Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1882:LU33

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1882, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring
aj eller förklaring öfver förordningen angående hushållningen
med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni
1866, i hvad den angår skog å ecklesiastika boställen.

p r< Laf“Utek°ttet har från Andra Kammaren emottag^ eu af Herr

fn, öfSLT g''-Ven mo*10"- N:» *, hvilken, ehuru i dess början talas
-k}''allsskogar 1 allmänhet, dock, i anseende till hela motiveringen,
8} nes afse endast de fornamsta ännu återstående af dessa, eller de ecklesiastika,
och i hvilken slutligen säges, att »det vore det rigtifattnlf
er i i ~ om Riksdagen ville besluta, att Skogsstyrelsens bei
^d^Sk0|ai’vMi1 Sveriges prestgårdar må alldeles upphöra, och

i afseende a dem forhallas så som af ålder och enligt lag och äldre förmngai
vant foreskrifvet.- Eller åtminstone, såsom jag ofvan föreslagit,
att hos Kongl Magt må anhållas om en sådan förklaring af Kongl
forordningen om hushållningen med de allmänna skogarne, att prestebostaUes
innehafvare ma ega att till vedbrand, hägnader och byggnadernas

firman 1 afve™°m byggnadsskyldige inom socknen, då nybyggnad, som
dem åligger, skall ske, a prestgäll skog, der tillgång finnes, taga nödiqt
timmer och virke, utan några som helst omgångar, besvär eller kostnader
såsom allmän lag säger och förmån). ’

Lag-Utskottets-Utlåtande Ko 33. 7

Att, på sätt motionären synes helst önska, Skogsstyrelsens befattning
med skogen å ecklesiastika boställen skulle i allo upphöra, måste
Utskottet på det bestämdaste afstyrka. Det är nemligen i flere afseenden
för landet af synnerlig vigt, att de allmänna skogarne, af Indika
de ecklesiastika utgöra eu icke obetydlig del, blifva skötta på ett rationelt
sätt.

För att ställa den vård om de ecklesiastika boställsskogarne, Skogsstyrelsen
utöfvar, samt det sätt, på hvilket sådant sker, i rätt dager, anser
Utskottet sig böra, med anledning af motionärens framställning härutinnan,
meddela följande.

■I: grund af förordningen angående hushållningen med de all männa

skogarne i riket den 29 Juni 1866 har Skogsstyrelsen öfvertagit
kontrollen öfver alla ecklesiastika boställsskogar.

Intill dess hushållning spion, vare sig provisionel eller definitiv, för sådan
skog hlifvit upprättad, inskränker sig denna kontroll till öfvervakande
deraf, att skogen — der ej särskilda medgifvanden att försälja
vissa skogsalster förefinnas, hvilket undantagsvis kan vara fallet — icke
användes till annat än dels boställets husbehof, detta må nu vara större
eller mindre, dels ock derutöfver till byggande och underhåll af kyrka
och postgård, i den man sadant kan ske med iakttagande af skogens
fortfarande bestånd.

Men sedan sko g shushållning splan genom laga kraftvunnen resolution
hlifvit faststäld — hvarvid särskilt afseende skall fästas derpå, att boställshafvarens
årliga behof af skogsfång och bete, så vidt möjligt är,
tillfredsställes, äfven. om skogens uppbringande till dess högsta möjliga
afkastning skulle derigenom fördröjas — innebär kontrollen uppsigt derå,
att boställsinnehafvare!! behörigen till alla delar ställer sig planen till
efterrättelse, således icke afverkar mer än planen bestämmer, äfven om
detta är otillräckligt för husbehofvets fyllande, åstadkommer skogsåterväxt
efter afverkning, och i öfrigt med afseende å betning m. m. rättar
sig efter de i planen gifna föreskrifter. Underlåter boställsinnehafvare!!
inom förelagd tid verkställa hvad planen stadgar, äfventyra!- han, att
arbetena utföras på hans bekostnad på föranstaltande af vederbörande
jägmästare.

Der indelning till trakthuggning sker, utsättes på eu gång å marken
tio års hyggen genom skogstjensteman medelst utstakning och bläckning
å träd, hvarefter de olika årshyggena numereras; och har boställsinnehafvaren
sedan rätt att, utan särskild utsyning, årligen hugga efter
nummerföljd.

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Uppstår å en till trakthuggning indelad skog öfverskott utöfver
husbehofvet, får boställsinnehafvare!! ej dermed taga annan befattning
än att, om så för skogshushållningen finnes fördelaktigt, upphugga detsamma.
Jägmästaren, som utöfva!- kontrollen, afstämpla!- dock detta
öfverskott, som derpå säljes af vederbörande kronofogde å offentlig
auktion, hvarefter alla kostnader för skogens skötsel, för upphuggning
af virket, derest sådan egt rum, och för försäljningen godtgöras af de
influtna medlen. Kronofogden undfår härvid resekostnadsersättning,
hvaremot någon särskild ersättning ej tillkommer jägmästaren. Behållningen
fördelas, efter Kongl. Maj:ts bestämmande, med högst hälften
till innehafvare!! och återstoden till allmänna prestlöneregleringsfonden;
och anses den boställsinnehafvare!! tillfallande andelen såsom godtgörelse
för det besvär och den omtanke, som med skogens skötsel och
bevakning äro förenade.

A de boställen, der hushållningsplan blifvit införd, men skogen ej
indelats till trakthuggning, hvilket dock endast undantagsvis är förhållandet,
verkställer vederbörande jägmästare för högst tre år på en
gång utsyning och stämpling af träd, som i blädningsändamål ifrågakomma
att fällas.

