Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1869:LU11

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

relse; Och den ene eller andre parten komme då att begagna den af motionären
anvisade utväg att »i laga ordning anföra besvär», d. v. s. att hos
Konungens Befallningshafvande söka ändring i kronobetjentens åtgärd. Den
skriftvexling, som häraf blefve en följd, jemte möjligen erforderliga undersökningar
för sakens behöriga utredning, skulle för parterna blifva föga
mindre betungande, än den handläggning vid domstol, som enligt gällande
lag eger rum.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion må af Riksdagen lemnas utan vidare
afseende.

Stockholm den 15 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Evic Sparre.

Reservation
är anmäld af Herr Rosenberg.

N:o SI.

Atik. till Biksd. Kansli d. 15 Mars 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande
stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Uti ofvan omförmälda ämne för närvarande gällande stadganden igenfinnas
i 26 Kap. 4 § Byggninga-balken, livilket lagrum lyder sålunda:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig
tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen
lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor,

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla.
Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman
må i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan sätesoch
ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol».

Derförutan äro genom Kongl. Förordningen den 17 September 1783
lotshemman befriade från skyldigheten att deltaga i tingshusbyggnad.

Mot lämpligheten af dessa stadganden hafva anmärkningar blifvit
framställda uti särskilda af Herrar Magnus Svensson och Johannes Andersson
inom Andra Kammaren väckta motioner, i hvilka blifvit föreslaget, dels
af Herr Magnus Svensson (motion N:o 50): »att 4 § i 26 Kap. Byggningabalken
måtte få den förändrade lydelse, att alla inom häradet efter fyrktal
blifva skyldiga att i byggande och underhåll af tingshus och fängelse
deltaga»;

dels ock af Herr Johannes Andersson (motion N:o 154) att orden: »utan
sätes- och ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol»,
måtte ur ifrågavarande paragraf utgå.

Lag-Utskottet, som, till följd af vederbörlig remiss, har att öfver berörda
motioner afgifva yttrande, anser behofvet och billigheten af lättnad
uti ifrågavarande besvär genom en jemnare och mera tidsenlig fördelning
af detsamma ej kunna förnekas. Folkmängdens tillväxt och i öfrigt förändrade
förhållanden påkalla numera tingshusens uppförande efter helt
annan måttstock än 26 Ivap. 4 § Byggninga-balken bestämmer, och äfven
åt fängelsebyggnaderna egnas i närvarande tid mera omsorg, än förr varit
händelsen. En gifven följd häraf har blifvit, att ifrågavarande tunga kommit
att kännas allt mera tryckande, och tiden torde derföre vara inne att tillse,
på hvad sätt lindring i densamma må kunna de byggnadsskyldige beredas Likasom

man vid tiden för stiftandet af 1734 års lag icke visste af
någon annan till deltagande i kommunalbesvär på landet förpligtad befolkning,
än jordbrukaren, så kände man ej heller någon annan grund för dennes
beskattning, än det hemmantal han innehade. Sätes- och ladugårdar
samt afhysta rå- och rörshemman fingo då icke besittas af andra än frälsemän;
och dessa hade i Hofrätt sitt särskilda forum. Annorlunda hafva
förhållandena under de sednare decennierna gestaltat sig. I alla delar af
landet har vid sidan af den egentliga jordbrukaren uppstått en befolkning
af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare; och på samma
gång man under sednare tid börjat erkänna, att ofvannämnda grund icke
är lämplig i fråga om deltagande i kommunalbesvär, har man ock medgifvit
rättvisan och billigheten deraf, att skyldighet till deltagande i dylika

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

besvär utsträckes till alla kommunens medlemmar. De skäl, som föranledt
1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå-och
rörshemman från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva numera, sedan
rättigheten att besitta dylika hemman icke är frälseman ensamt förbehållen,
samt sednare tids lagstiftning äfven medfört förändring i stadgandena
om frälsemäns forum privilegium i det närmaste bortfallit; och någon
giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol böra i förevarande
hänseende åtnjuta en förmån, som icke tillkommer andra boställsinnehafvare,
lär svårligen kunna anföras Alla samhällets medlemmar hafva
utan tvifvel samma intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande och
böra derföre, i mån af förmåga, bidraga till uppehållande af de för densamma
nödiga inrättningar.

I öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter anser Utskottet, att
ifrågavarande byggnadsskyldighet bör blifva ett kommunalbesvär, som drabbar
icke endast egare af alla slags fastigheter, utan en hvar till deltagande
i kommunalutskyldei förpligtad person. En sådan förändring vore ock
öfverensstämmande med kommunallagarnes anda, att, medelst borttagande
af kommunal-onera, lagda på vissa klasser, söka åstadkomma likställighet i
kommunala rättigheter och skyldigheter mellan alla en kommuns röstberättigade
innevånare; hvarjemte, genom förpligtelsen för alla att i byggnadsskyldigheten
taga del, tyngden för hvarje ny deltagare minskades och
orättvisa undvekes. För vinnande af ett billigt resultat torde dock vissa
modifikationer böra ega rum för sådana klasser, som i allt fall få en ökad
tunga och som till en del kunna anses hafva ett mindre varaktigt intresse
i kommunen än fastighetsegaren. Då emellertid uppgörandet af sådana
bestämmelser fordrar en noggrannare utredning af frågan, än hos Riksdagen
torde kunna åstadkommas, får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Riksdagen
meddela föi’slag till sådana förändrade stadganden angående deltagande
i byggnad och underhåll af tingshus och liäradsfängelse,
att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen, efter
billiga grunder, gemensamma Stockholm

den 15 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Faxe, Herr Grefve J. O. Mörner och Herr Bergström hafva begärt
att få antecknadt, det de ej öfvervarit ärendets behandling hos Utskottet.

Bill. till Likså. Prot. 1869. 7 Samt. 6 Höft.

2