Lag- Utskottets Utlåtande N:o 22
Utlåtande 1885:LU22
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 22.
N:o 22.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1885, kl. 1 e. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. JMoj.ts proposition
med förslag till Förordning om ändringar i förordningen
angående fattigvården den 9 Juni 1871.
Kongl. Maj:t hav under den 9 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtit
eu proposition af följande lydelse:
»Med hänvisning till hvad bifogade utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden
för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t i nåder inhemta Riksdagens^
yttrande öfver följande förslag till ändringar i förordningen angående
fattigvården den 9 Juni 1871.
»Med upphäfvande af 42 § 2 mom. och 44 § i förordningen angående
tattigvården den 9 Juni 1871 stadgas, att samma förordning i nedan nämnda
delar skall erhålla följande förändrade lydelse:
40 §, 2 mom.
Betlar någon efter fylda 15 år utan att vara i den nödstälda belägenhet,
att fattigvård enligt 1 § erfordras, må tillsyningsman, om betlaren icke
har sitt hemvist inom det fattigvårdssamhälle, der han anhålles, inställa honom,
å landet, hos ortens kronofogde eller länsman och, i stad, hos stadsfiskalen.
Har åter anhållen betlare sitt hemvist inom det fattigvårdssamhället, anmäler
tillsyningsmannen förhållandet hos fattig vårdsstyr elsen, som, der fattigvård
enligt^ 2 § anses icke böra ifrågakomma, meddelar betlaren varning eller
ock låter inställa honom hos polistjensteman, som ofvan är nämndt.
Bill. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 17 Höft.
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22
40 §, 5 mom.
Har minderårigt barn betlat på befallning eller med tillåtelse af föräldrar
eller annan, som är skyldig att om barnet taga vård, må fattigvårclsstyrelsen
antingen varna den, som betlandet befalt eller tillåtit, eller ock låta
inställa honom, å landet, hos ortens kronofogde eller länsman och, i stad,
hos stadsfiskalen.
1. Inställes hos polistjensteman någon, hvilken gjort sig skyldig till
förseelse, som i 40 § 2 eller 5 mom. sägs, varde med honom förfaret på
sätt i afseende å lösdrifvare är stadgadt i lagen angående lösdrifvares behandling.
2. Har någon gjort sig skyldig till förseelse, som i 35 § 4 mom.
sägs, och varder förhållandet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmäldt,
må, efter förhör inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller enligt dess
förordnande vid domstol i orten, Kongl. Maj :ts Befallningshafvande pålägga
honom tvångsarbete eller, då mildrande omständigheter förekomma, lata vid
varning bero.
Pröfvar Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skäligt ålägga den, som
mot 35 § 4 mom. sig förbrutit, tvångsarbete, skall tiden derför bestämmas
till minst en och högst sex månader; börande arbetet förrättas i allmän
tvångsarbetsanstalt eller ock i sådan, under offentlig myndighets tillsyn stöld
arbetsanstalt, som i 6 § 3 mom. eller 9 g 2 mom. omförmäles, der dess
stadgar det medgifva. Finnes ej sådan arbetsanstalt, skall han hällas, lika
lång tid i länsfängelse eller kronohäkte till det arbete, som kan vara att tillgå.
Varder någon enligt 40 g 2 eller 5 mom. af fångvårdsstyrelse hos
polistjensteman instäld, bestrides kostnaden derför åt fattigvardssamhället.
Hen, som vill söka ändring i Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag
i mål rörande sådan förseelse, som i 35 g 4 mom. nämnd är, vare skyl
-
41 g.
42 §.
43 g, 3 mom.
50 g.
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
3
dig att inom åttonde dagen efter det han af utslaget jemte derå tecknad
besvärshänvisning erhållit del, den oräknad då delgifvandet skedde, sina till
Konungen stälda underdåniga besvär ingifva hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande;
och förfares vidare med besvären, såsom i lagen angående lösdrifvares
behandling sägs i fråga om besvär emot utslag, hvarigenom lösdrifvare
blifvit till tvångsarbete dömd.»
Lag-Utskottet, hvilket det på grund af remisser från Kamrarne åligger
att yttra sig öfver denna Kongl. proposition, får, på de skäl, som för densamma
finnas andragna i de till ärendet hörande, Riksdagen meddelade handlingar,
hemställa,
att Riksdagen må förklara sig gilla Kongl. Maj:t,s
ifrågavarande förslag till ändringar i förordningen om
fattigvården den 9 Juni 1871.
Stockholm den 23 Mars 1885.
På Lag-Utskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
Herrar Widmark och Muser hafva begärt fä här antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.