Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1881:LU33

12

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33.

N:0 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1881, kl. 1 e. in.

Lag- Utskottets Utlåtande, öfver väckt motion om utfärdande af
en lag till inskränkande af s. k. vivisektioner.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet
remitterad motion, N:o 100, anför Herr IL Arfwedson, att, då vår lag
med straff belagt grymhet mot djur samt dermed ock utan undantaguttalat
den grundsats, att nyttan ej finge betraktas såsom det högsta
af alla syften och icke Unge köpas med alltför stora lidanden för de
värnlösa djuren, så borde vivisektioner (pinsamma experiment å djur
i vetenskapligt syfte), om hvilkas nödvändighet och nytta dessutom
meningarne, äfven bland fackmännen, vore mycket delade, och som,
sådana de nu, enligt åtskilliga af motionären anförda exempel från
utlandet, faktiskt gestaltat sig, måste betraktas såsom sjukliga utväxter
på den vetenskapliga forskningen, antingen rent af förbjudas eller
åtminstone genom lagstiftning i ämnet underkastas behörig inskränkning
och kontroll. Enär emellertid ett allmännare bifall till den förra
åtgärden i motionärens tanke icke torde kunna förväntas, föreslår han,
“det Riksdagen må för sin del besluta, att en lag till vivisektionens
inskränkning skall utfärdas af ungefär följande lydelse:

l:o) Vivisektioner (pinsamma experiment på djur i vetenskapligt
syfte) få icke ega rum någonstädes utom i de dertill afsedda laboratorier
vid högskolorna, samt endast under omedelbar ledning och tillsyn
af vederbörande professor.

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

2:o) Vivisektion får ej anställas på andra, än fullständigt bedöfvade
djur. Bedöfningen skall vidmakthållas oafbruten under hela den
tid vivisektionen varar, och djuret skall dödas, innan det vaknar ur
bedöfningen, så framt ej smärtan kan med visshet antagas hafva upphört
omedelbart efter operationen.

3:o) Curare eller sådana medel, som endast medföra förlust af
rörelseförmågan, men icke framkalla okänslighet, få under inga vilkor
användas.

4:o) Vivisektion må ej företagas, utan att underrättelse derom i
behörig tid meddelats vederbörande polismyndighet, som det åligger
att utse en eller två personer att vivisektionen öfvervara.

I stad, der djurskyddsförening finnes, ege djurskyddsföreningens
styrelse likaledes att utse en eller två personer att vid vivisektionen
vara tillstädes.

5:o) Den, som öfverträder denna lag, skall första gången bota
från 100 till 500 kronor, andra gången från 500 till 1,000 kronor,
samt, om brottet ytterligare upprepas, för hvarje gång 1,000 kronor.»

Gällande strafflag innehåller i 18 kap. 16 §:

»Visar någon i behandling af egna eller andras kreatur uppenbar
grymhet; straffes med böter, högst ett hundra riksdaler.»

Då nu motionärens förslag hvarken afser att vinna förhöjning
i det sålunda för grymhet vid en del djurs behandling redan stadgade
straff, eller att för grymhet mot djur, som icke inbegripas under den
i lagen använda beteckning, få likartad straffpåföljd utsatt, utan egentligen
innehåller särskilda vilkor för medgifvande att, uteslutande vid
rikets högskolor, för vetenskapliga syftemål få anställa vivisektioner,
äfvensom högre straffbestämmelser för åsidosättande af dessa vilkor,
än den för grym behandling af eu del djur redan stadgade, men en
dylik lagstiftning icke bör förordas, innan åtminstone någon utredning
vunnits om tillvaron äfven i vårt land af sådana förhållanden, som
göra densamma påkallad, samt de vetenskapliga institutioner, hvilkas
gagnande verksamhet skulle af en sådan lag omedelbarligen beröras,
fått tillfälle att i ämnet sig yttra; så och då i ärendets nuvarande skick
ingendera af dessa förutsättningar är uppfyld, men å andra sidan den
tillförsigt bör kunna hysas, att, derest verkligt behof förefinnes antingen
af särskilda ordningsföreskrifter till förekommande af missbruk
Bih. till Riksd. Prot. 1881. 7 Sami. 17 Käft. 3

14

Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 33.

vid anställande af vivisektioner eller möjligen utaf särskild lagstiftning
af beskaffenhet, att Riksdagen deri bör taga del, Kongl. Maj:t, som
eger utväg att inhemta alla nödiga upplysningar i ämnet, då ock vidtager
den åtgärd, som af dessa må finnas föranledd, utan någon från
Riksdagens sida gjord hemställan, hvilken för närvarande skulle, be
träffande förhållandena i vårt eget land, kunna grundas endast på obestämda
förutsättningar, tillstyrker Utskottet,

att motionen ej må föranleda till någon Riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 15 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservation:

af Herr Smedberg, som ansett, att s. k. vivisektioner, hvilka utgöra
den gröfsta art af djurplågeri, böra vid högt ansvar alldeles förbjudas,
helst som inom vetenskapen delade meningar om behofvet och
nyttan deraf, uppstått, och flera framstående vetenskapsmän på senare
tider uttalat sin förkastelsedom öfver dylika experiment.

Tryckfel:

Denna Sami. 5 hatt. s. 7, rad. 19 uppifrån står: “15 eller 13 §“, läs: “12 eller 13 §il.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1881.