Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12

Utlåtande 1884:LU12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:0 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 7 Febr. 1884, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående förändrad
lydelse af 3, 58, 69, 88 och 89 §§ i Kongl. Maj:ts
förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9
November 1866.

Sedan Kongd. Maj:t vid underdånig föredragning den 29 Juni
1883 af förslag till ändringar i skiftesstadgan meddelat förklarande,
att, enär de väsentligaste af skiftesstadgans bestämmelser vore af beskaffenhet
att tillhöra allmänna lagen, dit de ock blifvit hänförda ej
mindre i 1734 års lag, än i de af Lagkomitén och Lagberedningen uppgjorda
förslag till allmän civillag, frågor om ändring i skiftesstadgan
skulle behandlas i den för ändring i allmän civillag stadgade ordning,
så har Kongl. Maj:t, under den 12 sistlidne Januari, på Justitiedepartementets
föredragning, jemlikt 87 § Regeringsformen, till Riksdagens
antagande öfverlemnat en proposition (N:o 4) af följande lydelse:

“Sedan uti skrifvelse den 17 Maj 1882 Riksdagen, som ansett
gällande skiftesförfattning böra ändras sålunda, att, när genom verkstäld
sjösänkning eller annat större vattenafledningsföretag tillförene
sänka egor undergått sådan förändring, att de kunde häfdas såsom
åker, men hinder för deras ändamålsenliga brukande mötte deraf, att
vid förut verkstäldt laga skifte egorna erhållit eu för markens häfdande
såsom, åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, nytt
skifte finge, utan hinder af fastställelse å det förra laga skiftet, å sådana
egor verkställas, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
Bih. till Bilcsd. Frot. 1884. 7 Sami. 6 Häft. 1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till förändrad lagstiftning
i ämnet, bär, efter Landtmäteristyrelsens hörande, inom Justitiedepartementet
blifvit utarbetadt förslag till förändrad lydelse af vissa
paragrafer i gällande skiftesstadga; och har Kongl. Maj:t, sedan Högsta
Domstolen i ämnet afgifvit yttrande och jemkning i förslagets redaktion
egt rum, funnit samma förslag böra till Riksdagens godkännande framläggas.

Med öfverlemnande af Statsrådets och Högsta Domstolens i ärendet
hållna protokoll vill Kongl. Maj:t fördenskull, jemlikt 87 § Regeringsformen,
till Riksdagens antagande öfverlemna följande

Förslag till Förordning

angående förändrad lydelse af 3, 58, 69, 88 och 89 §§ i Kongl. Maj-.ts
förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866.

Härigenom förordnas, att 3, 58, 69, 88 och 89 §§ i Kongl. Maj:ts
förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866
skola erhålla följande förändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två
eller flera ega del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit
lagd; vill den, som i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman
eller en eller flere hemm ans delar, laga skifte erhålla, hafve ock der
vitsord till, utan att å teg- eller storskifte meddelad fastställelse eller
eljest ingången och stadfästad förening må sådant hindra eller derför i
vägen ligga.

2 mom. Ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga
kraft, eller skifte, hvilket enligt Vår nådiga kungörelse den 20 Februari
1821 blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå
fastställelse meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är, att alla,
hvilkas rätt är af frågan beroende, derom åsämjas.

3 mom. Hafva genom verkstäld sjösänkning eller annat större
vattenafledningsföretag tillförene sänka egor undergått sådan förändring,
att de kunna häfdas såsom åker, och möter för deras ändamålsenliga
brukande hinder deraf, att vid förut verkstäldt så beskaffadt skifte,
som i 2 mom. omförmäles, egorna erhållit ,611 för deras häfdande såsom
åker olämplig indelning eller delvis lemnats oskiftade, då må, der

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

tjenlig skiftesläggning ej kan genom egoutbyte beredas, nytt skifte,
utan hinder af bestämmelserna i nämnda mom., kunna verkställas å
dessa egor jemte den mark, som med dem ligger i det sammanhang,
att dess intagande i den nya delningen är för beredande af lämpligt
och redigt skifte oundgängligen nödigt. Bestrider någon delegare nytt
skifte eller uppstår tvist angående omfånget af den mark, som bör i
det nya skiftet ingå, behandlas ärendet efter stadgandet i 89 §.

4 mom. Har i Gotlands län, före den i följd af Vårt nådiga
beslut den 20 December 1850 derstädes verkstälda indelning i skifteslag,
laga skifte skett och omfattat allenast en del af egor, som enligt
indelningen utgöra ett skifteslag, ege det skifte ej annan verkan än
storskifte lagligen tillkommer.

58 §.

Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet
för odling eller häfd eller annan dylik fördel vinnas, och förena
sig jordegare om sådant utbyte, då må det, utan hinder af förut fastställa
skifte, ske, på sätt i 56 § sägs.

Begäres egoutbytet af anledning 3 § 3 mom. omförmäler, då må
det, utan hinder af förut faststäldt skifte, kunna jemväl utan alla jordegares
samtycke ega rum. Sedan i detta fall skiftesmannen och gode
männen afgifvit utlåtande om utbytets företagande, skall, der ej samtlige
tillstädesvarande jordegare deråt nöjas, frågan om utbytets verkställande,
innan vidare åtgärd vidtages, underställas egodelningsrättens
pröfning.

