Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18

Utlåtande 1879:LU18

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Vid sådant förhållande och med anmärkning, att ofvannämnda bötesbelopp
300 Riksdaler Specie i 1798 års förordning rätteligen motsvara 450 kronor
och icke, såsom motionären antager, 1200 kronor, hemställer Utskottet,
att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

H. Gr. y. Gregerfelt.

Herrar Torpadie och Johannes Jonsson hafva anhållit att här få anmärkt,
det de efter undfången ledighet varit från riksdagen frånvarande, den förre, då
ärendet af Utskottet behandlats, och den senare, när utlåtandet justerats.

N:o 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 30 Mars 1879, kl. 12 midd.

Lag- Utskottets
67 §

Utlåtande i anledning af väckt motion om tillägg till
Konkurslagen.

Under förmälan, att intet tvifvel kunde råda om orimligheten af föreskriften
i gällande konkurslag, att Rättens ombudsman skall åtnjuta en tredjedel af
det arfvode, som anvisas till konkursboets förvaltning, helst nästan alla bestäm -

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

melser saknades om Rättens ombudsmans skyldigheter, samt att äfven för den
mest nitiske Rättens ombudsman ersättningen för detta extra bestyr icke syntes
böra kunna uppgå till mera än en domares hela årslön, bar Herr G. H. Stråle
uti en af Första Kammaren till Lag-Utskottet hänvisad motion, Nio 15, föreslagit,
»det Riksdagen för sin del måtte besluta ett tillägg i § 67 af konkurslagen af den
18 September 1862, som begränsar Rättens ombudsmans arfvode till högst femtusen
kronor».

Rättens ombudsmans ställning med afseende å konkursförvaltningen angifves
i 41 § Konkurslagen. Hans verksamhet bör, derest den rätt uppfattas och utöfvas,
i icke obetydlig mån bidraga till utredningens rigtiga och skyndsamma
gång. Såsom ersättning skall han, der Rätten ej annorlunda bestämmer, erhålla
en tredjedel af det för konkursboets förvaltning bestämda arfvode. Då det är
konkursborg enär erne, som ega att antingen till visst af hundrade eller efter annan
grund, dock icke för syssloman efter tid, utsätta detta arfvode, samt, om borgenär,
eller gäldenären menar arfvodet hafva blifvit för högt bestämdt, Rätten eger
att lägga dem emellan, som skäligt pröfvas, finner Utskottet lagstiftningen hafva
gjort hvad på den samma ankommer, på det att Rättens ombudsmans arfvode icke
må uppgå till oskäligt belopp. Arfvoden till så högt belopp, som det af motionären
såsom maximum föreslagna, torde endast ifrågakomma i mycket stora, svårutredda
och långvariga konkurser, i hvilka då ock Rättens ombudsmans verksamhet
i allmänhet torde så mycket mera anlitas. Utskottet, som sålunda anser stadgande
af någon maximigräns uti ifrågavarande afseende icke i allmänhet lämpligt,
och i ingen händelse ett sådant maximum böra sättas absolut, hemställer,
att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. Gegerfelt.

Herr Johannes Jonsson har begärt få antecknadt, att han efter undfången
ledighet varit från riksdagen frånvarande, då detta utlåtande i Utskottet justerats.