Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12

Utlåtande 1868:LU12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

\

N:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli d. 10 Mars 1868, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i 1 Kapitlet
1 § och 2 Kapitlet 1 § Rättegångs-balken.

Dessa till Lag-Utskottets behandling öfverlemnade motioner hafva
blifvit väckta inom Andra Kammaren af Herrar O. B. Brunberg (motionen
N:o 282) och A. Ib. Uhr (motionen N:o 286). Begge motionerna
hänföra sig till 1 Kap. 1 § liättegångs-balken. Den ena åsyftar tillika
förändring i afseende på tiden för häradsrätts sammanträden, hvarom stadganden
innefattas i 2 Kap. 1 § samma balk, jemförd med Kongl. Brefvet
den 13 Januari 1757.

I fråga om förstnämnda lagrum har Herr Brunberg yrkat, »att Riksdagen
beslutar den ombildning af häradsrätterna, att de komma att utgöras
af trenne i lagkunskapen förfarne män med lika röst i besluten och åliggande
för en af dem att ''fora ordet och för de andra tvänne att turvis
utgöra och ansvara för protokollsföringen»; hvaremot

Herr Uhr föreslagit, att 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken måtte förändras
till följande lydelse:

»Underrätt å landet är häradsrätt. Der dömer häradshöfding med
tolf män, som i häradet bo och dertill valde äro. De tolf kallas häradsnämnd.
Då ledigt rum i nämnden fyllas skall, varde i den eller de socknar,
för hvilka ledigheten inträffat, val hållet å kommunalstämma. Ej må någon
annan dertill väljas, än den som har rösträtt i kommunalstämma och fyllt
25 år; ej heller den som innehar befattning i Konungens eller rikets tjenst.
Den, som de flesta rösterna erhållit, vare såsom nämndeman ansedd. Hvarje
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 7 Sami. 9 Höft. 1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

val sker för 6 år med rätt för den valde att efter två års tjenstgöring
afsåga sig förtroendet. En hvar som eger rösträtt vid kommunalstämma,
ege vid valet lika röst. Uppstår fråga om den valdes behörighet eller om
valet rätteligen skett, gifve häradsrätten utslag deröfver, och gånge det
utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre rätt föres. Den, som kallad
varder att i rätten sitta, på sätt nu sagdt är, vare pligtig att minst två år
den tjenst förrätta, der han ej från orten flyttar, eller eljest gitter visa
sådana hinder, att rätten pröfvar skäligt honom dessförinnan entlediga.
Ej skall dock den, som öfver sextio år gammal är, emot sin vilja till
nämndeman väljas; ej heller vare någon, som ur nämnden afgått, skyldig
att förr än 6 år derefter låta sig åter inväljas.»

Beträffande tiden för häradsrätts sammanträden eller de lagtima
tingens hållande, har Herr Brunberg i sednare delen af sin motion hemställt,
att Riksdagen måtte bestämma, »att häradsrätterna skola en dag i
hvarje månad hålla sammanträden, dertill rättssökande ega göra sin talan
i behörig ordning gällande, med frihet för domstolen att dessa sammanträden
förlänga, i den mån flera eller färre ärenden dess arbete fordra.»

Af samme motionärer väcktes vid förra riksdagen motioner i hufvudsakligen
enahanda syftning. Beträffande häradsrätternas ombildning i öfverensstämmelse
med Herr Brunbergs förslag, uttalades då af Lag-Utskottet
den åsigt, som äfven af Lagkomitéen och Lagberedningen varit omfattad,
att, ehuru nuvarande organisation af underdomstolarne på landet icke i
allmänhet vore lämpligare för en väl ordnad lagskipning, än om rätten
bestode af flere lagfarne domare, borde likväl berörda domstolsinrättning
utan någon väsendtlig förändring bibehållas med afseende dels å det stöd
densamma egde i folkets förtroende och dels a de kostnader, hvilka uti
ett, i förhållande till folkmängden, så vidsträckt land som vårt, skulle erfordras
till att aflöna ett flerdubbelt antal lagfarne domare. Nuvarande
domstolsinrättning hade dessutom ett icke ringa värde såsom medel att
hos folket underhålla kärleken för lag och rätt, då den gjorde menigheten
sjelf delaktig i skipandet af fäderneslandets lagar; och svårligen skulle,
derest nämndens plats intoges af lagfarne män, rätten kunna hafva samma
tillgång till de upplysningar, som i mångfaldiga förekommande ämnen äro
högst nödvändiga och endast kunna lemnas af personer med kunskap om
ortförhållandena.

