Lag-Utskotiets Utlåtande N:o 31

Utlåtande 1880:Lu31

Lag-Utskotiets Utlåtande N:o 31.

1

ST:© 81.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1880, kl. 3 e. m.

Lcig-lJtskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om förändrade
stadganden rörande skyldigheten att hygga och
underhålla tingshus och häradsfängelse, äfvensom beträffande
beskaffenheten af tingshus.

»Angående skyldigheten att deltaga i byggnad af tingshus och häradsfängelse,
äfvensom beträffande beskaffenheten af tingshus är för närvarande
stadgadt i 2 G kap. 4 § Byggningabalken:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig
tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen
lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så
stor, som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning
uppehålla. Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman
må i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan
sätes och ladugårdar, afhyste rå och rörs hemman, så ock preste och
klockare bob; och äro, enligt Kongl. förordningen den 17 September
1783, § 2, jemväl lotshemman befriade från skyldigheten att deltaga i
tingshusbyggnad, äfvensom genom Kongl. resolution den 28 Maj 1754
gifvits den förklaring öfver 26 kap. 4 § Byggningabalken samt 8 § i
1723 års adeliga privilegier, att insockne frälsehemman skola från tingshusbyggnad
njuta befrielse.

Bili. till Eiksd. Prat. 1880. 7 Sami. 18 Käft.

1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Utsträckande af den sålunda stadgade skyldigheten har sedan representationsreformens
genomförande ofta med anledning af väckta motioner
varit föremål för Utskottets och Kamrarnes handläggning och beslut. Sedan
år 1887 båda Kamrarne, den Första med 42 röster mot 31, och den
Andra utan votering, beslutit en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Riksdagen meddela
förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden
blefve för medlemmarne af tingslagen, efter billiga grunder, gemensamma,
men sådan skrifvelse icke kommit att afgå, blefvo förslag om en dylik
skrifvelses aflåtande 1869 och 1870 af Första Kammaren afslagna, men
af Andra Kammaren bifallna, 1869 utan votering å någotdera stället,
samt 1870 med 77 röster mot 20 i Första Kammaren, och i den Andra,
som ogillade den punkt i Utskottets motivering, deri antydan blifvit gjord,
att frågan möjligen kunde anses hafva egenskapen af privilegiifråga och
således borde behandlas i den ordning 114 § i Regeringsformen föreskrifver,
Titan votering. Vid 1872 års riksdag hemstälde Utskottet, med anledning
af erhållen återremiss från båda Kamrarne å ett föregående utlåtande
i frågan, att Riksdagen, med uttalande af den åsigt, att staten borde
öfvertaga skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse,
skulle i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i
sådant afseende låta åvägabringa erforderlig utredning angående sättet och
vilkoren för sakens genomförande samt derefter för Riksdagen framställa
förslag i ämnet; och blef denna hemställan af Första Kammaren afslagen
med 26 röster mot 20, samt af Andra Kammaren bifallen med 81 röster
mot 52. Ar 1873 förnyade Utskottet sitt skrifvelseförslag, dock sa, att
staten borde öfvertaga äfven skyldigheten att bygga och underhålla stadshäkte;
men enär, sedan Första Kammaren med 45 röster mot 37 bifallit
detta förslag, Andra Kammaren, efter återremiss och begäran från Utskottet,
att Kammaren måtte fatta beslut, med 110 röster mot 71 beslöt, med
afslag å Utskottets hemställan, underdånig skrifvelse af samma lydelse
som 1867, 1869 och 1870, förföll frågan för denna riksdag. Vid riksdagen
1874 återförnyade Utskottet det af Andra Kammaren 1873 antagna
förslag, hvilket nu afslogs af Första Kammaren med 74 röster mot 6,
men af Andra Kammaren utan votering bifölls. Vid 1875 års riksdag
hemstälde Utskottet om underdånig skrifvelse med anhållan, det täcktes
Kongl. Maj:t, vid den utredning, som med anledning af Rikets Ständers
den 20 Juni 1866 och Riksdagens den 18 Maj 1871 till Kongl. Maj:t af -

