Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2

Utlåtande 1881:LU2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

1

X:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Febr. 1881, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga proposition
'' om antagande af en författning angående offentlighet
vid under domstolar ne.

Kongl. Maj:t har den 22 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtit en
nådig proposition af följande lydelse:

»Urgammal häfd har stadgat bruket af offentlighet vid underdomstolarnes
förhandlingar. Vidmakthållandet af detta bruk har påbjudits genom
Kongl. Cirkuläret den 28 Mars 1835, men, på sätt vid flera tillfällen blifvit
erinradt, saknas i lag något uttryckligt stadgande härom. Enär det synts
vara af vigt, att ifrågavarande brist i gällande lag varder afhjelpt, har
Kongl. Maj:t låtit upprätta ett förslag till författning i sådant syfte och vill
alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående
denna fråga förda protokoll, jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen
att antaga följande:

Förordning om offentlighet vid underdomstolarne.

Vid allmän Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål der
förehafva^, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, skall rättegång hållas
• offentligen; och vare förty, så länge det kan ske utan trängsel för dem, som
till Rätten höra eller hafva med sakerna att skaffa , ej någon förment att vara
inne, medan Rätten sitter, der ej öfverläggning till beslut skall inom lyckta
dörrar hållas, eller Rätten flnner förekommande mål vara för anständigheten
och sedligheten stötande, i hvilka händelser åhörarne skola på ordförandens
tillsägelse afträda.

Bill. till Likså. Prot. 1881. 7 Sami. 2 Höft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Hvar som rättegång åhöra vill skall skicka sig tyst och anständigt,
(dör någon annorlunda, må han från rummet afvisas.

Den, som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva
nödiga föreskrifter. Hvad han i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.

G-enorn hvad här blifvit stadgadt göres icke någon ändring i 21 och
22 §§ 17 Kap. Rättegångsbalken.»

Frågan om införande i allmän lag af stadgande om offentlighet vid underdomstolarne
har vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för behandling
af representationen.

I underdåniga skrivelser den 22 Augusti 1823 och den 30 November
1829 anhöllo Rikets Ständer om införande i lagen af bestämmelser om offentlighet
vid underrätter samt vid poliskamrar i städerna, då sådana mål der
förehades, i hvilka poliskammaren utöfvade domsrätt. Sedan emellertid Kongl.
Maj:t funnit, sig icke kunna bifalla dessa förslag på grund af förekomna
betänkligheter, särskildt beträffande den föreslagna offentligheten vid poliskamrar,
så förnyade Ständerna sin anhållan uti underdånig skrifvelse den
25 Augusti 1834. Med anledning häraf utfärdade Kongl. Maj:t den 28
Mars 1835 ett cirkulär till Hof- och Öfverrätter, hvaruti Kongl. Maj:t förklarade
sig funnit nödigt, »att låta vederbörande erinras att det urgamla
bruket af offentlighet vid underrätter vidmakthålla.» Det af Rikets Ständer
äfven nu framstälda yrkandet om offentlighet vid poliskamrar blef icke af
Kongl. Maj:t bifallet.

Då 1835 års cirkulär tillkommit på administrativ väg, saknas fortfarande
i allmänna lagen uttryckligt stadgande om offentlighet vid underdomstolarne,
ehuru ej mindre Lagkomitén än, efter cirkulärets tillkomst, Lagberedningen
i sina afgifna förslag till Rättegångsbalk inrymt stadganden i detta ämne.
Denna brist är det nu föreliggande Kongl. förslaget afsedt att afhjelpa.
Derjemte vinnes, i fall förslaget antages, fördelen af en ny bestämmelse
derom, att offentlighet skall iakttagas vid förhandlingarna inför poliskammare
i sådana mål, der denna myndighet utöfvar domsrätt, hvilken bestämmelse
Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 11 November 1840 särskildt payrkat.
Utskottet vill i detta hänseende erinra, hurusom, beträffande poliskamrarne
i de städer, hvarest sådana finnas inrättade, bestämmelse om offentlighet
vid förhandlingarna förekommer endast i Kongl. Maj:ts nådiga instruktion
för polisdomaren i Stockholm af den 20 Maj 1868, hvilken instruktion
i § 3 innehåller, att »rättegången vid polisdomstolen är muntlig och
offentlig; dock att, om särskilda förhållanden dertill föranleda, polisdomaren

