Lag-Utshottets Utlåtande N:o 14

Utlåtande 1883:LU14

Lag-Utshottets Utlåtande N:o 14.

1

N:o M.

Ank. till Eiksd. Kansli den 5 Mars 1883, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande
af vatten- och brödstraffet.

I

Lag-Utskottet kar från Andra Kammaren fått till handläggning
emottaga en inom Kammaren af Herr J. Anderson i Tenhult afgifven
motion, N:r 69, deri motionären, då erkändt vore, att vatten- och brödstraffet
såsom förvandlingsstraff vore olämpligt, föreslår, »att Riksdagen
för sin del ville besluta den ändring i 10 och 11 §§ i 2 kap. af Strafflagen
den 16 Februari 1864 samt andra §§ i samma lag, att vatten-och
brödstraffet upphör och ersättes med fängelsestraff.»

Sedan vid så väl 1867 som 1870 års riksdagar framställningar
egt rum derom, att det i 1864 års strafflag såsom förvandlingsstraff
bibehållna vatten- och brödstraffet skulle delvis eller helt och hållet
upphöra, utan att dock dessa framställningar föranledt till någon Riksdagens
åtgärd, föreslog Kong!. Maj:t 1871 års Riksdag att antaga en
förändrad lydelse af 2 kap. 11 § Strafflagen i syfte, att den, som sakjiade
tillgång till gäldande af honom ådömda böter, skulle, om han så
åstundade, ega att i stället för det hela bötesbeloppet motsvarande fängelse
vid vatten och bröd undergå annat fängelse efter den i nämnda
lagrum redan förut stadgade förvandlingsgrund. Med anledning af denna
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 7 Sami. 10 Höft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

proposition, äfvensom af tvenne i ämnet väckta motioner, hemstälde
Lag-Utskottet om sådana ändringar i strafflagen, att såsom alternativa, på
den sakfäldes val beroende förvandlingsstraff skulle antagas i första rummet
enkelt fängelse samt i det andra fängelse vid vatten och bröd, hvarvid
för förvandling af böter till enkelt fängelse en särskild tariff skulle
tillämpas. Frågan förföll emellertid i anseende till Kamrarnes skiljaktiga
beslut.

Den upptogs sedermera genom särskilda motioner vid 1874, 1877,
1878 och 1879 års riksdagar, utan att dock föranleda någon Riksdagens
åtgärd.

I det utlåtande, Utskottet vid sistnämnda riksdag afgaf i frågan,
erinrade Utskottet, hurusom vatten- och brödstraffet såsom förvandlingsstraff
redan utdömdes af Lagkomitén (1832),'' som dock bibehöll detsamma
såsom eu svårare art af fängelse, hvilket kunde omedelbart
ådömas; hurusom vid den några år derefter företagna granskningen af
Lagkomité^ förslag Högsta Domstolen gick ett steg längre och uttalade
sig för detsammas afskaffande äfven såsom särskild straffart, hvilken
uppfattning äfven gjorde sig gällande hos så väl den första (1842
1843) som den andra eller förstärkta (1844) Lagberedningen; men hurusom
emellertid straffarten såsom förvandlingsstraff upptogs i det af
Kongl. Maj:t vid 1862—1863 års riksdag framlagda förslag till ny strafflag
och i följd deraf inkom i nu gällande lag.

Så val vid detta senare som de följande tillfällen, då vatten- och
brödstraffets upphäfvande utgjort föremål för Utskottets och Riksdagens
behandling, hade såsom skäl för den föreslagna åtgärden framhållits
inkonsekvensen deri, att, ehuru böter utgjorde den lindrigaste i lag bestämda
straffart och jemförelsevis större förbrytelser bestraffades med
enkelt fängelse, böter likväl, vid bristande tillgång till deras gäldande,
förvandlades till fängelse vid vatten och bröd, som icke allenast vore en
svårare straffart än enkelt fängelse, utan äfven till följd af dess affliktiva
egenskap ansetts icke böra såsom omedelbar straffart i lagen bibehållas.
Som hufvud sakligt hinder mot åvägabringande af önskvärd ändring
härutinnan både dock åberopats, att utbyte åt en mera intensiv
straffart mot eu mildare sådan naturligen, om ej straffet skulle förfela
sitt ändamål, måste medföra en förlängning af strafftiden, samt härigenom
ej mindre den sakfälde komma att längre tid dragas från hem och
arbetsförtjenst, än ock befintliga cellfängelser komma att sakna erforderligt
utrymme för bestraffningarnes verkställande.

