Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1879:LU11

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

N:o 11.

Ank. till Eiksd. Kansli den 4 Mars 1879, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i
24 kap. 1 § Byggningabalken.

24 kap. 1 § Byggningabalken har för närvarande följande lydelse:

“Alle eldstäder och skorstenar böra så vara ställde och förvarade, att eldskada
förekommas må. Varder eld lös i by, den landbo brukar, och sker det af
försummelse, eller vangömmo hans, som är: att han sjelf förut märkt faran, eller
är derom varnad, och den ej förekommit; bär sjelf ut, eller tillstädjer annan att
hafva och bära ljus utan lykta, och eld i uthus, eller der man häfver lin, hampa,
hö, spån, eller annat slikt, deri eld snart taga kan; sätter ljus vid vägg; gör
eld i ugn eller spisel, och den ej vårdar; häfver ljus vid säng, och somnar derifrån;
röker tobak i lada, foderhus, eller annorstädes, der eld lätteligen kan tändas;
eller skjuter ovarsamt åt hus eller tak; eller varder eld lös af annan sådan
försummelse, der man kunde och borde bättre vakta för skada: brinner då hus
och gård upp; bygge åter jemngod, och njute ej branstod eller eftergift å afradet.
Eger bonde hus och jord sjelf; hafve han ock sjelf skadan. Brinna tillika
upp andras hus och gårdar, eller andre byggnader; gälde af sin egendom så långt
den räcker, och böte två daler för hvart hus, jordegarens ensak; orkar han ej
skadan och böter gälda, tjene det af med arbete, eller plikte med kroppen, hvilketdera
han helst vill, som skadan lidit. Brinner folk inne; böte full mansbot
för hvardera. Brinner kyrka upp, böte hundrade daler till kyrkobyggnad. Är han
mindre vållande; gälde fjerdung af ty, som sagdt är. Den ovarsamt med eld umgår,
å sätt som nu är sagdt, böte fem daler, ändå att ingen skada sker“.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet hänvisad motion,
N:o 28, anför nu Herr Lars Börjesson, att det i nämnda paragrafs sista punkt be -

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

stämda bötesbelopp vore för obetydligt att numera kunna motsvara det dermed
afsedda syfte, hvarför han föreslår, “att uti 1 § af 24 kap. Byggningabalk^! i
stället för ordet ’fem daler’ sättes högst ’ett hundrade daler’."

Lika med motionären finner Utskottet det bötesbelopp, som i anförda lagrum
för der omförmälda ovarsamhet med eld, hvaraf skada ej sker, är bestämdt,
vara alldeles för obetydligt i förhållande till den fara, som nämnda ovarsamhet
innebär, och vid jemförelse med det i 6 § 2 mom. af Ordningsstadgan för rikets
städer den 24 Mars 1868 för dylik ovarsamhet bestämda bötesbelopp, finner Utskottet
motionärens förslag om detta belopps bestämmande till högst ett hundrade
daler böra vinna bifall.

Då det icke torde tillkomma Utskottet att med anledning af förevarande
motion ingå i pröfning, hvilka stadganden uti ifrågavarande paragraf må vara upphäfda
genom Kongl. förordningen om nya strafflagens införande och hvad i afseende
derå iakttagas skall den 16 Februari 1864, § 3, jemförd med 14 kap. 9 § och 19 kap.
21 § strafflagen, samt § 15, anser Utskottet sig endast böra föreslå en förändrad
lydelse af paragrafens sista punkt, hvarföre Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till förevarande motion, måtte
för sin del besluta följande förändrade lydelse af sista punkten
i 24 kap. 1 § Byggningabalken :

— Den ovarsamt med eld umgår, å sätt som nu är
sagdt, böte högst ett hundrade daler, ändå att ingen skada
sker".

Stockholm den 4 Mars 1879.

På Utskottets vägnar:

H. U. v. Gegerfelt.

Reservation:

af Herr Thomasson, som ansett giltigt skäl saknas att sätta bötesbeloppet
för ifrågavarande förseelse lägre för land än för stad.

Herr von Gegerfelt har begärt få här antecknadt, att han efter undfången
ledighet varit från Riksdagen frånvarande, då Utskottet behandlat denna motion,
samt Herr Smedberg, att han icke deltagit i ärendets handläggning i Utskottet.''