Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16

Utlåtande 1875:LU16

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

3

IV:o 16.

Ank. till Kiksd. Kansli den 9 April 1875, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förtydligande af lagens
stadgande rörande förlagsgifvares förmånsrätt till
fabrikers effekter.

Det uti ifrågavarande hänseende gällande stadgande innefattas uti
5 § af 5 Art. Hall-ordningen den 2 April 1770, hvilket lagbud, jemfördt
med 17 Kap. 7 § Handels-balken, innehåller, att den, som förlägger
manufakturverk och fabriker, skall, derest förlagslånet''blifvit vederbörligen
intecknadt, derför njuta företrädesrätt till betalning ur sådana
verks effekter.

Enär nyare fabriksanläggningars värde hufvudsakligen bestode i
maskinerier, men dessa åtminstone till någon del af mången ansåges
tillhöra dessa anläggningars fasta egendom, så att i följd deraf vore
tvetydigt, huruvida alla maskinerier kunde hänföras till sådana manufakturverks
och fabrikers effekter, hvaruti förlagsgifvare egde förmånsrätt,
har Herr Werner Ericson uti eu inom Andra Kammaren väckt, till
Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 152) föreslagit, att, då det vore
vid industriens fortgående utveckling af synnerlig vigt att de stadganden,
som rörde dess kreditförhållanden, vore så tydliga, som möjligt,
»Riksdagen för sin del ville besluta sådant förtydligande af lagens stadgande
rörande förlagsgifvares förmånsrätt till fabrikers effekter, att med
detta senare ord förstås äfven maskinerier af alla slag.»

Enligt ofvan åberopade lagrum torde vara uppenbart, att förlagsgifvares
förmånsrätt till betalning afser allenast sådana maskinerier,
som äro att hänföra till manufakturverks och fabrikers lösa egendom.
I de maskinerier åter, som kunna såsom en del af fast egendom anses,
förvärfvas panträtt genom fastighetens inteckning i vanlig ordning.

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

Frågan om maskineriers hänförlighet till den ena eller den andra af
berörda kategorier är vid uppkommande tvist beroende på den pröfning,
som i sådant hänseende kan varda på doktrinel grunder af vederbörlig
domstol meddelad.

Den af motionären ifrågasatta lagförklaring innefattar i sjelfva verket
förslag till den ändring i lagen, att förlagsgifvares förmånsrätt
skulle utsträckas jemväl till sådana maskinerier, som tillhöra fast egendom.
Att sålunda för förlagslån medgifva förmånsrätt uti någon del
af fastighet synes emellertid icke lämpligt; helst en dylik lagförändring
icke torde kunna genomföras, utan att dels de fordringsegare, hvilka
på grund af inteckning uti manufakturverks och fabrikers fasta egendom
redan förvärfvat panträtt i dertill hörande maskinerier, vid denna
sin rätt bibehölles oförkränkte, dels ock föreskrifter meddelades om den
rätt till betalning, som skulle sins emellan tillkomma förlagsgifvare och
innehafvare af inteckning, som hädanefter beviljades, samt stadganden
af en så invecklad beskaffenhet utan tvifvel skulle komma att uti ifrågavarande
kreditförhållanden föranleda långt större osäkerhet, än den,
som motionären öfverklagat såsom en följd af nu gällande lag.

I anledning häraf och då dessutom behofvet af en helt och hållet
förändrad lagstiftning om förlagslån redan länge varit erkändt, och det
vid sådant förhållande icke synes lämpligt att för närvarande i lagens
stadgande rörande detta ämne vidtaga partiela förändringar, får Utskottet
vördsamt hemställa,

att föreliggande motion ej måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 April 1875.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Herrar Afzelius, Sven Nilsson och Anders Persson hafva begärt få
antecknadt, att de icke i ärendets behandling inom Utskottet deltagit.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1875.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.