lag-Utskott et. ■v Utlutande N:o 29
Utlåtande 1869:LU29
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
i
lag-Utskott et. ■v Utlutande N:o 29.
N:o 29.
Ank. fciU Riksd. Kansli d. 15 April 1869, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af vädd motion om antagande af ett utaf
särskilde komiterade utarbetadt förslag till lag om inskrifning
i fastighetsbok jemte de i sammanhang dermed uppgjorda
förslag till författningar.
Herr Grefve Eric Sparre har uti en inom Första Kammaren väckt, till
Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 40) fästat uppmärksamheten derpå, att sedan
Kongl. Maj:t, till följd af Rikets Ständers i underdånig'' skrifvelse den 11 Augusti
1860 derom gjorda framställning, låtit genom utsedde komiterade utarbeta förslag
till lag om fastighetsböcker, samt Högsta Domstolens utlåtande öfver detta lagförslag
blifvit, jemlikt grundlagens föreskrift, infordradt, så har Högsta Domstolen
till en början beslutat att inhemta yttranden af Hofrätterna, hvilka åter i sin ordning
infordrat underdomstolarnes utlåtanden i ämnet. Motionären, som för närvarande
ej ville ingå i bedömande af grundlagsenligheten eller lämpligheten af
Hög sta Domstolens berörda beslut, kunde dock icke undgå att anmärka, att sakens
afgörande derigenom blifvit till en aflägsen framtid uppskjutet. Emellertid framstode
de af Rikets Ständer angifna grunder för den ifrågavarande institutionen allt
mera talande; och den för hvarje år sjunkande fastighetskrediten samt-svårigheten
för jordegare att emot hypothek af fastigheter, hvartill cganderätten icke kunde
anses af Staten genom ändamålsenliga institutioner tillräckligt garanterad, vore
påfallande. Man borde i vårt land icke längre stå qvar vid ofullständiga institutioner,
hvilkas förbättrande redan för tiotal eller snart hundradetal af år tillbaka
utgjort föremål för lagstiftningens inom andra länder uppmärksamhet, samt rubba
utlandets förtroende och motverka placerandet härstädes af kapitaler, som under
andra förhållanden kunde hitströmma. De inom landet till stånd komna kreditinrättningar
klagade också öfver den bristande säkerhet, det närvarande hypothekssystemet
medförde. Yid sådant förhållande och för vinnande af kännedom åtBih.
till Riksd. Prot. 1869. 7 Sami. 16 Höft.
2 Lag-Utskottets Utlåtande N;o 30.
minstone derom, huruvida omförmälda lagförslag till sina grunder af Representationen
godkännes, hinn motionären sig föranlåten yrka, “att Riksdagen måtte till
pröfning och godkännande företaga det af komiterade utarbetade förslag till lag
om inskrifning i fastighetsbok jemte de i sammanhang dermed uppgjorda förslag
till författningar dels angående vissa lagförändringar i sammanhang med införandet
af lagen om inskrifning i fastighetsbok, dels ock om ändring af 11 och 17 §§ i
Kong!. Förordningen den 6 Augusti 1864, angående grunderna och vilkoren för
hemmansklyfning och jordafsöndring.“
Med afseende å dot slut, hvartill Utskottet i donna fråga kommit, torde
någon närmare redogörelse för innehållet af komiterades förslag här icke erfordras,
synnerligast som detsamma blifvit, i tryckta exemplar vid sistlidna riksdag
utdeladt till Representationens samtlige dåvarande medlemmar.
Lika med motionären anser Utskottet det vara af största vigt att en lagförändring
i föreslagna syftningen må kunna ju förr desto heldre genomföras; men
då, såsom motionären jemväl antydt, förslaget för närvarande är beroende på
granskning af Högsta Domstolen, synes lämpligast vara, att Riksdagen afvaktar
den framställning i ämnet, som från Kong!. Maj:t är att förvänta; och får Utskottet
derföre vördsamt hemställa,
att omförmälda motion ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 April 1869.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre.
N:o 30.
Ank. till Riksd. Kansli d. 15 April 1869, kl. S e. in.
Utlåtande, i anledning af vackt förslag åsyftande förändrade bestämmelser
i fråga om lagfart å fastighetsfång.
Med anmärkning att på landet skulle finnas en mängd hemman, hvilkas
egare i saknad af erforderliga åtkomsthandlingar ej kunde vinna lagfart derå, och
i afsigt att afhjelpa olägenheterna af ett sådant förhållande, har Herr F. Pettersson