Lag-Utskottets Utlåtande N:o SI. 8

låtna underdåniga skrifvelser — åsyftande, att skyldigheten till deltagande
i byggnad och underhåll af ej mindre kyrka med hvad dertill hörde än
äfven socken- och fattigstuga samt skolhus måtte blifva för medlemmarne
af kommunen efter billiga grunder gemensam — kunde komma att ega
rum, äfven taga i öfvervägande, i hvad mån den nu på jorden hvilande
skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradshäkte måtte
jemväl till andra beskattningsföremål utsträckas, och under de nådiga
framställningar, som kunde af nyss berörda skrifvelser föranledas, begripa
jemväl förslag till förändrad lagstiftning i nu föreliggande fråga; men
detta förslag afslogs af Första Kammaren med 43 röster mot 39, hvaremot
det samma af Andra Kammaren bifölls utan votering. Vid riksdadagarne
187 6, 1877 och 1878 framlade Utskottet förslag till författning,
enligt hvilken alla de, som inom tingslaget (häradet) erlade kommunalutskylder,
skulle i kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus och
häradsfängelse deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder
funnes stadgad. Dessa förslag afslogos af Första Kammaren och
biföl los af Andra Kammaren, 1876 utan votering i någondera Kammaren,
1 877 med 41 röster mot 29 i‘Första Kammaren, i den andra utan votering
1878 i Första Kammaren med 53 röster mot 33, i Andra Kammaren
äfven nu utan votering.

Vid 1879 års riksdag blef en motion i syfte, att byggnads- och
underhållsskyldigheten af tingshus och häradsfängelse skulle, sedan dessa
byggnader blifvit till staten öfverlemnade, af statsverket öfvertagas, pa
hemställan af Utskottet af båda Kamrarne afslagen, af Första Kammaren
med 47 röster mot 23 och af Andra Kammaren utan votering. Med anledning
af öfriga i frågan väckta motioner, framlade emellertid Utskottet
förslag till förordning af innehåll, att i kostnaden för uppförande och
underhåll af tingshus och häradsfängelse skulle alla de, hvilka inom tingslaget
erlade kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt för
andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrktal; men
blef detta förslag af Första Kammaren med 53 röster mot 32 af slaget,
hvaremot Andra Kammaren utan votering biföll enahanda förslag till förordning,
som vid de tre nästföregående riksdagarne vunnit Kammarens
godkännande.

Vid innevarande Riksdag hafva inom Andra Kammaren i ämnet
väckts tre till Utskottet remitterade motioner.

Herrar A. W. Wigardt, L. J. Larsson och Carl Mejenqvist hafva i
motion N:o 11 upptagit sist omförmälda förslag och hemstält:

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

»att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående
skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus
och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda
författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus
och häradsfängelse förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande
och underhåll af sådan byggnad, skola alla de, Indika inom tingslaget
erlägga koinmunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande
af dessa utskylder tinnes stadgad».

Herr Anders Bengtsson framlägger i motion N:o 8 ett i allt hufvudsakligt
med Utskottets vid sist-lidne riksdag afgifna lika lydande förslag,
eller

»att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående
skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus
och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda
författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggande af tingshus
och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande
och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom tingslaget
erlägga koinmunalutskylder, deltaga för fastighet för hela samt för
andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande fyrk tal.
Uppkommer vid denna beräkning i senare fallet bråktal, som icke är delbart
med fyra, skall det bortfalla».

Slutligen har Herr V. Ekenman i mötion N:o 108 erinrat, att, med
den utveckling vårt rättsväsende numera vunnit, behofvet af utrymme i
tingshus icke kunde anses tillgosedt med de nu föreskrifna »en stufva»
och »två kamrar»; hvadan och då lör de förändrade stadganden, som
härutinnan vore af nöden, erfordrades, lör såvidt de jemväl måste omfatta
bestämmelse hvem den ökade byggnads- och underhållsskyldigheten
skulle åligga, en utredning af hithörande förhållanden, med hvilken Riksdagen
antagligen icke vill befatta sig, motionären föreslår:

»att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta förslag till författning rörande beskaffenheten af tingshus,
samt i sammanhang dermed bestämmelse, huru den antagligen ökade
byggnads- och underhållsskyldigheten skall utgöras.»

