Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23

Utlåtande 1869:LU23

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

5

N:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 April 1869, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens
stadganden rörande skyldigheten att hygga prestgård.

Enligt 26 Kap. 2 § Byggninga-balken skola socknemännen efter gårdatalet,
med undantag för sätes- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman,
bygga och kyrkoherden färdiga antvarda ”stufva med två kamrar,
kök, brygghus med bakugn, bod med dubbel botten och loft, visthus, lada
med två golf och loge, fähus och stall, alla till den storlek, som särskild!
derom stadgadt är”, hvarefter kyrkoherden är skyldig ”att hålla dessa hus
vid magt med egen kostnad”. ”När de af ålder och bruk och ej af prestens
vanrykt förfalla, då skola socknemän dem bygga och bättra på deras
kostnad, och må virke å prestebolets egor tagas, om der tillräcklig skog är.
Tarfvar prestgård, efter dess egor och lägenheter, flera hus, bygge och
uppehälle prest dem sjelf, eller gälde det som brister.”

Uti särskilda, inom Andra Kammaren väckta motioner, hvilka blifvit
till Lag-Utskottet remitterade, hafva Herrar C. J. Kjellman (motionen N:o
52), Johan Olsson (motionen N:o 84) och G. Bjerkander (motionen N:o 90)
likstämmigt yrkat, att den byggnadsskyldighet, som enligt berörda lagrum
nu åligger socknemännen, måtte varda på kyrkoherden Överflyttad; anförande
motionärerne, till stöd för en sådan lagförändring, att det ej vore med
rättvisa och billighet öfverensstämmande, att kyrkolierdarne med sina rikligt
tilltagna löneförmåner skulle njuta befrielse från detta onus, under det att
kapellanerne, ehuru försedde med mindre aflöning, måste sj elfva vidkännas

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

byggnadsskyldigheten å sina boställen, såsom förhållandet ock skulle vara
med innehafvare af civila och militära boställen, samt att ifrågavarande
byggnadsskyldighet, sådan den för närvarande vore reglerad, utgjorde ett frö
till tvistigheter emellan kyrkoherden och hans församlingsbor.

I afseende på förenämnda motioner, så vidt de åsyfta byggnadsskyldighetens
öfverflyttande från socknemännen till nuvarande kyrkoherdar, utan
motsvarande ersättning till de sednare, torde endast behöfva erinras, att sådant
innebure en kränkning af dessa kyrkoherdars lagliga rätt.

Beträffande frågan i öfrigt, eller föreslagna förändringars åvägabringande
i den mån nuvarande kyrkoherdar afgå, så, med förbigående af det
oriktiga i motionärernes uppgift rörande byggnadsskyldigheten å civila och
militära boställen, får Utskottet fästa uppmärksamheten derå, dels att ofvanberörda,
från äldre lagar hemtade bestämmelser om socknemännens skyldighet
att bygga prestgård, enligt i § i presterskapets privilegier står under
dessa privilegiers hägn och fördenskull ej kunna ändras eller upphäfva» i
annan ordning, än som Hd § Regeringsformen föreskrifver, dels ock att
förändringen måste åstadkomma rubbning i de för en tid af 50 år jemlikt
Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862 numera i de flesta församlingar genomförda
regleringar af presterskapets löneinkomster, vid Indika regleringar
vederbörande i sammanhang med beräkningen af kyrkoherdeboställenas behållna
afkastning naturligtvis tagit byggnadsskyldigheten, sådan den för närvarande
är fördelad emellan kyrkoherden och socknemännen, i behörigt betraktande,
såsom 4 § i nyssnämnda Kongl. Förordning ock föreskrifver.

Dessa omständigheter kunna dock i och för sig icke utgöra något hinder
för Riksdagen att för sin del besluta en lagförändring, hvarigenom, med
iakttagande af så den enes som den andres på lag grundade rätt, skyldigheten
att bygga prestgård kunde ordnas på ett sådant sätt, att de anledningar
till tvistigheter emellan kyrkoherden och hans församlingsbor, som onekligen
innefattas i nu gällande lag, må varda undanröjda. Men det torde ej
vara lämpligt, att Riksdagen nu vidtager någon åtgärd i sådant hänseende.
Vid 1862—1863 årens riksdag afläto nemligen Rikets Ständer underdånig
skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till ny ecklesiastik-boställsordning; och sedan Kongl.
Kammar-kollegium, enligt nådig befallning uppgjort och den 30 Mars 1865
till Kongl. Maj:t inkommit med underdånigt förslag till sådan boställsordning,
hav Kongl. Maj:t sedermera meddelat särskilda föreskrifter för frågans vidare
utredning, utan att densamma ännu hunnit att komma till slutlig nådig
handläggning.

Med anledning häraf och då den sålunda på Kongl. Maj:t ankommande
behandling af saken ingalunda, såsom Herr Bjerkander i Mn motion

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23. 7

påstår, är begränsad till frågan om sättet, utan antagligen kommer att omfatta
jemväl frågan om skyldigheten att bygga prestgård, hemställer Utskottet
vördsamt,

att ifrågavarande motioner ej må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Grefve J. O. Mörher har begärt att få antecknadt, det han ej
deltagit i ärendets behandling hos Utskottet. ^