Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 2

Utlåtande 1871:LU2

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 2.

I

N:o 2.

Ank. till Biksd. Kansli d. 1 Febr. 1871, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af erhållen remiss af motion, angående sådan
ändring i gällande lagar, att underlåtenhet att begagna
dop och nattvard icke råd medföra förlust eller
hinder i verldsligt hänseende.

I nämnda motion (N:o 20), som blifvit väckt inom Andra Kammaren
af Herr A. W. jUhr, har motionären, med förmälan, att han vid 1867 års
riksdag väckt motion om upphäfvande af 15 Kap. 11 § Kyrkolagen, som föreskref
nattvardens begående som vilkor för äktenskap, 3 Kap. 2 § samma lag,
Kongl. Brefven den 7 Juni 1733 och den 24 Januari 1740 samt i öfrigt
alla de lagstadganden, hvilka inneburo, att underlåtenhet att begagna dop
eller nattvard på sätt statskyrkan föreskrifver medförde ”förlust eller hinder
i verldsligt afseende”, men att denna motion icke vunnit Riksdagens bifall,
nu förnyat sin förra framställning, dervid motionären erinrat, hurusom grundlagens
stadgande om fri religionsöfning icke kunde efterlefvas så länge deremot
"[stridande bud i andra lagar, jemväl näringsförfattningar, qvarstodo,
samt i öfrigt, med förklarande, att ett vid förenämnda riksdag af annan motionär
väckt förslag, att den genom Kongl. Förordningen den 20 Januari
1863 mosaisk och christen trosbekännare tillagda rättighet att inför Magistrat
eller kronofogde ingå äktenskap måtte utsträckas till alla Svenska medborgare,
folie inom omfånget för det nu väckta förslaget, hemställt, att, derest
samma förslag icke skulle kunna i sin fulla utsträckning vinna bifall,
det åtminstone måtte tillåtas en hvar att ingå äktenskap på sätt nyss
nämndt är.

Då emellertid i Upsala mötes beslut 1593 och Augsburgiska bekännelsen,
hvilita enligt Regeringsformen äro bestämmande i fråga om hvad som
Bih. till Riksd. Prot. 1871- 7 Sand. 2 Saft.

2

Lag- Utskottets Utlåtande, N:o 2.

skall anses utgöra den rena evangeliska läran, bruket af de heliga sakra"
mentena fraraställes såsom något för christendomen väsendtligt och följaktligen,
vid det förhållande, att Regeringsformen i vissa fall stadgar bekännelse af
den rena evangeliska läran såsom vilkor för innehafvande eller utöfvande af
allmänna befattningar, den ifrågavarande motionen, med den omfattning den
erhållit, åsyftar förändring jemväl af grundlag, anser sig Utskottet, med föranledande
tillika af stadgandet i 55 § Riksdags-ordningen, att ej må i en
skrift flera mål af olika beskaffenhet sammanföras, böra

till Ändra Kammaren återlemna förevarande motion; hvithet
för Riksdagen vördsamt anmäles.

Stockholm den 31 Januari 1871.

På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.

Emöt detta beslut anmäldes reservation af Herr Grefve J. O. Mörner.

1

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1871