Lag- Utskottet* Utlåtande N:o 14
Utlåtande 1876:LU14
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lag- Utskottet* Utlåtande N:o 14.
5
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1876, kl. 2 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om ändring af §§ 3, 4,
5, 6 och 1 af Kongl. Förordningen angående tillsyn ä
förmyndares förvaltning af omyndigs egendom den 24
September 1861.
Under förmälan, att stadgandena i nämnda Kongl. Förordning icke
vore för åsyftade ändamålet tillfyllestgörande, har Herr F. Holmqvist,
med hemtad anledning jemväl deraf, att Kongl. Maj:t nu mera förklarat
Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 13 Maj 1869 gjorda framställning
om förändrade stadganden i ämnet icke böra till någon åtgärd föranleda,
uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 45) föreslagit, »att 3, 4, 5, 6 och 7 §§ uti förenämnda nådiga
förordning må erhålla följande förändrade lydelse:
§ 3.
o
Stad välje — — — besörja. A landet höre sådan tillsyn kommunalnämnden
till.
§ 4.
Förmyndare skall----och ingifve inom den 1 Februari följande år
den räkning uti 2:ne exemplar jemte tillhörande bilagor till gode män i stad
och ordföranden i kommunalnämnd å landet, som förvara det ena exemplaret
och, efter redovisningens granskning, återlemna det andra, jemte
bilagorna, försedt med bevis derom, till förmyndaren.
6
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.
Gode männen och kommunalnämnden åligge att inkommen redovisning
med tillhörande handlingar noga granska och till rättens ordförande
före den 1 September aflemna förteckning, i enlighet med här nedan
intaget formulär, öfver de ingifna förmyndareredovisningarne.
§ 5.
Finner gode männen eller kommunalnämnden att förmyndaren den
omyndiges egendom ej rätteligen förvaltat, eller anses lian icke ega de
egenskaper, som lag föreskrifver, eller att han bör inteckning eller annan
säkerhet ställa för de medel, han om händer har, göre derom anteckning
uti förteckningens anmärkningskolumn; och förordna Rätten, efter vederbörandes
hörande, derom såsom nödigt och skäligt pröfvas.
Uppstå olika meningar emellan gode männen eller kommunalnämndens
ledamöter, skall protokoll i frågan föras och förteckningen
biläggas.
Vid lämpligt vite ege Rätten förelägga den försumlige att sin skyldighet
fullgöra.
§ 6.
Den omyndiges fränder ege att hos gode männen och kommunalnämnds
ordförande taga del af förmyndareräkning; och ega de hos Rätten
göra den framställning, hvartill räkningens granskning kan dem föranleda.
År omyndig — — — angifva.
§ 7.
Till gode män och kommunalnämnd varde såsom arfvode--- — in
komster».
I anledning af hvad motionären yttrat derom, att det icke för de
gode män, som blifvit utsedde att utöfva ifrågavarande tillsyn, kunde
vara angenämt att genom påteckning å det utdrag af förinyndareredovisningen,
som skall till förmyndaren återställas, göra anmärkningar deremot
eller mot förmyndarens vederhäftighet och derigenom framkalla obehagliga
uppträden och ordstrider med denne, anser sig Utskottet, till
förebyggande af det missförstånd, att anmärkningar af omförinälda beskaffenhet
skola enligt nu gällande lag i sådan ordning framställas, böra
vid den utredning rörande de med förslaget afsedda lagförändringar, Utskottet
går att meddela, till eu början erinra, att då åberopade Kongl.
Förordningen stadgar, att det bevis, som bör å nämnda utdrag meddelas,
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.
7
skall innefatta vitsord allenast derom, att förmyndareräkningen blifvit för
granskning aflemnad, men att de anledningar till anmärkningar mot förvaltningen,
som må förefinnas, skola af granskningsmännen omedelbart
hos vederbörlig domstol anmälas, någon ändring i hvad nämnda Kong!.
Förordning sålunda härom föreskrifver icke skulle genom förslagets antagande
åvägabringas; hvaremot Utskottet, vid granskning af förslaget,
funnit detsamma vara från nu gällande bestämmelser skiljaktigt hufvudsakligen
deri dels att å landet tillsynen å förmynderskap skulle utöfvas
af kommunalnämnden under alla förhållanden och icke, såsom nu är händelsen,
allenast i det fåll att icke särskilde gode män blifvit för ändamålet
utsedde, dels ock att, under det förmyndare, enligt nu gällande
lag, har att vid hvarje ars början för granskning aflemna räkning öfver
förvaltningen under nästförutgångna året jemte ett utdrag af samma räkning,
det senare för att, försedt med bevis öfver räkningens aflemnande,
af honom ingifvas till ordföranden i den domstol, under hvars vårdnad
fö rmynderskapet lyder, så skulle, enligt förslaget, förmyndaren åligga att
inom den 1 Februari af räkningen i dess helhet för granskning öfverlemna
två exemplar till ordföranden i kommunalnämnden, hvilken borde till förmyndaren
återställa ena exemplaret med åtecknadt bevis af förenärnnda
innehåll och sedermera hade att till vederbörlig domstols ordförande, enligt
bifoga dt formulär, ingifva förteckning öfver de förmyndareredovisninqar,
som inkommit.
Med afseende på dessa ändringsförslag torde kunna anmärkas, att
då, såsom Utskottet inhemtat, erfarenheten lär hafva ådagalagt, att tillsynen
å förmynderskap befunnits lämpligast böra öfverlemnas å vissa
orter till särskildt derför utvalde gode män och å andra åter till kommunalnämnden,
synes mest ändamålsenligt att, på sätt nu gällande lag
medgifver, lemna vederbörande kommuner frihet att, vare sig på det ena
eller det andra af omförmälda sätt, ordna denna angelägenhet; att, hvad
derefter angår den ifrågasatta bestämmelsen om redovisningens afgifvande
inom den 1 Februari, en sådan bestämmelse, i sig sjelf föga väsendtlig,
kunde, med hänsyn till förmynderskap af större omfattning,
medföra den olägenhet, att redovisningarnes afslutande icke inom nämnda
tid medhunnes; samt att, beträffande slutligen förslaget i öfrigt, hvarigenom
någon annan afsevärd fördel icke skulle beredas, än att, i följd
af kommunalnämndens ordförandes skyldighet att aflemna förteckning
öfver inkomna förmyndareräkningar, förmyndarne skulle befrias från besväret
att till domaren ingifva utdrag af räkningarne, förslaget jemväl i
denna del torde, isynnerhet vid det förhållande att nämnda utdrag i allmänhet
genom nämnden i stor mängd på en gång inlemnas, vara af
8
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.
ringa betydenhet samt i allt fall kunna i sin tillämpning leda derhän,
att, i anseende till ofullständighet i nämnda förteckningar eller försummelse
med deras aflemnande, förmyndare lätteligen skulle äfventyra att,
oaktadt redovisningen blifvit vederbörligen fullgjord, om dess afgifvande
erhålla vederbörande domstols förständigande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt
hemställa,
att den föreliggande motionen måtte lemnas utan afseende.
Stockholm den 18 Februari 1876.
På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.
Éeseryation:
af Herr Grefve Mörner: »Hufvudsakligen instämmande i det af
motionären afgifna förslag, kan jag icke biträda det slut, hvartill Utskottet
kommit».
Stockholm, Associations-JBoktryckeriet 1876.