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Att, såsom Herr Wi gar cl t m. fl. föreslå, lägga skyldigheten att hygga och
underhålla tingshus och häradsfängelser på alla dem, hvilka inom tingslaget
erlägga kommunalutskylder, att utgöras efter samma grund, som
för erläggande af dessa utskylder finnes stadgad, har, såsom framgår af
den lernnade redogörelsen för frågans föregående behandling, Utskottet
flei’e gånger föreslagit, men detta har icke, vunnit Första Kammarens bifall
och torde äfven nu hafva mycket ringa utsigter att blifva Riksdagens
beslut.

Vill man i denna så mycket o mord a de fråga nu komma till ett resultat,
bör man derföre, enligt Utskottets tanke, låta detta onus fortfarande
hufvudsakligen hvila å fastighet, i likhet med hvad Herr Bengtsson föreslagit,
och härvid, jemväl i öfverensstämmelse med hans förslag, utsträcka
deltagandet till all fastighet, samt låta skyldigheten utgöras efter det på
fastigheterna belöpande fyrktal, men derjemte låta äfven dem, som skatta
för andra beskattningsföremål än fastighet, i viss mindre proportion deltaga
i besväret.

Hvad nu den från detta onus för närvarande befriade jordbruksfastighet
angår, så hafva de skäl, som föranledt 1734 års lagstiftare att
frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman från allt
deltagande i tingshusbyggnad, sedan rättigheten att besitta sådana hemman
icke vidare är frälsemän allena förbehållen, samt en senare tids lagstiftning
äfven medfört förändring i stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum,
i det närmaste bortfallit, och någon giltig anledning, hvarför
innehafvare af preste- och klockarebol skulle i förevarande afseende åtnjuta
en förmån, som icke tillkommer andra boställshafvare, kan svårligen
uppvisas, likasom ingen skälig anledning torde kunna anföras, hvarför
lotshemman skola vara från sådan skyldighet frikallade. Den frihet i
nämnda hänseende, som enligt särskilda privilegier eger rum för viss fast
egendom, måste för öfrigt anses meddelad endast med afseende å de förhållanden,
som förefunnos, då samma frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten
var ett jorden uteslutande åliggande besvär, hvadan tillämpningen
af denna frihet bör förfalla på samma gång för nämnda skyldighets
utgörande stadgas en helt och hållet ny grund.

Beträffande deltagande från andra samhällsmedlemmars sida, än jordbrukares,
har Utskottet i sina utlåtanden i frågan vid föregående riksdagar
erinrat, att de nu i ämnet gällande stadganden härledde sig från en tid,
då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på
landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man icke kände

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

någon annan grund för dennes beskattning än det hemmantal, han innehade.
Emellertid vore nu förhållandena väsentligen förändrade. 1 alla
landsändar hade, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning
af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare med flere, hvilka
lika väl som jordbrukaren hade intresse af rättskipningens behöriga handhafvande.
De borde derför ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga
till uppehållande af de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast
som, med förändrade tidsåsigter och befolkningens tillväxt, fordringarna i
afseende å beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt stegrats;
och på samma gång man under senare tider allt mera erkänt, att hemmantalet
icke vore någon lämplig grund i fråga om deltagande i kommunala
besvär, hade man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att
skyldigheten till deltagande i dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande.

o

För utsträckning af ifrågavarande skyldighet till äfven annan fastighet
än jordbruksfastighet, synas Utskottet i öfrigt samma skäl tala som
för jordbruksfastighetens deltagande, och står en sådan utsträckning derjemte
i öfverensstämmelse med hvad genom förordningen den 4 November
1876 är stadgadt om byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill
hörer, att byggningsverke, körslor och annan kostnad för kyrkas byggande
och underhåll skall utgöras af egare eller innehafvare af fast egendom
efter samma grund, som är för kommunalutskylder bestämd, och dagsverken
efter matlag.

