Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20

Utlåtande 1870:LU26

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

om upphäfvande af omförmälda stadgande sannolikt ej skulle leda till åsyftad t resultat;
och då Herr Statsrådets berörda yttrande gifver anledning till det antagande,
att Regeringen är betänkt uppå att till näst sammanträdande Kyrkomöte
göra framställning i ämnet, får Utskottet vördsamt hemställa,

att det nu väckta förslaget ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Mars 1870, kl. 5 e. m._

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig
tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor.

Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (X:o 70),
som till Lag-Utskottets handläggning hänvisats, anfört, hurusom, då lärarne vid
åtskilliga lägre folkskolor samt vid elementar-] är o verken äfven i de lägsta klasserna
åtnjuta förmånen af presterlig tjensteårsberäkning, en förmån, som äfven tillkomme
lärarne vid rikets seminarier, det måste anses såsom en brist i lagstiftningen,
att icke lärarne vid de högre folkskolorna, derest de äro prestman, finge åtnjuta
presterlig tjensteårsberäkning för sina innehafvande lärarebefattningar, äfven
om de icke förrätta presterlig tjenstgöring. Lärarnes vid de högre folkskolorna
tjenstgöring vore i allmänhet lika om ej mera ansträngande än lärarnes vid elementarläroverken
och seminarierna; och nära nog samma qvalifikationer erfordrades
för kompetens till den ena som den andra lärarebefattningen. Den högre folkskolans
eget väl fordrade, att de vid densamma anställde ordinerade lärare tillförsäkrades
presterlig tjensteårsberäkning, emedan de eljest, för vinnande af befordran på

7

Lay- Utskottets Utlåtande N:o 26.

ilen prcsterliga banan, skulle firma sig föranlåtna att mod befattningen vid skolan
förena presterlig tjenstgöring, hvithet måste verka hämmande på deras nit och
verksamhet såsom skollärare. På dessa skäl har motionären föreslagit, “att Riksdagen
beslutar och uti underdånig skrifvelse hos Kong]. Maj:t anhåller, att presterlig
tjensteårsberäkning måtte tillerkännas lärarne vid högre folkskolorna i alla
de fall, då de äro prestman, utan afseende på om de tillika tjenstgöra såsom
prester. “

I fråga om högre folkskolor är i Kong]. Kungörelsen den 23 April 1858
stadgadt, att derest ett stigande nit för folkbildningens befrämjande, utöfver hvad
i folkskolestadgan i allmänhet är afsedt, skulle föranleda dertill, att, för en eller
gemensamt för flera församlingar på landet, inrättas sådan högre folkskola, som
för de arbetsklassen tillhörande barn, hvilka blifvit hegåfvade med bättre fattningsförmåga
och lifligare håg att lära, lexnnar tillfälle att, under handledning af lärare,
hvilken blifvit för studier, idkade vid universitet, väl vitsordad, vinna något högre
mått af bildning och inhemta gagneligt kunskaper, utan att dragas från vanliga
lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete;
så kommer understöd att, uppå anmälan hos Kong! Maj:t, tilldelas sådan skola till
högst dubbla beloppet af hvad dertill i distriktet sammanskjutits, dock för hvarje
skola ej öfverstigande 1,000 R:dr R:mt årligen; varande, enligt hvad motionären
uppgifvit, tio dylika skolor för närvarande inrättade inom raket.

Genom Kongl. Cirkuläret den 21 Mars 1862 har Kong!. Maj:t, med förklarande
att föreståndare vid de för bildande af folkskolelärare inrättade seminarier
fortfarande ega åtnjuta presterlig tjensteårsberäkning, tillerkänt enahanda rättighet
åt öfrig© vid dessa seminarier anställde hufvudlärare, för så vidt de antingen äro
prester eller ock aflagt godkändt prof för adjunkts- eller kollega-befattningar vid
elementar-läroverkcn och uppnått 23 års ålder.

Enär lärarnes vid de högre folkskolorna verksamhet är nära jemförlig med
serninarii-lärarnes, synes likställighet dem emellan uti ifrågavarande hänseende böra
ega rum, till uppmuntran för skicklige män att låta anställa sig såsom lärare vid
de högre folkskolorna; och Utskottet får derföre, i anledning af ifrågavarande motion,
vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville, genom underdånig skrifvelse, hos Kongl. Mäj:t anhålla,
att presterlig tjensteårsberäkning måtte blifva tillerkänd lärarne
vid de högre folkskolorna, såvidt desse lärare antingen äro prester eller
ock aflagt godkändt prof för adjunkts- eller kollega-befattningar vid
elementar-läroverken och uppnått 23 års ålder.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

8

Iauj- Utskottets Utlåtande N:o 26.

Reservationer:

af Herr Beckman: “Då frågan huruvida skäligt kan vara, att här omhandlade
tjenster under vissa vilkor skola medföra presterlig tjensteårsberåkning, icke
synes kunna afgöras oberoende af frågan om rättighet till presterlig årsberäkning
i allmänhet och dennas utsträckning eller inskränkning äfvensom om samma årsberäknings
betydelse i befordringsväg; så finner jag icke lämpligt, att Riksdagen
under nuvarande förhållande, då frågan om presterlig befordringsrätt i allmänhet
år öfverlemnad åt behandling af särskild för ändamålet förordnad komité, uttalar
det bestämda omdöme, som den af Utskottet föreslagna anhållan innebär.“

af Herr Ribbing: “Mot Utskottets beslut att tillstyrka bifall till Herr Engmans
motion får jag anmäla min reservation. Utskottet har i allmänhet följt den,
efter min åsigt, vigtiga regel, att ej tillstyrka bifall till motioner beträffande sådana
ärenden, som redan för det närvarande äro föremål för behandling af Kongl. Maj:t,
äfven om Utskottet i öfrigt gillat innehållet eller syftet med sådana motioner; och
i enlighet med denna regel synes mig skäl hafva varit förhanden att redan af formela
grunder hafva afstyrka bifall till Herr Engmans förevarande motion, då bekant
är, att en komité är tillsatt och i verksamhet för revision af kyrkolagen
och dervid specielt och i första hand af hvad till presterlig befordran hörer. Men
äfven från en annan synpunkt synes mig afseendet på nyssnämnda komité och
det angifna första föremålet för dess verksamhet innebära skäl att ej i närvarande
ögonblick tillstyrka bifall till förslag af det innehåll som Herr Engmans motion.
Presterliga tjensteår, såsom meriter till förslagsrum till 3:dje klassens pastorater och
till sacellanier, beräknade och hopadderade på sätt, som Kongl. Brefvet af den 21
Augusti 1786 samt Kongl. Brefvet af den 24 Januari 1811 otvetydigt föreskrifva,
synas mig vara bland de aldra sämsta och med största skäl öfverklagade befordringsgrunder;
och denna egendomliga och afgörande betydelse vid presterlig befordran,
som tillerkännes tjensteår och som är ganska väsendtligt skild från det
afseende, som vid befordran till andra tjenster må kunna fästas vid tjenstetid, är
ingalunda upphäfd genom Kongl. Maj:ts cirkulärskrifvelse till Consistoriel Ecclesiastica
af den 31 Maj 1867, då samma skrifvelse endast innehåller den “förklaring14,
att genom de i Kongl. författningar gifna föreskrifter om afseende vid förslags
upprättande till kyrkoherdebeställningar, vid lärdom och tjensteålder den föreskrift
om afseende derjemte på sökandes ådagalagda nit, kännedom och försigtighet, hvilket
tillika i 1786 års Bref föreskrifves, “icke må anses hafva undergått förändring"
samt att samma, sistnämnda, afseende skall åligga konsistorierna vid upprättande
af förslag till sacellanier, eller att föreslå eller besluta en ännu vidare tillämpning
och utsträckning än för det närvarande af en olämplig befordringsgrund, på en tid
då komiterade äro sysselsatta med revision af hela det presterliga befordringsväsendet
och man ej vet om och i hvilken omfattning tjensteår såsom merit kommer
att bibehållas, eller möjligen afskaffas: detta synes mig ej välbetänkt.“

af Herrar von Gegerfelt och Asplund, hvilka instämt med Herr Ribbiug; —•

samt

af Herr Bergström.

Derjemte hafva Herr Faxe och Herr Grefve Mörner begärt att få antecknad
t, det de oj öfvervarit ärendets behandling hos Utskottet.

Stockholm, tryckt hos C. Willi. Hagman, 1870.