Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1870:LU11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

] l

\:o il.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 15 Februari 1870, kl. I e. m

Utlåtande, i anledning af väckt förslag rörande ändring i Kongl.

Förordningen om egors fredande mot skada af annans
hemdjur och om stöngselskyldighet den 21 December 1857■

Herr Olof Larsson från Örebro län har uti en inom Andra Kammaren
vackt, till Lag-Utskottet remitterad motion, Nio 54, anfört, att
omförmälda Kongl. Förordning visserligen visat sig ganska gagnelig, enär
stängselsättet derigenom mycket förenklats och en mängd gärdesgårdar
redan försvunnit; men i anseende till det stängselvitsord, som denna Förordning
i flera fall medgifver, åtginge fortfarande en mängd ungskog till
stängsel, som man tvingades att uppföra. Af omtanke, för skogarnes tillväxt
och bestånd, som vore af största vigt för ett land med vårt klimat,
borde, efter motionärens åsigt, allt stängselvitsord borttagas, med öfverlemnande
åt den frivilliga öfverenskommelsen grannar emellan att bestämma,
huruvida stängselskyldighet skall ega rum. I samma man som vårt landtbruk
förbättrades blefve man i tillfälle att en längre tid af året föda boskapen
inom hus och stängsel blefve derigenom mindre behöflig. Den i
1 § af Kongl. Förordningen uttalade grundsats, att en hvar, som hemdjur
eget-, skall vara pligtig att, medelst hägnad eller vallning eller på annat
sätt, om dem hålla sådan vård, att de icke olofligen inkomma på annans
egor, syntes kunna utan olägenhet utsträckas äfven till de fäll, der
stängselvitsord nu eger rum. Motionären föreslår fördenskull att Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning af den 21 December 1857 måtte förändras så -

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

lunda, att 2. 3, 4, 5, 6. 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18,19,20.
22, 23 och 30 §§ måtte helt och hållet utgå och endast §§ 1, 21, 24, 25,
26, 27, 28, 29, 31, 32, 33, 34. 35, 36 och 37 bibehållas.»"

Med afseende å olika förhållanden inom särskilda orter och deraf
följande större eller mindre behof af stängsel, anser Utskottet sig icke
kunna tillstyrka bifall å detta förslag i hela dess vidd Men af samma
anledning bör, efter Utskottets åsigt, utväg beredas till åstadkommande af
undantagsstadganden för de orter, der det kan finnas lämpligt att ordna
stängselskyldigheten efter andra grunder, än de i allmänhet gällande. Genom
landstingens inrättande har hvarje särskildt län numera erhållit sin
representation, hvars sammansättning är sådan, att de åsigter, som der
göra sig gällande, torde kunna betraktas såsom ett sannt uttryck af den
allmänna meningen inom landstingsområdet. Utskottet har derföre kommit
till den öfvertygelse, att åt landstingen borde inrymmas rättighet att i berörda
afseende väcka förslag hos Kongl. Maj:t, som egde att efter omständigheterna
sådant förslag bifalla eller afslå.

Den beslutanderätt, sovn således tillerkännes Kongl, Majtt, saknar
icke motstycke i vår lagstiftning. Ett dermed likartadt stadgande återfinnes
i 12 § af Kongl. Jagtstadgan den 21 Oktober 1864, hvarigenom,
der erfarenheten visar att den fridlysningstid, hvarom i nämnde § sägs,
behöfver i något fäll för hela riket eller viss del deraf utsträckas eller inskränkas
eller ock ortförhållanden eller andra omständigheter påkalla stadgande
angående jagt å annat vildt, än förut i samma § omnämndt är, det
är Kongl. Maj:t förbehållet att derom särskildt förordna; Och i Kongl.
Förordningen angående bouppteckningars och arfskiftens upprättande i stad
den 1 Maj 1868 är det under vissa förutsättningar öfverlemnadt åt Kongl.
Maj:t att för hvarje särskild stad förordna om upphörande af stadgandet i
9 Kap. 1 § Arfda-balkeu. Ej heller saknas exempel på undantagslagar
för särskilda orter. Sålunda gäller för Stora Kopparbergs län, i fråga om
hemmansklyfning och jordafsöndring, hvad derom särskildt finnes stadgadt.
Beträffande laga skiften äro särskilda föreskrifter meddelade ej mindre för
nämnda län, än äfveu för Gotlands och Gefleborgs län. För Gotland är
numera också en särskild skogslag utfärdad.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet, i anledning
af ifrågavarande motion, vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om utfärdande af en författning, hvarigenom förordnas, att 37 §
i Kongl. Förordningen om egors fredande mot skada af annans
hemdjur samt om stängselskyldighet den 21 December 1857 skall
erhålla följande tillägg: »Der

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 77.

13

"Der, till följd af ortförhållanden eller andra omständigheter, det
tinnes lämpligt att stängselskyldigheten för särskilt landstingsområde
ordnas efter andra grunder, än de här ofvan i allmänhet
bestämda, vare Kongl Maj:t förbehållet att, på framställning af
vederbörande landsting, derom förordna."

Stockholm den 15 Februari |K7<).

På Utskottets vägnar:

Eri© Sparre.

Reservationer:

Herr von Gegerfelt: »Då Kongl. Förordningen den 21 December
1857, efter mitt omdöme, innehåller stadgande^ som ligga inom området
för Konungens och Riksdagens gemensamma lagstiftningsrätt, samt det
icke kan grundlagsenligt åt Konungen öfverlemnas att utfärda förordningar,
sotn för särskilda delar af riket göra ändring i omförmäla stadgande^ har
la- ansett n,''g ''c^e kunna Utskottets ifrågavarande hemställan biträda :

samt af Rerr Grefve Atom er, hvilken instämt med Rerr von Gegerfelt.
Herr Bergström har begärt att få anteoknadt, det han ej deltaga
i ärendets behandling hos Utskottet..

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 7 Sand. 5 Höft.

3