Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31

Utlåtande 1873:LU31

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

1

N:o 31

Ank. till Kiksd. Kansli den 1 Maj 187S, kl. 6 e. m.

Utlåtande, t anledning af väckta, motioner om ändring i gällande
stadganden rörande skyldighet att hygga kyrka,
prestgård och tiondelada ra. rn.

Ifrågavarande motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet hänvisade, äro
väckta, en inom Första Kammaren af Herr N. S. von Kock (motionen N:o 33)
och de öfriga inom Andra Kammaren af Herrar P. Gummesson (motionerna
N:is 95 och 96), J. P. Nilsson (motionen X:o 155), P. O. Hörnfeldt (motionen
N:o 6) och E. Leijer (motionen N:o 143); och hafva dessa motionärer
föreslagit,

Herr von Kock: “att med ändring af 26 kap. i § Byggningabalken
och de författningar, som innefatta tillägg eller förklaring af detta lagrum,
måtte stadgas:

Alla, som i socknen bo skola kyrka bygga och uppehålla, med hvad
dertill hörer, såsom klockstapel, kyrkomur, sockenstuga, fattighus och skolhusbyggnad.

För underhäll af dessa byggnader tillskjutes årligen ett belopp, svarande
mot en procent utaf husens brandförsäkringsvärde.

Vid nybyggnad fördelas den kostnad, som dertill åtgår och hvartill
uti de särskilda kassorna befintliga behållningar icke förslå, eller anses ej
höra användas, sålunda att det årliga belopp, som vid nybyggnadens beslutande
skulle åtgå till ränta och amortering under 40 år på" ett för byggnaden
erforderligt lån, uttaxeras under nämnda tid, eller 40 år, i socknen.

Bih. till Riksd. Prof. 1873. 7 Sami. 17 Höft. \

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o Bl.

Kyrkostämma eger besluta upptagande af amorteringslån för nybyggnad
af dylikt hus eller för betalande af för uppförande af sådan byggnad
iråkad skuld, med vilkor att detsamma inom 40 år betalas.

De årliga tillskott, Indika sålunda af kyrkostämma beslutas, uttaxeras
efter fyrktalsberäkning;

Herr Gummesson: dels enligt motionen N:o 95: “att Riksdagen måtte
för sin del besluta den förändring i nu gällande stadgande!! angående grunden
för skyldigheten att deltaga i byggande af s. k. allmänna hus, att denna
skyldighet, som nu bestämmes efter hemmanets mantal, hädanefter måtte
komma att utgöras efter fyrktalet“;

dels oek enligt motionen N:o 96: “att Riksdagen ville för sin del besluta,
att församlingens skyldighet att bygga och underhålla vissa hus å
kyrkoherdeboställen måtte upphöra och detta åliggande öfverflyttas på kyrkoherden,
samt denne således, i likhet med hvad för andra tjensteman å landet
är föreskrifvet, sjelf bekosta å bostället behöfiiga byggnaders uppförande
och underhåll";

Herr J. P. Nilsson: "att, med bibehållande af Kongl. resolutionen
den 13 December 1672, som bestämmer, att kyrkor i Skåne skola byggas
och underhållas med kronotionde!:!, samt med den rätt oförkränkt, som blifva
genom särskilda författningar och privilegier tillerkänd jord af viss natur
i afseende å befrielse från deltagande i kyrkas byggande, Riksdagen må för
sin del besluta:

Do att i öfrigt skyldighet att bidraga till byggande och underhållande
af å landet belägen kyrka med hvad dertill hörer, såsom klockstapel, kyrkomur,
socknestufva och fattigstuga skall, med undantag för de dertill erforderliga
dagsverken, hvilka böra utgöras i likhet med hvad hittills stadgadt
varit, åligga eu hvar, som enligt 57 § i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 Mars 1862 är pligtig att till kommunens gemensamma
utgifter lemna bidrag; och

2:o att dessa bidrag skola utgöras med belopp, som bestämmas enligt
de i 58 § af nämnda Kongl. förordning för kommunalutskylders utgörande
stadgade grunder";

Herr Hömfeldi: "att Riksdagen måtte besluta, det allmogen i de församlingar,
der regleringen af presterskapets löner försiggått och vunnit
Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, måtte för den tid regleringen gäller befrias
från skyldigheten att bygga och underhålla sädes- eller s. k. tiondelada;
och

Herr Leijer: “att Riksdagen måtte för sin del besluta, dels att församlingarnes
skyldighet att bygga och underhålla s. k. tiondelada upphör
i och med detsamma tionde!! icke vidare utgår i strå, och dels att, utan

