstå, när som helst må

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

kunna, enligt do i denna stadga för egornes skiftande lagde grunder, såsom sjelfständiga
kenunansdelar åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten;
dock bör skiftesmannen noga urskilja och i delningsbeskrifningen. särskildt utföra,
hvad egor, både efter mätnings- och uppskattningsinnehåll, hvarje hemmansdel
erhållit, jemte deras natur och egenskap, så att sammansättningen alltid må vara
känd och till framtida upplysning ligga i handlingarne förvarad.“

Lag-Utskottet, som tagit det framställda förslaget under behörigt öfvervägande,
finner, att åtminstone förmenandet, att egare af en från hemman för alltid
afsöndrad lägenhet icke skulle vara berättigad till talan vid laga skifte, utan denna
föras af egaron till det hemman, från hvithet afsöndringen skett, ingalunda har
nåo-on grund i Skiftesstadgans nuvarande bestämmelser. 83 § innehåller nemligen,
jemte föreskrift huru förhållas skall, då ordentlig och formlig skiftesläggning hindras
af sådana till hemman hörande lägenheter, som lagligen derifrån blifvit upplåtna,
tillika det stadgande, att egare af det hemman, hvarifrån lägenhet blifvit
under nyttjanderätt på viss tid eller lifstid upplåten, skall derför vid skiftet fora talan,
men just af detta stadgande, jemfördt med författningens öfriga bestämmelser, synes
följa, att, derest lägenhet blifvit under eganderätt för alltid upplåten, inneliafvaren af
sådan lägenhet är att anse såsom delegare i skifteslaget och således berättigad till
talan i alla skiftet rörande frågor. Vid eu rigtig tillämpning af hvad nämnda §
för öfrig! innehåller, kan inneliafvaren af eu sålunda afsöndrad lägenhet icke heller
tillförbindas att derför ingå i skiftet, med mindre än att det ligger till hinder fölen
ordentlig och formlig skiftesläggning, hvilket ock öfverensstämmer med det af
motionären anförda prejudikat. Äfven för den händelse att lägenheten måste i
skiftet intagas, skall densamma, enligt hvad samma § vidare förmår, efter taxeiing
och delningsgrund jemngod utstakas på det ställe, der det till beredande af ett
redigt skifte lämpligen sko kan, och med afseende härpå torde jemväl kunna antagas,
att föreskriften i SO § 1 mom. derom, att hvarje hemmans lott i afrösningsjorden
bör, så vidt ske kan, läggas i förening med dess lott i inrösningsjorden,
eller så nära derintill läget medgifver, icke eger tillämpning på en under eganderätt
afsöndrad lägenhet, helst som denna föreskrift icke heller i öfrig! är ovilkorlig.
Emellertid kunde från ej mindre stadgandet i SO §, att särskilda delar
af ett och samma liemmansnummer i hy böra, så vidt det utan hinder för redigt
skifte kan ske, intill hvarandra läggas, än äfven bestämmelserna i 87 § rörande
skiftenas antal möjligen hemtas stöd för det antagande, att jemväl en sålunda afsöndrad
lägenhet, om den i skiftet inginge, borde förläggas i sammanhang med
öfriga egorna till det hemman eller den hemmansdel, derifrån lägenheten blifvit
afsöndrad, oansedt deråt eljest kunnat beredas ett vida bättre läge.

Då dessutom af öfriga föreskrifter i förstnämnda §_ kan möta hinder för
sammanläggning af sådana lägenheter, som blifvit från särskilda hemmansnummei
afsöndrade, så att till och med cgolottcr, som, fastän afsöndrade från särskilda
hemman, före skiftet legat i ett sammanhang, vid skiftet crhölle vidt åtskiljda lagen,
hvilket åter kan medföra slöra olägenheter för egaren och utgöra hinder för eu
ordnad skogshushållning; och då den i grund för nyss anförda stadgande i 86 §, som
förefinnes i lösningsrätten till utklufna hemmansdelar, livilka icke medföra besutenhet,
icke är för handen i fråga om afsöndrad lägenhet, till hvilken lösningsrätt
gå grund af obesutenhet icke är medgifven, anser Utskottet ett stadgande i den
af motionären antydda rigtning jemväl, utan olägenhet, men till befordrande af
det goda ändamål, som dermed åsyftas, kunna och böra meddelas; och Utskottet
får alltså föreslå,

att

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 38.

■att Riksdagen måtte besluta underdånig framställning hos Kongl. Maj:t
om utfärdande åt'' eu författning, hvarigenom förordnas, att feO 4 åt Kongl.
Maj:ts förnyade nådiga Stadga om skiftesverket i riket den J November
1866 skall erhålla följande förändrade lydelse:

“Särskilde delar af ett och samma hemmansnummer i by hora, så
vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra
läggas. Eget- någon i by flera hemmansnummer; då må, nar
egaren det begär, dithörande egor intill hvarandra utbrytas, om redigt
skifte för öfrige delegare ej deraf hindras och det i Girigt verkställas
kan; men åstundan egare af särskilde besutne delar i olika hemmansnummer
att erhålla dithörande egor i ett sammanhang lagde; då bor
först undersökas, om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan
öfrige delegare, och om läget i öfrigt medgifver egornes sammanläggande
på sådant sätt, att de utklufne hemmansdelarne i framtiden, då fråga
derom kan uppstå, när som helst må kunna, enligt de i denna stadga
för egornes skiftande lagde grunder, såsom sjelfständigt hemmansdelar
åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten, dock bor skette
smannen noga urskilja och i delningsbeskrifnmgen “afskildt utföra,
hvad egor, både efter mätnings- och uppsbattmngsinnehåll, hvarje liemmansdel
erhållit, jemte deras natur och egenskap, så att sammansättningen
alltid må vara känd och till framtida upplysning ligga i handlingarna
förvarad. , „ „ , ....

Skall jord eller lägenhet, som från Hemman under full eganderatt blifvit

af söndrad, ''enligt 83 §," i skiftet ingå; då må-sådan jord eller lågenhet utan
inrider af hvad här är föreskrifvet, eller af stadgandeme i 80, 8/ och 8d
i lämpligt läge särskildt utstakas och, ändå att jorden eller lagenheten ar från
två eller flera hemman eller hemmansdelar afsöndrad, jemväl i ett sammanhang
utläggas,'' så vida redigt skifte för öfrig a delegare ej deraf hindras.“

tf

Stockholm den 28 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr Bergström.

Bill. till Riksd. Urat. 1868. 1 Sand. 20 Höft.