På dessa skäl, och då Herr Brunbergs antagande, att häradshöfdingarnes
nuvarande löneinkomster i de flesta fall skulle vara tillräckliga till
aflöning åt domstolens alla tre medlemmar, icke öfverensstämmer med verkliga
förhållandet, har Utskottet funnit Herr Brunbergs förslag till förändrad
domstolsorgauisation å landet ej kunna förordas. Deremot har Utskottet

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

3

ansett Herr Uhrs motion böra i hufvudsaken gillas, såsom åsyftande en af
nuvarande förhållanden påkallad ändring i 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken,
särskilt med hänseende till deri förekommande stadgande, att endast
»bönder» ega bland sig utse ledamöter i häradsnämnden och att valet skall
ske å »sockenstämma.« I fråga om kommunala och konstitutionel rättigheter
och skyldigheter har nemligen sednare tidens lagstiftning utplånat
skilnaden emellan stånd och klasser; och då nämndemansbefattninsen innebär
ett af kommunen lemnadt förtroende att deltaga i lagskipningen, synes
rättigheten att välja nämndeman, liksom valbarheten, böra bestämmas efter
samma grunder, som i fråga om kommunal-uppdrag i allmänhet äro gällande.
Utskottet har fördenskull i dessa hänseenden antagit enahanda
qvalifikationer, som för valrätt i kommunens allmänna angelägenheter och
för valbarhet i afseende på ordförande i kommunalstämma äro bestämda.

I afseende å hvad gällande lag stadgar rörande grunden för röstberäkningen
vid nämndemansval samt tiden för den valdes tjenstgöringsskyldighet,
har någon förändring icke blifvit ifrågasatt; men motionären har
föreslagit, att hvarje val borde ske för sex år, efter hvilkas förlopp nytt
val skulle ega rum, så att det icke finge bero på den en gång valde att
qvarstå huru länge som helst, såsom förhållandet nu är. Vigten af den
kontinuitet och den större erfarenhet, som en längre tids oafbruten tjenstgöring
medför, har dock förmått Utskottet att, med bibehållande af lagens
stadgande i denna del, ej tillstyrka bifall till nyssberörda förslag. Deremot
har Utskottet trott sig böra biträda motionärens förslag i fråga om tiden,
inom hvilken afträdande nämndeman må vara skyldig att efter val åter
ikläda sig befattningen. Denna bör nemligen icke förblandas med vissa
andra allmänna skyldigheter, som utgöras turvis; och i anseende till de
särskilda personliga egenskaper, som befattningen förutsätter, är det derför
angeläget, att åt valfriheten lemnas större utrymme, än om, såsom nu är
fallet, ordningen skulle gå hela socknen igenom, innan samma person kunde
åter väljas. Af sådan anledning har Utskottet lika med motionären föreslagit,
att den, som ur nämnden afgått, må kunna efter sex års förlopp
ånyo inväljas.

Det undantag i fråga om valbarhet till nämndeman, som ansetts böra
stadgas för personer, hvilka innehafva befattning i Konungens eller rikets
tjenst, grundar sig derpå, att utöfvandet af den förra befattningen kunde
råka i kollision med deras öfriga tjensteåligganden.

Med stöd af hvad nu blifvit aufördt, får Utskottet vördsamt
hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Herr Brunbergs i förevarande
ämne framställda förslag, ville på det sätt bifalla

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Herr Uhrs omförmälda motion, att Riksdagen för sin
del beslutar, det 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken skall
erhålla följande förändrade lydelse:

»Underrätt å landet är Häradsrätt. Der dömer häradshöfding
med tolf män, som i tingslaget bo och dertill
valde äro. De tolf kallas häradsnämnd. Då ledigt
rum i nämnden fyllas skall, varde i det distrikt, för hvilket
ledigheten inträffar, val hållet å kommunalstämma.
Aro flera socknar eller socknedelar till gemensamt distrikt
förenade, bestämme Rätten å hvilken sockens kommunalstämma
valet förrättas skall. En hvar, som i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad är, ege
rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets han tillhör;
och hafve hvarje röstande en röst. Vid lika röstetal
skilje lotten. Till nämndeman är valbar hvarje inom
valkretsen boende man, som till ordförande i kommunalstämma
utses kan; dock ej den som är i Konungens
eller rikets tjenst. Den som fyllt sextio år vare ej
skyldig att i nämnd tjenstgöra. Ej heller vare någon
pligtig att tjensten bestrida längre än två år eller att
sedan han ur nämnden afgått åter inträda förr än efter
sex år. Uppstår fråga om den valdes behörighet eller
skyldighet att befattningen mottaga eller huruvida valet
rätteligen skett, gifve Häradsrätten utslag deröfver, och
gånge det utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre
rätt föres».