. Då egandet af andra beskattningsförernål än fastighet icke innebär
samma stadigvarande intresse, och med den större rörlighet, dessa beskattningsföremål
förete, de understundom kunna komma att med kort mellantid
inom olika tingslag deltaga uti kanske ganska betydliga kostnader för
ifrågakommande byggnad och underhåll af tingshus och häradshäkte, samt
följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis för tungt i nu förevarande
afseende beskattas, derest de skulle deltaga i skyldighetens utgörande
med hela det dem åsätta fyrktal, har Utskottet ansett en nedsättning
till deltagande med allenast en fjerdedel af det åsätta fyrktalet
kunna för dem medgifvas.

Utskottet hemställer således:

1) att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till
Herr Anders Bengtssons föreliggande motion, ville för
sin del besluta följande

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

»Förordning angående skyldighet att deltaga i
kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse.

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken
och särskilda författningar stadga angående
skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och
häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden
för uppförande och underhåll af sådan byggnad skola
alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga, för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål
efter en fjerdedel af derå belöpande
fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal, skall
det bortfalla.» — samt

2) att Herr Wigardts m. fl. motion icke måtte af
Riksdagen bifallas.

Beträffande vidare det af Herr Ekenman framstälda förslag, finner
Utskottet några nya och förändrade bestämmelser rörande beskaffenheten
af tingshus icke böra ifrågasättas förr än annan och rättvisare grund blifvit
stadgad för byggnads- och underhållsskyldigheten, än den nu gällande,
utan får under hänvisning i öfrigt till hvad Utskottet ofvan i punkt 1
föreslår, hemställa

3) att Herr Ekenmans motion icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 Mars 1880.

\

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Reservationer:

af Herr Thomasson, med hvilken Herrar Torpadie, Balter Sven Ersson
och Sven Håkansson instämt: »Då den grund, hvarefter andra beskattningsföremal
än fastighet borde enligt Utskottets förslag deltaga i byggandet
af tingshus och häradsfängelse är fullkomligt godtycklig, har jag
icke kunnat biträda detta förslag, utan får för min del, med förordande
af Herr Wigardts motion och i öfverensstämmelse med hvad Lag-Utskottet
åren 1876, 1877 och 1878 tillstyrkt, hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förordning angående
skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfängelse:

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken och särskilda
författningar stadga angående skyldighet att deltaga i byggandet af tingshus
och häradsfängelse, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande
och underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom tingslaget
erlägga kommunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande
af dessa utskylder finnes stadgad.»

af Herr Sundeil: »Ehuru jag medgifver, att lagens stadgande angående
skyldigheten att bygga och underhålla tingshus och häradsfängelse numera
icke är pa full rättvisa grundadt, kan jag derföre icke biträda det slut,
hvartill Utskottet kommit, och ännu mindre den mening, att kostnaden
för dessa byggnaders uppförande och underhållande skulle utgå och gäldas
lika med kommunalutskylder, hvadan jag måste afstyrka bifall till den
motion i ämnet, som undertecknats af Herr Anders Bengtsson, och den,
som underskrifvits af Herrar L. J. Larsson, Carl Mejenqvist och A. W.
Wigardt. I afseende åter pa den af LIerr Victor Ekenman ingifna, nu behandlade
motion, är, för så vidt den angår väckta frågan om önskvärda
beskaffenheten af tingshus, jag med Utskottet ense; och anser jag vidare,
att den af Herr Ekemnan föreslagna underdåniga skrifvelse kan och bör
jemväl i öfrigt för närvarande underlåtas.

Herrar Asplund, H. A. Wklmark och Hammarskjöld hafva begärt fä
här antecknadt, att de icke inom Utskottet deltagit i motionernas behandlino-,

O ö