Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1880:Lu33

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

i

N:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 2 April 1880, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af förslag om tillägg i
126 § Konkurslagen.

Under anförande, att, om, efter sökt konkurs, de afträdda tillgång
arne befunnes icke förslå till gäldande af kostnaderna för konkurs
målets behandling, visserligen, enligt 126 § konkurslagen, kostnaden
tor den offentliga stämningens kungörande kunde af allmänna
medel aterfas likasom ersättning kunde, med ringa afdrag, vinnas för
det stamplade papper, som för expeditionerna i målet blifvit användt
men deremot lösen för stämningen, kallelser, förordnanden och protokoll
i. målet ginge förlorad och, hvad mera vore, i fall der urtima
ting eller särskildt tingssammanträde varit af nöden för konkursansökningens
pröfning, icke allenast domaren, utan äfven nämnden,
gmge miste om den rese- och traktamentsersättning, som, derest tillgång
funnits, skolat utgå af konkursboet, har Herr A. Rosenqvast, uti en
inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet remitterad motion,
-N:o 73 hemstält, ”att Riksdagen ville för sin del besluta det
tillägg i 126 § konkurslagen, att, derest gäldenär blifvit på borgenärs
ansökning i _ konkurstillstånd försatt och det befinnes att tillgång i
boet saknas till gäldande af kostnaderna för konkursmålets behandling
af domstol eller domare, sökanden må åligga att ersätta dessa kost -

Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 7 Sami. 19 Raft.

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33.

Visserligen kunna en ocli annan gång, på sätt uti motionen
närmare omförmäles, någon olägenhet och kostnad, särskildt för domhafvandena
å landet, uppkomma, när ett konkursbo befmnes helt och hållet
sakna tillgångar, men enligt Utskottets tanke böra domarena icke
undandraga sig att i de få fall, sådant härvidlag kunde komma i
fråga, äfven utan särskild ersättning lemna den rättssökande allmänheten
sin tjenst. Att nu en del af de utgifter, som förklaras böra ur
konkursbo utgå, skulle, derest några sådana tillgångar icke funnes,
samt konkurs uppstått på grund af borgenärs ansökan, påläggas denne
borgenär, genom hvars åtgärd den insolvente gäldenären måst till
sina samtlige borgenärers förnöjande afträda sina tillgångar, skulle
vålla, att i flera fall en fordringsegare, af fruktan att få vidkännas
ytterligare kostnader, i stället för att utbekomma åtminstone någon
del af sin fordran, icke skulle våga att för sistnämnda ändamål å
gäldenären yrka konkurs, utan hellre taga förlusten sådan den redan
vore; och Utskottet kan icke tillstyrka en bestämmelse, som skulle
hafva en dylik följd, utan hemställer,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 April 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

STOCKHOLM, 1SAAC MAK0U8’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.