3

Lag-Ut skottets Utlåtande N:o 31.

afseende å hvad derom förut kan vara stadgadt, provinsen Gotlands prestgårdsbyggnadsskyldighet
i detta hänseende inskränkes till hvad som finnes
eller blir föreskrifvet för Sveriges öfriga provinser

Vidkommande Herrar von Kocks och J. P. Nilssons framställningar
rörande skyldigheten att deltaga i byggnad och underhåll af kyrka, sockenstuga
och fattigstuga samt skolhus, får Utskottet erinra, att Rikets Ständer
genom underdånig skrifvelse den 20 Juni 18615 anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade
stadgande!) angående deltagande i byggnad och underhåll af kyrka
med hvad dertill hörer, äfvensom af sockenstuga och fattigstuga, att dessa
åligganden blifva för medlemmarne af kommunen efter billiga grunder gemensamma;
hvarjemte Riksdagen den 18 Maj 1871 afiåtit särskild underdånig
skrifvelse i enahanda syfte beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden
för anskaffande och underhåll af rum för folkskolan; och som dessa frågor
sålunda äro beroende på åtgärd af Kongl. Maj:t, hvars nådiga beslut sä i
ena som andra frågan snart torde vara att förvänta, får Utskottet vördsamt
hemställa,

l:o att Herrar von Kochs och Kilssons motioner ej måtte
till någon vidare åtgärd å Riksdagens sida föranleda.

Härmed anser Utskottet sig hafva besvarat jemväl Herr Gummessons
motion, N:o Jo, rörande skyldigheten att deltaga i byggnad af församlingarnes
“s. k. allmänna hus11, så vidt dermed åsyftas kyrka, sockenstuga, fattigstuga
och skolhus; och då motionären, hvars särskilda förslag angående
prestgårdsbyggnad finnes behandlad t i nästföljande punkt, icke uppgifva
några andra byggnader såsom föremål för framställningen, får Utskottet —
under erinran att Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 Maj nästlidna
år hos Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden rörande socknemännens
inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad, att detta åliggande
må blifva för dem, efter billiga grunder, gemensamt — hemställa,

2:o att Herr Gummessons nyssberörda motion måtte
af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Hvad dernäst angår Herr Gummessons motion N:o 96, så afser derigenom
väckta förslaget, att den sockuemännen enligt gällande lag åliggande
byggnadsskyldighet i afseende på kyrkoherdeboställen skulle öfverflyttas på
kyrkoherdarne utan motsvarande ersättning till dessa; och torde emot samma

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

förslag endast behöfva erinras, att en sådan öfverflyttning skulle medföra en
betydande och i de flesta fall obillig nedsättning i de för kyrkoherdar påräknade
löneförmåner samt hvad särskild t angår nuvarande innehafvare af
kyrkoherdeboställen uppenbarligen utgöra en kränkning af dem tillförsäkrad
rätt. Visserligen är det sannt, på sätt motionären anmärkt, att lagen sådan
den för närvarande är beskaffad, med byggnadsskyldigheten fördelad emellan
socknemännen och kyrkoherden, lätteligen kan leda till tvister af störande
inverkan på det förtroende och den sämja, som bör råda emellan lärare och
åhörare; men anledningarne till dylika stridigheter torde blifva undanröjda
genom ny ecklesiastik-boställsordning, om framläggande af förslag hvartill
Rikets Ständer den 16 Januari 1866 till Kongl. Maj:t aflåtit underdånig•
framställning.