Såsom en följd af den sålunda föreslagna förändringen af 1 §, bör
jemväl stadgandet i 10 § angående dem, som vid nämndemans förfall må
af häradshöfding kallas att i Rätten sitta, undergå förändring; och får Utskottet
fördenskull vördsamt föreslå,

att sista momentet i 1 Kap. 10 § Rättegångs-balken
måtte erhålla följande förändrade lydelse:

■Häfver nämndeman förfall, och varder förty Häradsrätten
ej domför, eller saknas eljest fulltalig nämnd, i
andra fall än det, som i 13 Kap. 4 § sägs, kalle häradshöfding
af dem, som närmast bo, och till nämndemän
väljas kunna, en eller flera, efter ty som behofvet fordrar.«

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Beträffande slutligen sednare delen af Herr Brunbergs motion, deri
han yrkar, att Häradsrätterna måtte sammanträda en dag i hvarje månad,
anser Utskottet sig nu, liksom vid förra riksdagen, då denna fråga förelåg,
endast böra erinra derom, att Rikets Ständer vid 1865—1866 årens
riksdag i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttalat den åsigt, att en
förändring i Häradsrätternas arbetssätt vore nödig i ändamål, bland annat,
att större skyndsamhet i lagskipningen vunnes och domstolarne blefve oftare
tillgängliga, samt derföre anhållit, att Kongl. Majrttäcktes vidtaga nödiga
åtgärder för att bereda och, så fort ske kunde, för Riksdagen framlägga
förslag till lagens ändrande i den af Rikets Ständer angifna syftning;
och då, enligt vunnen upplysning, den komité, som af Kongl. Maj:t
blifvit förordnad att utarbeta sådant förslag, oförtöfvadt kommer att afgifva
sitt betänkande, torde

Herr Brunbergs motion ej heller i denna de! böra till
vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 Mars 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herr Balter Sven Ersson: »Lag-Utskottets i förevarande Utlåtande
uttalade åsigt att val af nämndeman »bör bestämmas efter samma grunder
som i fråga om kommunal-uppdrag i allmänhet äro gällande», anser jag
vara fullt rigtig och tror, det skälig anledning icke förefinnes att afvika från
denna regel i fråga om nämndemans väljande för viss tid. Såsom motiv
för den mening att nu gällande lagbestämmelse borde i det afseendet fortfarande
bibehållas, har väl Utskottet anfört vigten af den kontinuitet och
den större erfarenhet, som en längre tids oafbruten tjenstgöring medför ,
men det torde ock vara utaf icke mindre vigt att de väljande efter några
års erfarenhet om den valdes större eller mindre duglighet eller kanske
oduglighet få tillfälle att, likasom vid val af riksdagsmän och ledamöter i
kommunalstyrelser, oberoende af den valdes vilja, antingen genom den af -

6

Lag-VIskottets Utlåtande N:o 12.

gångnes återväljande lemna ett nytt intyg om fortfarande förtroende eller
göra ett kanske välbehöfligt utbyte och dymedelst bereda säkerhet för bibehållande
af tillbörlig värdighet och anseende åt den vigtiga platsen. På
de sålunda anförda skäl anser jag mig böra förorda bifall till Herr Uhrs
motion sålunda, att 1 Kap. 1 § Rättegångs-balken måtte erhålla följande
lydelse:

Underrätt å landet är Häradsrätt Der dömer häradshöfding
med tolf män, som i tingslaget bo och dertill
valde äro. De tolf kallis häradsnämnd. Då ledigt rum
i nämnden fyllas skall, varde i det nämndemansdistrikt,
för hvilket ledighet inträffat, val hållet å kommunalstämma.
Aro flera socknar eller socknedelar till gemensamt
distrikt förenade, bestämme Rätten å hvilken sockens
kommunalstämma valet förrättas skall. En hvar
som i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad
är, ege rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets
han tillhör; och hafve hvarje röstande en röst. Vid
lika röstetal skilje lotten. Till nämdeman är valbar
hvarje inom valkretsen boende man, som till ordförande
i kommunalstämma utses kan, dock ej den som är i
Konungens eller rikets tjenst. Hvarje val sker för sex
år, med rätt för den valde att efter två års tjenstgöring
afsåga sig förtroendet. Ej skall dock den, som fyllt 60 år,
emot sin vilja till nämndeman väljas; ej heller vare någon,
som ur nämnden afgått, skyldig att förr än sex år
derefter låta sig; åter inväljas. Uppstår fråga om den
valdes behörighet eller skyldighet att befattningen mottaga
eller huruvida valet rätteligen skett, gifve Häradsrätten
utslag deröfver, och gånge det utslag i verkställighet,
ändå att klagan i högre Rätt föres.»

af Herr Eibbing, som instämt med Herr Balter Sven Ersson;

af Herr Ahlgren, som jemväl ansåg att nämndemän borde väljas för
viss tid;

af Herr Myrtin.

Derjemte har Herr Bergström begärt att få anmärkt, det han ej deltagit
i ärendets behandling hos Utskottet.