Lag-Utskottets Utlåtande N:o 10

Utlåtande 1871:LU10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 10.

7

J¥:o tO.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Mars 1871, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen
om antagande af en författning angående förändrad
lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångsbalken.

Denna Kongl. Proposition, som af båda Kamrarne blifvit remitterad till Lagutskottet,
är af följande innehåll:

»Då i sammanhang med de i 10 Kap. 1 § Rättegångs-balkeu intagna bestämmelser
om laga domstol i rättegång mot Svensk man, som ingenstädes stadigt hemvist eger,
och mot utländning, som sig i riket uppehåller, icke finnes i nämnda hänseende meddeladt
något stadgande för det fall, att Svensk man, som i riket saknar stadigt hemvist, begifvit
sig till utrikes ort, har Kongl. Maj:t ansett denna brist böra medelst intagande i
berörda lagrum af en föreskrift i ämnet afhjelpas, och vill alltså, med öfverlemnande af
de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående denna fråga hållna protokoll, enligt 87 §
Regeringsformen, föreslå Riksdagen antagande af följande:

Förordning angående förändrad lydelse af 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken:

Härigenom förordnas, att 10 Kap. 1 § Rättegångs-balken skall erhålla följande
förändrade lydelse:

Vill man till annan kära, ehvad det är för gäld, eller i annat tvistemål, som
dess person rörer; läte då stämma honom till den Rätt, derunder han sitt bo och hemvist
häfver. Hustru och barn, medan de hemma när föräldrar äro, lyda under den
Rätt, som man och fader; och tjenstehjon, der de sin tjenst hafva. Den ingenstädes
stadigt hemvist eger, sökes der han finnes, eller, om han utrikes är, der han sednast
inom riket var boende. Utländsk man må sökas å ort inom riket, der han anträffas.
Nu vill den stämde kära till honom igen, som stämma låtit; vare han ock skyldig vid
samma Rätt svara, der målen med hvarandra gemenskap hafva.»

8

Lag-Ut$lcottets Utlåtande N:o 10.

10 Kap. 1 § Rättegångs-balken stadgar för närvarande om forum i tvistemål, som
röra person, att stämning skall ske till den Rätt, hvarunder svaranden har sitt bo och
hemvist, men att den, som ingenstädes har stadigt hemvist, eller är främmande, sökes
der han finnes.

Af hvad sålunda är bestämdt om forum för den, som är främmande, måste slutas,
att hvad i motsats härtill stadgas om forum för den, som har bo och hemvist, eller för
den, som ingenstädes har stadigt hemvist, gäller Svensk undersåte; men då lagen dervid,
i fråga om domstol för käromål emot den, som icke har stadigt hemvist i riket, stadgar
allenast, att han skall stämmas till den svenska domstol, inom hvars domvärjo han
anträffas, saknas således för närvarande bestämmelse om forum för den svenska undersåte,
som icke eget stadigt hemvist i riket och begifvit sig till utrikes ort, och denna brist
framträder, då, såsom vid innevarande riksdag är af Kongl. Maj:t ifrågasatt, man vill
för vissa af de fall, då den, som skall stämmas, begifvit sig ur riket, medgifva stämningens
delgifvande genom kungörelse i tidningarne.

Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag afser att meddela bestämmelse om forum för
alla de fall, då svaranden icke eger stadigt hemvist i riket och begifvit sig till utrikes
ort, undantagande det säkerligen ytterst sällan förekommande, att svaranden icke någonsin
haft stadigt hemvist i riket; Och då Utskottet icke haft något att erinra mot
detta förslag, hemställes vördsamt,

att Kongl. Maj:ts Proposition måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 Februari 1871.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

STOCKHOLM, tryckt hos A. ''olmberg & Comp. 1871.

Rättelse

i

Lag-Utskottet? Utlåtande N:o 9.

Sid. 6 rad. 10 uppi!]''. Den af Hell'' Carlén föreslagna lagparagraf, motsvarande § 1
i Kong!. Maj:ts förslag, och hvilken har följande lydelse: Håller någon sig undan,
så att han förty ej kan i sitt hemvist med stämning träffas, och kan ej heller, vid
efterfrågan hos hans, husfolk eller grannar eller der han tjenst eller näring har, säker
anvisning vinnas, hvarest han eller ombud för honom sig uppehåller; varde då
stämning fästad å hans husdörr, så ock delgifven hans husfolk, om sådant finnes,
bör förändras, så att den skulle komma att lyda sålunda:

»Haller någon sig undan, så att han förty ej kan i sitt hemvist med stämning
trafias, och kan ej heller, vid efterfrågan hos hans husfolk eller grannar eller der han
tjenst eller näring har. säker anvisning vinnas, hvarest han eller ombud för honom sig
uppehåller, och är det ej veterlig! att han utom riket vistas; varde då stämningen fästad
å hans husdörr, så ock delgifven hans husfolk, om sådant finnes.»

Bih. till Riksd. Prof. 1871. 7 Sami. 7 Haft.

Rättelse

i

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 8.

Sid. 8. Deri af Lag-Utskottet föreslagna lydelse af 2 Kap. 10 §
Strafflagen: »Saknas hos den, som blifvit till böter fälld, tillgång till deras
fulla gäldande, då skall han i stället undergå fängelse, eller, der böterna
öfverstiga femton Riksdaler och den bötfällde det ''heldre vill samt fall ej
inträffar, som i 11 § detta Kap. eller 7 § 4 Kap. namnes, fängelse vid
vatten och bröd; och svara vid sådan förvandling,''’ etc.
bör förändras sä. att paragrafen i dess helhet kommer att lyda sålunda:

2 Kap. 10 §.

Saknas hos den, som blifvit till böter fälld, tillgång till deras fulla
gäldande, da skall han i stället undergå fängelse, eller, der böterna öfverstiga
tio Riksdaler och den bötfällde det heldre vill samt fall ej inträffar,
som i 11 § detta Kap. eller 7 § 4 Kap. namnes, fängelse vid vatten och
bröd; och svara vid sådan förvandling:

böter til!	och	med 10	Riksdaler mot	Dagar i fängelse. 3		Ejagar fängelse vatten och
deröfver	»	15	))	6	eller	3
	»	20	))	9	»	4
»	»	25	)>	12 ,		5
'' ))		30	»	15		6
))		35	))	18	).	6
}>	»	45	))	21	))	7
	»	55	» ''	24	i)	8
	»	65	"	27	»	9
))	0	75	»	30	V	10
))	»	100		33	))	1 i
	))	125	»	36	))	12
"	”	150		39	»	13
*''	»	17 5	-	42	))	14
))		200		45	M	15
*		250	»	48,	))	16
>’ ,		300	))	51	))	17-
))		350	))	54	»	18
deröfver		400	))	57	))	19
			60	))	20

Bill. till liiisd. Prof, 1877. 7 Sami 8 Hälft.