På grund häraf hemställer Utskottet,

3:o att Herr Gummessons förevarande motion äfvenledes
måtte af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Beträffande Herr Hörnfeldts förslag, hvarigenom yrkas, att socknemännen
i de församlingar, der reglering af presterskapets löner egt rum,
måtte befrias från skyldigheten att bygga och underhålla den i 26 kap. 2 §
Byggningabalken omförmälda lada, eller den s. k. tiondeladan, äfvensom
Herr Leijers motion i hvad den innefattar ungefär enahanda yrkande, tillåter
Utskottet sig att åberopa och här återgifva hvad nästlidna års Lag-Utskott
yttrade i anledning af då gjorda enahanda framställningar. “Då, enligt
Kongl. resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 1727, § 12“, — så
yttrade sig Utskottet — “denna lada, som ingalunda är afsedd för boställets
gröda, skall “proportioneras efter tertialtiondens storlek i församlingen", lärer
det vara tydligt och klart, att, så vida ej särskilda omständigheter annorlunda
föranleda, socknemännens skyldighet att bygga dylik lada redan upphört
på de ställen, der reglering af presterskapets löner egt rum, hvarigenom,
på sätt Kongl. förordningen den 11 Juli 1862 föreskrifver, all tionde, yare
sig tertial-, smör-, fisk- eller qvicktionde, blifvit utbytt emot bestämda utgifter.
En dylik skyldighet kan dock i vissa fall qvarstå äfven på de ställen,
der presterskapets löner blifvit i öfverensstämmelse med nyssberörda författning
reglerade. Kongl. resolutionen på presterskapets besvär den 10
Augusti 1762. § 4, som bestämmer de byggnader, hvilka presten sjelf skall
bygga och underhålla, upptager nemligen i sådant afseende “en sädeslada
med tvänne golf, lämpad efter nödtorften och gårdsbrukets storlek; hvarvid
dock de orter undantagane der presten efter gammal praxis och öfverenskommelse
eger frihet att betjena sig af tiondeladani\ I de församlingar,
der sådant egt ruin, hafva vederbörande naturligtvis tagit sådant i behörigt
betraktande i sammanhang med den beräkning af kyrkoherdeboställenas behållna
afkastning, som föreskrifves i 4 § af 1862 års förordning; och för -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

5

månen för kyrkoherden att betjena sig af tiondeladan för gårdsbrukets behof
bar då ingått såsom en faktor vid lönens reglerande. Att nu genom ett
allmänt lagstadgande fritaga äfven dessa församlingar från ifrågavarande
skyldighet innebure obestridligen en rättskränkning emot de kyrkoherdar,
hvilka, när löneregleringen tillvägabragtes, med rättighet att begagna tiondeladan
voro lagligen befriade från den kyrkoherdar i allmänhet åliggande
skyldighet att sjelfva bygga och underhålla den för bostället behöfiiga lada.1''

Det af Herr Hörnfeldt åberopade, vid hans motion fogade Kongl.
Maj:ts nådiga utslag den ''29 April 1872, hvarigenom Själevads socknemän
förklarats skyldige att “framgent såsom hittills tillhandahålla pastor sädeslada“,
synes ej stå i strid med ofvan uttalade åsigter, enär de citerade orden
utmärka, att pastor derstädes efter gammal praxis egt frihet att begagna
sig af tiondeladan.

Af anförda skäl får Utskottet hemställa,

•ko att Herrar Hörnfeldts och Leijers i omförmälda
hänseende gjorda framställningar måtte lemnas utan
vidare afseende.

Slutligen har Herr Leijer i sednare delen af sin motion yrkat, att
provinsen Gotlands prestgårdsbyggnadsskyldighet, beträffande tiondelada, måtte
inskränkas till hvad i sådant afseende är eller blir föreskrifvet för Sveriges
öfriga provinser. Härvid må erinras, att genom Kongl. stadgan om presterskapets
rättigheter på Gotland, daterad den 20 September 1648 och af
Kongl. Maj:t till efterlefnad stadfästad den 30 Oktober 1747, visserligen är
föreskrifvet, att församlingen allena skall bygga och underhålla nödiga hus
å prestgård, men att, så vidt Utskottet har sig bekant, för denna provins ej
finnas meddelade några andra eller särskilda bestämmelser i fråga om skyldigheten
att hälla tiondelada. Denna skyldighet lärer följaktligen vara lika
för Gotland som för rikets öfriga delar i allmänhet, hvadan någon lagstiftningsåtgärd
för tillvägabringande af enhet i detta afseende ej torde vara
behöflig. Och Utskottet hemställer derföre,

5:o att Herr Leijers motion jemväl i denna del
måtte af Riksdagen lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 1 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von GfEGERFELT.

fi

Lag- Utskott ds Utlåtande N:o 31.

Reservation:

af Herr M. Jonsson emot Utlåtandets Hide punkt: “På de skäl Herrar
Hörnfeldt och Leijer i deras i Andra Kammaren väckta motioner, N:is 6
och 143, åberopat, vågar jag föreslå, det Riksdagen för sin del täcktes
besluta,

att de församlingar å landet, der reglering af presterskapets löner
försiggått och vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse samt konvention
eller skriftligt aftal ej annorledes bestämmer, måtte för
den tid regleringen gäller, befrias från skyldigheten att bygga och
underhålla sädes- eller s. k. tiondelada. “

t

Herrar Sven Nilsson och N. Petersson hafva begärt få antecknadt,
att de vid frågans behandling inom Utskottet icke närvarit.