Skogstjensteman åligger dock i båda fallen att genom besigtning
utröna och öfvervaka, att skogshushållningsplanen af boställsinnehafvaren
ordentligt följes.

Socknemän ega, då kyrka eller prestgård af dem skall byggas
eller bättras, rätt till utsyning å boställes skog, så vidt sådan utsyning
kan efter antagen hushållningsplan ega rum utan inskränkning i den
rätt till afkastning^, som blifvit boställsinnehafvaren tillerkänd.

Ersättning för skogstjenstemans årliga, af gällande författningar
bestämda ordinarie förrättningar å prestgårdsskogar utgår endast under
form af de en gång för alla bestämda resepenningar, som han af statsmedel
i sådant afseende uppbär, och hvilka i revier söder om Dalelfven
utgöra två hundra kronor årligen. Ordinarie utsyningar ske på hösten
och skola, enligt 36 § i Instruktionen för Skogsstyrelsen och skogsst.aten
den 19 November 1869, så vidt möjligt är, vara afslutade före den
1 Oktober. Begäres vare sig af boställsinnehafvare eller socknens kyrkooch
prestgårdsbyggnadsskyldige utsyning efter den 1 Oktober och kan
dermed ej uppskjutas till nästa ordinarie utsyningstid, företages extra
förrättning, och är jägmästare berättigad härför erhålla ersättning'' af
sökanden, enligt Kongl. Maj:ts förnyade taxa på arfvode för skogsförrättningar,
som efter särskildt förordnande verkställas, den 12 November
1875.

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Något biträde med skogshushållningen i öfrigt är jägmästaren ej
skyldig att utan särskild ersättning lemna boställsinnehafvaren. Anser
sig emellertid boställsinnehafvaren ej kunna sjelf sköta skogen, så beror
det på enskild öfverenskommelse mellan boställsinnehafvaren och jägmästaren
eller hvilken annan, innehafvaren eljest finner för godt anlita,
huruvida och mot hvilken ersättning den sakkunnige vill åtaga sig
närmare tillsyn å skogshushållningen.

Slutligen bör anmärkas, att, om boställsskog i betydligare män öfverstiger
boställets behof af skogsfång, skogen i sin helhet eller lämplig del
deraf kan enligt Kongl. Maj:ts förordnande ställas under Skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning, såsom om kronoparker är stadgadt. 1
sådant fall afsättes eller undantages dock skog för boställsinnehafvarens
räkning eller medgifves honom utsyning till husbehof å skogen, der betet
merändels äfven är honom förbehållet, hvaremot boställsinnehafvaren i
öfrigt ej eger att taga befattning med eller njuta afkomst af skogen.

Indelning till ordnad skogshushållning af allmänna skogar , pågår
allt fortfarande. Under de senare fem åren har sådan indelning årligen
skett å 600 å 800 skogar, hörande till boställen eller för statsverkets
räkning utarrenderade egendomar. Under tiden från den 15 December
1880 till samma dag 1881 faststäldes af Skogsstyrelsen tillsammans 735
hushållningsplaner, deraf 60 fullständiga och 675 interimsplaner. Af
dessa 735 skogshushållningsplaner afsågo öfver 300 skogar å ecklesiastika
boställen.

Af denna redogörelse för verkliga förhållandet med de ecklesiastika
boställsskogarnas skötsel och vård lärer utan vidare framgå, huru
i flere delar ogrundade de påståenden äro, hvilka, enligt hvad motionen
utvisar, blifvit af motionären framstälda, och denna utredning torde
äfven uti sig innefatta tillräckliga skäl för Utskottets hemställan om afslag
å motionen.

Utskottet vill endast tillägga, med anledning af motionärens åberopande
af »lag och äldre författningar», särskildt 26 kap. 2 § Byggningabalken
samt förordningen den 1 Augusti 1805,

att förstnämda lagrum uti hithörande del innehåller, att, då socknemän
skola bygga och bättra prestgård eller dertill hörande hus, »må virke å
prestebolets egor tagas, om der tillräcklig skog är», hvilka uttryck
synas innebära detsamma, som uttrycken i § 26 af 1866 års förordning:
»såviclt utsyning kan, efter antagen hushållningsplan, ega rum
utan inskränkning i den rätt till afkastningen, som blifvit boställsinnehafvaren
tillerkänd»,

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 7 Sami. 20 Raft.

2

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

samt att sistnämnda förordning uttryckligen är, i hvad den angår
boställsskogar, upphäfd genom ingressen till 1866 års förordning.

Utskottet hemställer, att motionen måtte lemnas
utan vidare afseende.

Stockholm den 27 Mars 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

N:o 34.

Ank. till Kiksd. Kansli den 27 Mars 1882, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg
till förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och
skolråd den 21 Mars 1862, samt till förordningen om
kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 November 1863.

Uti eu inom Första Kammaren afgifven samt till Lag-Utskottet
öfverlemnad motion, N:o 11, anför Herr Frith. Graf ström följande:

»Den svenska lagstiftning, som till handläggning å kommunalstämma
förlagt kommunens borgerliga angelägenheter och till handläggning
å kyrkostämma förlagt församlingens kyrkliga, kan i större städer,
der derå territorialförsamlingar finnas, framkalla åtskilliga förvecklingar
och svårigheter. Då kommunen der vant sig att, såsom ett helt, genom
stadsfullmäktige ombesörja sina borgerliga angelägenheter, men flera
församlingar i staden, hvar och en för sig, handlägga de kyrkliga, kan
det ej fela, att äfven skall erfaras behofvet af en gemensamhet i åtskilliga