Lag-Utskottets Utlåtande N:c 3

Utlåtande 1873:LU3

Lag-Utskottets Utlåtande N:c 3.

I

iI:o

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. i 873, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af t örsta Kammarens remiss af motion
om ändring i gällande f olkskolestadga.

Ifrågavarande, af Herr E. M. Sundell inom Första Kammaren väckta
motion (N:o 7), hvarigenom åsyftas förhöjning i de personel afgifter, hvilka enligt
4 § 5 mom. i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 Juni
1842, sådant detta moment lyder i Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853,
skola utgå såsom bidrag till folkskolelärares aflöning, har af Kammaren blifvit
till Lag-Utskottet remitterad.

Men enär ämnet för denna motion icke är att hänföra till allmän civil-,
kriminal- eller kyrkolag, likasom ej heller till de i 57 § Regeringsformen afspäda
kommunallagar, samt förslaget följaktligen icke faller inom omfånget för
Lag-Utskottets i grundlagarne utstakade verksamhet, föranlåtes Utskottet att till
Första Kammaren återlemna den ifrågavarande motionen;

hvilket för Riksdagen vördsamt anmäles.

Stockholm den 4 Februari 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von Gegerfelt.

Rese r v a ti o n e r:

af Herr von Gegerfelt: “Da förevarande motion afser ändring i gällande
bestämmelser om kommunernas rätt att beskatta sig för egna behof, hvartill
ombesörjandet af folkundervisningen måste hänföras, samt 57 § RegeringsBih.
till Riksd. Prof. 1873. 7 Sami. 3 Höft. 1

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 4.

formen i afseende på sådan beskattningsrätt hänvisar till kommunallagarne,
anser jag, ehuru stadgan om folkundervisningen icke blifvit under dessa lagar
inbegripen, likväl motioner böra i enahanda ordning som frågor om ändring
i samma lagar behandlas; och enär dylika frågor enligt praxis, som visserligen
ej öfverensstämmer med grundlagarnes ordalydelse men hvars giltighet ej numera
torde böra ifrågasättas, tillhöra Lag-Utskottet, har jag ansett Utskottet
hafva saknat skäl att motionen återlemna,
af Herr Grefve Mörner.

Herr Friherre Nordenfalk har begärt få antecknadt att han vid beslutets
fattande ej var inom Utskottet närvarande.

.%:« 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Febr. 1873., kl. 1 e. in.

Utlutande, i anledning af KongI, Mqj:ts uddiga proposition,
angående upphäfoande af det stadgande uti presterskapets
privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt
hvithet pr ester skåpets samt alcademie-, gymnasii- och
skolebetjentes, äfvensom deras enkors och omyndiga
barns gårdar och lägenheter i städerna förklarats
fria från borgerligt besvär och flinga.

Denna nådiga proposition, som af begge Kamrarne blifvit till Lag-Utskottet
remitterad, är af följande lydelse:

“Uti de af Kongl. Maj:t för biskoparne och samtliga presterskapet i
Sverige den 16 Oktober 1723 utfärdade privilegier innehåller 10:de punkten
följande:

“WI vele ock af särdeles gunst och nåde efterlåta Presterskapet samt
Academie-, Gymnasii- och Scholmbetjente i Städerna sina lagfångna, erfda, köpta
och bygda gårdar med sine egor och lägenheter i åker, eng, hagar, trädgårdar,
humblegårdar och kåhlgårdstomter, som inom Stadsens jurisdiction äro belägna,
fria från all borgerlig besvär och tunga, ehvad namn thet hafva kan, så lenge
the sjelfve eller theras enkor och omyndiga barn efter them samma theras egna