Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26

Utlåtande 1885:LU26

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

9

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i
(i § af Kongl. Legostadgan den 23 November 1833.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått emottaga en af Herr
Anders Bengtsson i Kärrmossen afgifven motion, N:o 18, af följande
lydelse:

»Uti C § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder
och tjenstehjon af den 23 November 1833 är, bland annat, föreskrifvet
följande:

»Sjukna!- tjenstehjon, bör husbonde låta det sköta och vårda;
kåfve dock rätt, om lian vill, att å lönen afräkna, livad han till läkare
eller läkemedel utgifvit.»

»Man finner sålunda af denna paragraf, jemförd med 4 § uti gällande
fattigvårdsförordning, att husbonde är skyldig icke allenast att förse
tjenstehjonet med husrum, försörjning, skötsel och vård, utan äfven att
betala hela lönen, om sa fordras, med undantag likväl af hvad som
deraf blifvit till läkare och läkemedel utbetaldt, detta oaktadt om tjenstehjonet
längre eller kortare tid varit till arbete oförmöget.

»Att det för en husbonde är orimligt att, jemte det lian utan
ersättning lemnar husrum, försörjning och vård åt ett under tjenstetiden
msjuknadt tjenstehjon, vara skyldig betala lön äfven för den tid tjenstehjonet
legat sjukt, torde lätt kunna inses, likasom ock att många genom
denna lagbestämmelse gå miste om eu laglig tjenst, samt att derigenom
Bih. till Biksd. Prof.. 1885. 7 Sand. 19 Höft. 2

10

Lag-lJtskottets Utlåtande N:o 26.

icke så stor lön som eljest kan betingas; fördenskull vågar jag härmed
vördsamt föreslå, att

Riksdagen för sin del beslutar, det § 6 uti nämnda nådiga legostadga
får följande förändrade lydelse:

Husbonde åligge tjenstehjon med försvarligt underhåll och tjenlig!
husrum förse. Brister husbonde häruti, ege tjenstehjon sin rätt i
tvenne gode mäns närvaro af honom begära och, om det ej hjelper, sin
klagan anmäla, i Stockholms stad hos Kongl. Ofverståthållareembetet i
politie-ärenden, i öfriga städer hos magistrat, men hos poliskammare,
der den finnes, och å landet hos kronofogde eller länsman, då, om sådan
klagan skälig finnes, husbonde varnas och tillsäges att sin skyldighet
härutinnan uppfylla. Lider ändå tjenstehjon i sin rätt och vill derföre
från tjen sten skiljas; ege nämnde vederbörande att tjenstehjon
derifrån entlediga. Vill tjenstehjon vidare sin talan utföra och dervid
visar, att husbonde af ovilja nekat tjenstehjon sin rätt, förnöje han
tjenstehjon med lön och skadestånd, som i nästföregående paragraf sägs.
Har fattigdom eller annan dylik orsak vållat, att husbonde ej mot tjenstehjon
sin skyldighet härutinnan uppfylt, jemke domaren dem emellan
efter omständigheterna. Sjuknar tjenstehjon, bör husbonde låta det
sköta och vårda utan ersättning under en tid af högst två månader af tjenstetiden;
hafve dock rätt, om han vill, att af lönen afräkna för den tid
tjenstehjonef varit sjukt, äfvensom för hvad han till läkare och läkemedel
utgifvit.»

Om än den husbonde enligt åberopade författningsrum för närvarande
åliggande skyldighet att låta sköta och vårda lagstadt tjenstehjon,
som under tjenstetiden insjuknar, kan någon gång komma att fölhusbonden,
som icke eger rätt å lönen afräkna annat än utgifterna till
läkare och läkemedel, kännas betungande; så torde likväl icke kunna
för visst antagas, att omförmälda skyldighet medför de för tjenstsökande
menliga verkningar, hvilka motionären uppgifva, eller att många
tjenstsökande gå miste om laga tjenst eller få åtnöja sig med mindre
lön, än annars skulle kunna betingas. Utskottet uppfattar ifrågavarande
bestämmelse såsom ett af de många i legostadgan förekommande
uttryck för den stadgan genomgående uppfattning af förhållandet mellan
husbönder och tjenstehjon såsom varande af patriarkalisk natur.
Då Utskottet för sin del icke vill bidraga till, att denna uppfattning i
någon mån rubbas, till skada både för husbönder och tjenstehjon, och

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Utskottet jemväl håller före, att husbonden, som för den lagstadgade
tjenstetiden genom städseln betingat sig att få åtnjuta tjenstehjonets
arbetskraft under dess helsas dagar, ock är närmast att, derest under
denna tid ohelsans inträda, om sin sjuke tjenare draga försorg, får
Utskottet hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.