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

3

eger genom beslut bestämma, att målet skall handläggas inför slutna dörrar»;
hvaremot stadgandena för poliskamrarne i Göteborg af den 19 Augusti 1807,
i Norrköping af den 18 Mars 1825, i Karlskrona af den 29 Oktober 1828
samt i Eskilstuna af den 28 Mars 1879 icke innehålla någon föreskrift uti
ifrågavarande afseende.

Med anledning af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet vördsamt
hemställa,

att Kongl. Maj:ts nu föreliggande nådiga proposition
om antagande af en författning angående offentlighet vid
underdomstolarne måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 Februari 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

Gr. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle, med hvilken Herrar Grefve Mörner, Friherre
Hamilton och H. A. Widmark instämt: »Då offentlighet vid underdomstolarne
enligt urgammal häfd allmänneligen egt rum, och derutöfver blifvit
genom Kongl. Cirkuläret den 28 Mars 1835 ytterligare anbefald, samt uti
Rikets Ständers den 11 November 1840 till Kongl. Maj:t i underdånighet
aflåtna skrifvelse angående offentlighets iakttagande vid poliskammare i
vissa mål jemväl antages vara gällande, anser jag för min del ny, särskild,
lagstiftning i detta ämne både obehöflig och vilseledande, i ty att en ny lags
utfärdande måste framkalla den föreställning, att domstolsförhandlingars undandragande
från offentlighet derförinnan icke varit lagstridigt.

Hvad åter angår enahanda offentlighet vid poliskammare, när sådana
mål der förehafvas, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, så är, beträffande
polisdomstolen i Stockholm i Kongl. Maj:t instruktion för densamma af den
20 Maj 1868 offentlighet redan såsom allmän regel anbefald; och då beträffande
öfriga städer — till antalet endast 4 — der poliskammare med domsrätt
finnes, någon anledning icke förekommit dertill att vid dessa myndigheter

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

annan ordning i detta hänseende nu följes än den för underrätt gällande,
synes mig, enär Nya Lagberedningen, efter hvad som blifvit Riksdagen rneddeladt,
för närvarande är sysselsatt med utarbetandet af ny rättegångsordning,
i hvilken så det ena som det andra stadgandet får sin naturliga plats,
särskild lagstiftning i ämnet icke heller i denna del för närvarande erforderlig.

På dessa grunder finner jag mig icke höra tillstyrka antagandet af
förevarande Kong! proposition»;

af Herr Lotliigius, med hvilken Herr Thomasson instämt, som ansett
utlåtandet hafva bort erhålla följande lydelse: »Offentlighet i rättegång vid
underdomstolarne i riket har väl genom urgammal sed, och den erinran om
vidmakthållande deraf, som meddelats genom Kong!, brefvet den 28 Mars
1835, kraft af lag. Då emellertid stadgande härom hittills icke finnes uti
allmän af Konung och Riksdag stiftad lag inrymdt, ehuru det otvifvelaktigt
har sin rätta plats i rättegångsordningen, hvarest äfven både Lagkomitén och
den äldre Lagberedningen i sina förslag infört sådant; då lagförslag i ämnet
nu, utan afvaktan af den omarbetning af Rättegångsbalken, som i Nya Lagberedningen
pågår blifvit till Riksdagens pröfning öfverlemnadt och Utskottet
mot förslagets innehåll icke har något att erinra; och då hittills saknats föreskrift
om offentlighet vid poliskammare under handläggning af vissa mål är
önskvärd, finner Utskottet sig höra tillstyrka bifall till den nådiga propositionen»
;

af Herr Magnus Jmsson, som för sin del funnit lagförslagets tredje
mom. hafva bort lyda sålunda:

»Rätten ege till ordningens bibehållande gifva nödiga föreskrifter.
Hvad rätten i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.