Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14
Utlåtande 1869:LU14
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
4
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Mars 1869, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl. Förordningen
angående ändring eller utrifning af vattenverk den
20 Januari 1824.
Då en jordegare begagnar den honom i omförmälda Kongl. Förordning
medgifna rätt att ändra eller flytta, eller ock alldeles utrifva vattenverk, som genom
uppdämning skadar hans jord eller hindrar dess odling, åligger det honom
enligt Förordningens 3 §, “att till egare af vattenverk fullt gälda den förlust, denne
lider under det verket ej drifvas kan, om det skall ändras eller flyttas, eller vattenledning
göras skall, så ock värdet af den del i vattenverket, som för framtiden
bortgår, med förhöjning af hälften derutöfver, om verket försämras,“ och att, om
vattenverket kommer att alldeles utrifvas, “betala fulla värdet, jemte hälften dertill,
samt sjelf om rifningen besörja."
Herr J. E. Johansson har i en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet
remitterad motion (N:o 271) yrkat, att ur nämnda § måtte borttagas bestämmelserna
om förhöjning med hälften utöfver verkliga värdet, så att jordegarens
ersättningsskyldighet i ena som andra fallet blofve inskränkt till fulla värdet af
det, hvarför ersättning skall utgå. En sådan lagförändring vore, efter motionärens
förmenande, af rättvisa och billighet påkallad, helst en vattenverksegare icke
egde något grundadt anspråk på större förmån i detta hänseende, än som i fråga
om jor Is eller lägenhets afstående för allmänt behof tillkomme jordegaren, hvilken
numera, enligt Kongl. Förordningen den 14 April 1866, dervid måste åtnöjas med
ersättning beräknad efter jordens eller lägenhetens värde, utan någon förhöjning
derutöfver.
I afseende härå får Utskottet erinra, att Rikets Ständer vid 1862—1863
årens riksdag, med anledning af då i ämnet gjorda framställningar, uti underdånig
skrifvelse anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes åt sakkunnige män uppdraga att utarbeta
förslag till ny lag rörande vattenrätten, samt att sådant förslag ock blifvit
uppgjordt, men att Kongl. Maj:t, enligt hvad dess till innevarande riksdag afgifna
5
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.
berättelse om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit sedan sista riksdagen
innehåller, funnit en omarbetning af samma förslag vara af nöden; och då således
ett fullständigt lagförslag i förevarande ämne för närvarande står under beredning
och snart nog torde blifva af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagdt, anser Utskottet
sig böra vördsamt hemställa,
att ifrågavarande motion ej må till någon vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 Mars 1869.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre,
N:o 15.
Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Mars 1869, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i 20 Kap.
6 § Byggninga-balken.
Första momentet i berörda lagparagraf lyder sålunda:
“Nu äro qvarnar lagligen bygde ofvan och nedan i ström; hålle den öfre
ej vatten ifrån don nedra, och den nedre stämme ej på den öfra, utan drage sjelf
upp stigbord sitt, eller böte etc.“
Med anmärkning att en ovilkorlig tillämpning af stadgandet derom, att om
öfre qvarn ej finge hålla vatten inne för en nedanför belägen, flerestädes förorsakade
betydlig skada för allmänheten och förlust för qvarnegare, enär det inträffade
så väl sommartiden under stark torka, som vintertiden under långvarig frost, att
vattentillgången i strömmar vid hvilka qvarnar äro belägna, bjefve otillräcklig för
att drifva någondera, i fall vattnet skulle hafva obehindradt lopp, har Herr Ola
Nilsson från Christianstads län uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet
remitterad motion, N:o 249, föreslagit, att ifrågavarande stadgande måtte
erhålla följande förändrade lydelse: