Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19

Utlåtande 1870:LU19

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Vid detta förhållande och då Första Kammarens sålunda fattade beslut innebära
afslag å de af Herrar C. J. Kjellman, G. Bjerkander, G. Kolmodin, F.
Petersson och Magnus Jonsson väckta motioner, hvilka föranledt Utskottets afgifna
yttranden i förenämnda punkter, samt dessa frågor följaktligen, enligt 63 § Regeringsformen,
måste anses hafva förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af Andra
Kammarens återremiss ej kunna af Utskottet vidtagas;

hvilket härmed för Andra Kammaren anmäles.

Stockholm den 23 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N;o 19.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1870, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till Kongl. Stadgan den 9
November 1866, angående skiftesverket i riket.

Uti en inom Andra Kammaren yäckt motion (N:o 232), som blifvit till
Lag-Utskottets behandling hänvisad, har Herr H. Hcegermarck anfört, hurusom
bland de många orsaker, som hindrade utvecklingen af landets jordbruksnäring,
ett af de främsta rummen otvifvelaktigt intoges af de dryga kostnader, som
vore förenade med de eljest för jordens behöriga och ändamålseuliga skötsel så
vigtiga laga skiftena, enär dessa kostnader mången gång afhöllo jordegarne från
att begära sådant skifte. Detta förhållande gjorde sig i ännu högre grad gällande,
sedan erfarenhet vunnits derom, att skiftesdelegarne jemväl nödgades, efter gällande
taxa, godtgöra skiftesmannen för sådana arbeten, som vederbörande, efter förd
klagan, förklarat skola verkställas för rättelse af uppenbara fel, som förrättningsmannen,
emot Skiftesstadgans enklaste föreskrifter, begått. Det kunde med skäl
ifrågasättas, huruvida det vore med klokheten öfverensstämmande, att bevilja ifråga -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

3

varande tjensteman dylika ersättningar; och under en tid, då klagan öfver minskade
landtmäteriförrä,ttningar blifvit alltmera allmän, kunde det anses mindre välbetänkt,
att bestämda föreskrifter saknades om skiftesförrättarens skyldigheter uti ifrågavarande
fall. På grund häraf har motionären föreslagit »att Riksdagen måtte hos
Kong). Maj:t i underdånighet göra framställning om sådant tillägg till Kongl. Maj:ts
nådiga Stadga om skiftesverket i riket af den 9 November 1866, att skiftesförrättaren
må vara skyldig, utan någon omkostnad för skiftesdelegarne, verkställa rättelse
och ändring af sådana under förrättningen begångna fel, som uppenbarligen
tillkommit af vårdslöshet eller misstag och som stå i strid med Skiftesstadgans
tydliga föreskrifter.»

Der någon landtmätare låter beträda sig med sådant tjenstefel, som berörda
förslag afser, är han derför underkastad ansvar enligt 25 Kap. Strafflagen, med
skyldighet derjemte, likmätigt 6 Kap. 1 § i samma lag, att vidkännas de ökade
kostnader i och för förrättningen, hvilka föranledas af tjenstefelet, vare sig han
sjelf verkställer rättelsen eller detta i vederbörlig ordning uppdrages åt annan landtmätare.
Särskildt finnes i Skiftesstadgan förordnadt, dels i 109 §, att skiftesmannen
skall svara för den kostnad och skada, som genom fel i uträkningen vid skiftet
uppkomma kan, och dels i 133 § att, der landtmätare öfvertygas att hafva vid egomätningen
begagnat biträde af dertill obehörig person, eller låtit mätningen till större
eller mindre del af antagen elev utan behörig tillsyn verkställas, skall den sålunda
obehörigen verkställda egomätningen, ändå att fel deri ej kan visas, vara ogild,
med skyldighet för landtmätaren att på egen bekostnad omgöra så väl den
nämnda mätningen, som skiftesförrättningen för öfrigt i vissa delar.

Enär motionärens förslag således icke innebär något annat, än hvad som
redan finnes stadgadt i gällande lag, hvilken ock allmänt af domstolarne lärer tillämpas
i öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter, får Utskottet vördsamt
hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 23 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.