Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1868:LU11

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Febr. 1868, kl. 2 e. m.

.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om afskaffande af pastoralexamen.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 209), som blifvit till
Lag-Utskottets behandling öfverlemnad, har Herr A. Andersson från Wermlands
län förmält: att bland många andra orsaker till den rådande prestbristen vore pastoral-examen
ingalunda den minsta, enär många skicklige prester heldre stadnade
vid en komministratur, än de underkastade sig nämnda examen; att det förekomme
besynnerligt, då, såsom förhållandet nu vore, en prest ansåges skicklig nog att
utan undergången pastoral-examen förestå pastorat för annans räkning, men icke
egde rättighet att komma i åtanke vid tillsättande af en kyrkoherdebefattning;
samt att, efter motionärens förmenande, de prester, hvilka till följd af fullgjorda
högre lärdomsprof vid akademien icke blott äro befriade från pastoral-examen utan
äfven få räkna sig till godo vissa tjensteår, härigenom blifvit för mycket gynnade
framför dem, hvilka icke haft råd eller tillfälle att uppehålla sig vid akademien
för undergående af det högre lärdomsprofvet; hemställande motionären fördenskull,
att en förordning måtte beslutas, så lydande:

“Pastoral-examen borttages, och eger hvarje prest att vid den i lag föreskrifna
ålder och efter fem års tjenstgöring, söka pastorat på det i prestexamen
erhållna betyg; men skulle någon vilja ådagalägga högre kunskaper, må honom
vara tillåtet att, utan föregången specimen, aflägga ny examen. “

De vid förra riksdagen väckta förslag angående ändringar i gällande stadganden
om prest- och pastoral-examen samt om andra vilkor för presterlig befordran
hade till följd, att Riksdagen, med uttalande af den åsigt, att pastoral-examen
borde bibehållas för deras skull, hvilka vunnit inträde i prestembetet utan att
hafva aflagt sådana prof, att samma examen skäligen borde dem eftergifvas,

dels för sin del beslutade den ändring af 19 Kap. 2 § Kyrkolagen och af hvad
i öfrigt finnes stadgadt, rörande den i samma lagrum omförmälda prestexamen, “att
den, som vid universitetet aflagt, jemte godkänd dimissions-examen, antingen filosofie
kandidat-examen eller theologico-filosofisk examen, må, i likhet med hvad för theologie-kandidater
och licentiater finnes stadgadt, vara befriad från all vidare examen
jBih. till Riksd. Prof. 1868. 7 Samt. 8 Höft.

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:''0''''ll.

inför biskop och domkapitel, än en på en gång före vigningen till det heliga embete!
i uteslutande praktiskt syfte anställd och med ett enda betyg vitsorda^ pröfning
af hans ståndpunkt, bildning och förmåga i och för utöfvande af prestkallet;''1

dels ock i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställde, “att Kongl.
Matt täcktes meddela nådig föreskrift, att den, som undergått den i Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse till Kanslern för Upsala och Lunds universiteter den 6 Mars lbbö
omförmälda theologico-filosofiska examen,_ må, sedan han inträdt i prestcmbetet,
räkna sig till godo tvänne tjensteår, så vida han icke, på grund åt fullgjorda prof
för filosofisk doktorsgrad, är till ännu vidsträcktare förmån i detta hänseende

berättigad; , , , . , , ,

att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att så väl theologio-kandidater som de,

livilka, jemte theologico-filosofisk eller filosofie kandidat-examen, aflagi dimission^
examen, må, i likhet med hvad för theologie-adjunkter är stadgadt, vaxa befriade
från skyldighet att undergå pastoral-cxamcn; men att det må stå don, som kommer
i åtnjutande af sådan förmån, fritt att för vinnande af j tterligare Lirdomsmeriter
antingen inför domkapitlet- aflägga ett disputationsprof i teologiskt, ämne,
eller ock insända en af honom författad filologisk afhandling, samt att domkapitlet
må vara förpligtadt att för dessa specimina lemna vederbörligt vitsord;

samt att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida med afseende
å den befrielse från prest- och pastoral-oxamina sålunda skulle intiä,da föi dem,
som vid universitetet aflagt ofvanberörda tkeologiska examina, skärpta fopdiingar
i de sistnämnda må vara af nöden, för att de uti dem erhållna vitsord för kunskaper.
och lärdom må vid befordran till prestembete räknas den sökande till godo
och mätas på enahanda sätt och efter den norm för jemförelse, som i afseende på
betyg, erhållna i pastoral-examen, för närvarande eger ram.

'' Enligt Kongl Maj:ts nådiga skrifvelse den 31 sistl. December har förra
Riksdagens omförmälda beslut om ändring i Kyrkolagen förfallit, emedan det icke
kunnat af Kongl. Maj:t till slutlig pröfning företagas inom den i 87 § 1 mom. Regeringsformen
föreskrift^ tid; hvaremot ucn underdåniga framställningen i öflig a-delar
för närvarande är på Kongl. Maj:ts nådiga, pröfning beroende. Vid detta förhållande
och då Riksdagen nu icke torde höra frånträda den åsigt, som i berörda underdåniga
skrifvelse uttalades angående anspråken på don presterliga bildningen i allmänhet
och om bibehållande af pastoral-cxamcn för dem, hvilka vunnit inträde i
prestembetet, utan att hafva aflagt de för tillfredsställande af sagda anspråk nödiga
ansedda prof, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon åtgärd å Riksdagens sida

föranleda.

Stockholm den 28 Februari 1868.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Bergström har begärt att få antecknadt, det han i ärendets behandling
hos Utskottet ej deltagit.

i

Stockholm, tryckt hos C. Wilh. Hagman, 1868.