69 §.

Delningsgrund eller måttstock för egors skiftande å landet, så
väl särskilda hemman emellan, som emellan delegare i ett och samma
hemman, vare den, som i lag eller särskilda författningar för vissa
landsorter stadgad är eller framdeles stadgas kan. Äro egorna förut
delade genom storskifte, som efter förra författningar laga kraft vunnit,
eller genom sådant skifte, som i 3 § 2 mom. sägs, hafve hvarje delegare
rätt att vid nytt skifte tillgodonjuta hvad efter, uppskattning
svarar mot de egor, han enligt de förut verkstälda skiftet innehaft;
och bör landtmätaren, vid föredragning af frågan om delningsgrunden,
underrätta delegarne ej blott om de särskilda grunder, hvilka kunna i
detta afseende rätteligen antagas, utan ock om de uppskattade egobelopp,
hvilka, enligt hvardera af dessa grunder, komme att hvarje
delegare ungefärligen tillfalla.

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

88 §.

Åro egorna af den olika beskaffenhet eller hafva de ett så spridt
och åtskildt läge, att sådant skifte, som nu sagdt är, utan skada eller
lidande för en eller flere af delegarne icke verkställas kan; då må
egorna delas i så få skiften, som deras beskaffenhet och belägenhet
möjligen medgifva; dock med hufvudsakligt iakttagande deraf, att
hvarje skifte beqvämligen må kunna inhägnas och särskildt brukas;
och bör till sådan skiftesläggning, på sätt i 92 § sägs, provisionel plan
upprättas och det deröfver afgifna utlåtande jemte karta och handlingar
inom fjorton dagar derefter öfversändas till ordföranden i egodelningsrätten,
hvilken rätt har att, efter verkstäld granskning, i ämnet
förordna.

Verkställes nytt skifte å egor, som förut undergått enskifte eller
laga skifte, då må underställning till egodelningsrätt i fråga om skiftesantalet
icke ega rum, utan så är, att i följd af det nya skiftet någon
delegare skulle erhålla ett större antal skiften än vid det förut verkstälda
skiftet tilldelats hans egolott, och detta antal derjemte öfverstiger
det, som enligt 87 § högst tillåtes.

89 §.

Har storskifte förut skifteslaget öfvergått och yrkar någon delegare,
att dervid oförändradt bör förblifva; då skola skiftesmannen
och gode männen, innan vidare åtgärd i afseende å skiftesberedniugen
företages, efter föregången besigtning å marken, hvarvid dess allmänna
beskaffenhet och läge beskrifvas, noga undersöka, huruvida skifteslagets
egor må kunna genom nytt skifte erhålla en för egornas skötsel
lämpligare indelning och så väl derigenom, som genom beredda tillfällen
till odling, uppbringas till högre afkastning, samt hemmanens
värde såmedelst i betygligare måtto ökas; och gånge i ty fall det
sökta skiftet fort. Hafva åter egorna det läge eller äro de af sådan
beskaffenhet, att nytt skifte, utan att i allmänhet blifva förmånligare
än det förra skiftet, skulle för delegarne medföra kostnad och olägenhet;
då bör vid storskiftet oförändradt förblifva och det sökta skiftet
inställas. Skiftesmannen och gode männen skola i dessa omständigheter
fullständigt utlåtande meddela och dermed förfara, som i 54 §
sagdt är.

Begäres på grund af stadgandet i 3 § 3 mom. nytt skifte å egor,
hvilka ingått i förut verkstäldt enskifte eller laga skifte, och uppstår

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

stridighet mellan delegarne, huruvida skiftet må ega rum, eller angående
omfånget af den mark, som bör i skiftet ingå, skola skiftesmannen
och gode männen företaga sådan undersökning, som ofvan
sägs, och i ärendet meddela utlåtande. Nöjas ej samtlige tillstädesvarande
jordegare deråt, skall, innan vidare åtgärd vidtages, frågan
underställas egodelningsrättens pröfning.

Derest nytt skifte afslås, skall skiftessökanden de åbragte kostnaderna
ensam bestå.41

_ Lag-Utskottet, till hvilket denna proposition blifvit af Kamrarne
hänvisad, har, efter granskning af propositionens innehåll, funnit densamma
böra oförändrad antagas.

Inom Utskottet har visserligen erinrats, att, ehuru förslaget i
89 § 3 mom. innehåller den bestämmelse, att, derest ett på grund af
stadgandet i 3 § 3 mom. begärd t nytt skifte afslås, skiftessökanden
skall de åbragte kostnaderna ensam bestå, något motsvarande stadgande
beträffande väckt fråga om egoutbyte enligt samma 3 § 3 mom.
icke funnes infördt uti 58 § af förslaget; men Utskottet har, med afseende
å innehållet af ej mindre 12 § än 110 § Skiftesstadgan, funnit
särskild uttrycklig bestämmelse härutinnan icke vara erforderlig.

Under åberopande i öfrigt af så väl Riksdagens, på Utskottets
förslag, under den 17 Maj 1882 till Konungen -aflåtna skrifvelse i ärendet
som de propositionen bilagda handlingar, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må antaga Kongl. Majrts förevarande
proposition.

Stockholm den 7 Februari 1884.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Bill. till Biksd. Prof. 1884- 7 Sami. 6 Iläft.

o