Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

Utlåtande 1867:LU1

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N;o 1

Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Febr. 1867, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Första Kammarens remiss af motion angående
ändring i gällande förordning om''vilkor en för
hemmansklyfning och jorda]söndring.

En af Herr W. Cronehorg inom Första Kammaren väckt motion, hvari
föreslås: att Riksdagen för sin del måtte besluta, att 7 § 2 mom. och 8 § af
Kongl. Maj :ts förnyade Förordning angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning
och jordafsöndring den 6 Augusti 1864 måtte upphäfvas, äfvensom att
afsöndrad mark må kunna åsättas visst mantal, äfven om derifrån icke kan hemtas
så beskaffad afkastning, som i 2 § af oftanämnda Kongl. Förordning förmäles,
har af Kammaren blifvit öfverlemnad till Lag-Utskottets behandling. Men
enär de i motionen väckta frågor icke kunna hänföras till allmän civil-, lcriminaleller
kyrkolag och således icke falla inom omfånget för Lag-Utskottets i 53 §
Regeringsformen och 42 § Riksdags-ordningen utstakade verksamhet, föranlåtes''
Utskottet till Kammaren återlemna den ifrågavarande motionen;
hvilket för Riksdagen vördsamt anmäles.

Stockholm den 1 Februari 1867.

Eric Sparre,

Utskottets ordförande.

Reservationer:

af Herr Hasselrot: ”Då den fråga Utskottet i förestående Utlåtande

underställer Riksdagens pröfning är af synnerlig vigt för framtida behandlingssättet
af många vigtiga ärenden, och jag är i hög grad tveksam huruvida UtBih.
till Likså. Prof. 1867. 7 Sami 1 Afd. 1 Eäft. 1

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

skottet handlat rätt, då det skjutit ifrån sig förevarande fråga, har jag ansett
»nig böra underställa mina betänkligheter Riksdagens pröfning.

Genom afskaffande! af Ekonomi-Utskottet och införandet i dess ställe af tillfälliga
Utskott har man inkommit på en bana, som är oförsökt och der de första
stegen måste tagas med varsamhet. Vid uppdragandet af gränserna för dessa
Utskotts verksamhet är stadgadt att till Lag-Utskottet, enligt 42 § Riksdagsordningen,
höra frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af allmän
civil-, kriminal- och kyrkolag och till tillfälliga Utskott, enligt 37 § 3 inom., frågor,
som icke tillhöra de ständiga Utskottens behandling. Om man nu i lagstiftningsfrågor
alltid hade för sig klart hvad som i hvarje särskildt fall är af civillags

natur, hvad som hör till privaträtt, den enskildes rätt mot den enskilde, eller

hvad som är att hänföra till den ekonomiska lagstiftningen och den allmänna

hushållningen eller Statens rätt mot den enskilde, vore saken lätt att reda; men

i inånga fall är det, i fråga om en författning, svårt att afgöra till hvilken kategori
den i sin helhet bör hänföras, enär i densamma ofta finnas om hvarandra
sammanförda stadganden hörande än till den ena än till den andra kategorien.
Sådant är förhållandet med nu förevarande förordning om hemmansklyfning
och jordafsöndring, sådant i afseende på skiftesstadgan, den äldre förordningen
om skogarne i riket och en stor del af de i Byggninga-Balken upptagna
lagbestämmelser och de förordningar, som uti dem göra förändringar eller
tillägg, såsom om vägunderhållsskyldigheten, in. fl. frågor. I dessa förordningar
förekomma om hvarandra bestämmelser, som dels äro af civillags natur och
dels falla under ekonomirätten; och det har icke varit sällsynt att vid öfverlemnanie
af lagförslag den ena statsmakten ansett vissa stadganden höra till den
förra kategorien, som den andra hänfört till den motsatta. Vid behandlingen
hittills af dylika frågor har man ej varit i någon tvekan, utan hänskjuta dem
dels till Lag Utskottet och dels till Ekonomi-Utskottet, hvilka med hvarannan sammant.
rädt och utredt frågorna, hvarefter Rikets Ständer såsom önskningsmål öfverle,
ornat dem till Kongl. Maj:t, som, efter Högsta Domstolens hörande, såsom sådana
afgjort dem och i ämnet utfärdat förordningar, uti hvilka Ständernas önskningar
icke alltid vunnit fullständigt bifall. Om nu, sedan Ekonomi-Utskottet upphört,
Lag-Utskottet skjuter ifrån sig alla dessa ärenden af blandad egenskap och de
följaktligen skola behandlas af tillfälliga Utskott, skola deraf, efter min uppfattning,
uppkomma flera olägenheter. För det första afsäger sig derigenom Riksdagen
sin rättighet att öfver dylika frågor, hvilka i många hänseenden ingripa i den
enskilda rätten, få inhemta Lag-Utskottets yttrande och det kan blifva tvifvel
underkastadt huruvida i framtiden, sedan dessa frågor helt och hållet skjutits in
på det ekonomiska området, Kongl. Maj:t kan finna nödigt att öfver dem inhemta
Riksdagens mening och Högsta Domstolens yttrande.

För det andra tvifla!- jag på att ärendena i de tillfälliga Utskotten, be -

WvU \

3

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 1.

handlade på samma gång eller vid olika tider af två särskilda tillfälliga Utskott
och skjutna fram och tillbaka mellan Kamrarne för vinnande af enhet i besluten,
utan någon delegation af Riksdagen, som sammanjemka!'' och till enhet bereder
frågorna, kunna vinna på en sådan behandling. Åtminstone synes mig visst
vara, att dermed icke skall vinnas tid.

Emot dessa ärendens behandling af Lag-Utskottet har man anmärkt, att de
derigenom skulle få civillags natur, derigenom åter eu inkräktning skedde å
regeringsmaktens område. Jag kan icke fatta denna mening. Icke kan eu fråga
ändra natur derför att den handlägges af Lag-Utskottet. Dessa ärenden lära
väl framdeles såsom hittills förblifva önskningsmål, ehvad de handläggas af Lagutskottet
eller tillfälligt Utskott och för att få visshet härom behöfver man
endast med hvarannan jemföra stadgandet i 89'' § sista mom., jemfördt med 87 §
1 mom. Regeringsformen.

Vid sådant förhållande och då Lag-Utskottet icke kan sammanträda med de
tillfälliga Utskotten, men uti ifrågavarande författningar ingå frågor, som röra
mitt och ditt och som falla under civilrätten och följaktligen äro af civillags
natur, anser jag dem tillhöra Lag-Utskottets behandling och nu förevarande förordning
om hemmansklyfning och jordafsöndring desto hellre, som den innefattar
ett upphäfvande af civil!agens stadgande!! i 4 Kap. 9 § Jorda-Balken om skattskyldig
jords minskning.

Slutligen heder jag att få anmärka att Utskottet, såsom mig synes i strid
med sitt beslut i förevarande fråga, behållit frågor rörande skyldighet att deltaga
i kyrko- och tingshusbyggnad, hvilka frågor, hittills behandlade af Lagoch
Ekonomi-Utskottet, ansetts såsom önskningsmål.”

Häri hafva instämt Herrar Holmberg, Lemchen, Rosenberg, Bovin och
Bälter S. Ersson.