För utredning af förhållandet i sistberörda afseende hade Utskottet,
med ledning af Kongl. Fångvårdsstyrelsens underdåniga årsbe -

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o lå.

rättelser, den i nämnda styrelse förda rulla öfver fångar uti läns- och
kronocellfängelserna samt åtskilliga från Stockholms stads ransakningshäkte
inhemtade uppgifter, låtit utarbeta några utlåtandet bilagda tabeller,
och fann Utskottet de härigenom vunna upplysningar, ehuru de
icke syntes tillförlitligen ådagalägga, att dåvarande utrymme i cellfängelserna
medgåfve utbyte af fängelse vid vatten och bröd mot enkelt
fängelse, dock innefatta giltig anledning att söka vidare utredning om
förhållandet i detta hänseende, hvarvid jemväl borde dels tagas i öfvervägande,
huruvida icke stads- och häradshäktena skulle kunna användas
till aftjenande af förvandlingsstrafif samt om icke genom ändring i nu
gällande förvandlingsgrund minskning i fängelsetiden kunde åstadkommas,
dels ock, i fall utrymmet detta oaktadt funnes otillräckligt, de
kostnader beräknas, som för uppnående af det åsyftade ändamålet kunde
blifva erforderliga. På grund af det sålunda anförda, hemstälde Utskottet,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t, med uttalande
af den åsigt, att fängelse vid vatten och bröd borde, derest så ske
kunde, mot annat förvandlingsstraff utbytas, anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes i sådant afseende låta åvägabringa nödig utredning af de på
frågans lösning inverkande omständigheter samt derefter till Riksdagen
göra den framställning, hvartill denna utredning kunde föranleda. Äfven
nu stannade emellertid Kamrarne i skilj aktiga beslut, hvadan frågan
förföll. ö

Vid sistliden riksdag väcktes frågan å nyo, men, sedan uti
en från Statsrådet och Chefen för Justitiedepartementet till Utskottets
ordförande aflåten skrifvelse blifvit upplyst, att Högsta Domstolen afgifvit
yttrande öfver ett inom Justitiedepartementet uppgjordt förslag
till förändring af Strafflagens stadganden angående fängelsestraff
vid vatten och bröd, hvilket förslag dock ännu icke vore för Kongl.
Maj:t slutligen föredraget, så beslöt Riksdagen, på Utskottets i anledning
af nämnda upplysning gjorda hemställan, att motionen icke skulle
föranleda till någon åtgärd från Riksdagens sida.

Någon proposition i ämnet har icke afgifvits till innevarande
Riksdag, och orsaken härtill är otvifvelaktigt att söka deri, att bristande
utrymme i cellfängelserna ännu ställer sig hindrande i vägen för genomförande
af denna af båda statsmakterna önskade reform i vårt straffväsende.
Utskottet hemtar stöd för denna uppfattning af det yttrande,
som vid sistliden riksdag med anledning af fråga om anslag till uppförande
af kronohäkte m. m. i Bollnäs inom Andra Kammaren afgafs
af Statsrådet och Chefen för Justitiedepartementet. Bemälde departementschef
yttrade i denna fråga bland annat:

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

»Slutligen ber jag att få göra ytterligare en erinran. Riksdagen
har aflåtit skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utsträckning af
den tid, under hvilken straffarbete skall uttjenas i enrum; och åtminstone
denna Kammare har uttalat sina sympatier för en sådan lagförändring,
hvarigenom vatten- och brödstraffet skulle upphöra. Inom
Justitiedepartementet är också utarbetadt ett förslag till en sådan lagförändring,
hvarigenom vatten- och brödstraffet skulle förvandlas till ett
något långvarigare enkelt fängelse. Men båda dessa reformer fordra
ökadt utrymme vid fängelserna och äro för den skull under nuvarande
förhållanden omöjliga att genomföra. Jag fruktar, att hvarje undanskjutande
af frågan om anskaffande af nya cellfängelselokaler också
måste medföra ett uppskof med dessa vigtiga reformers genomförande.))

Vid nu upplysta förhållanden kan Utskottet icke, i enlighet med
motionärens, dock icke i någon lagtext formulerade, förslag, till Riksdagen
hemställa, att för närvarande för sin del fatta beslut om upphörande
af vatten- och brödstraffet; men då Utskottet fortfarande, likasom
tillförene, lika med motionären finner nämnda straffart olämplig, får
Utskottet, med anledning af motionen, hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
det ville Kongl. Maj:t, så snart utrymmet i rikets cellfängelser
medgifver, att straff af fängelse vid vatten
och bröd må kunna utbytas mot enkelt fängelsestraff,
för Riksdagen framlägga förslag till lagändringar,
hvarigenom all tillämpning af straff af fängelse vid
vatten och bröd må för framtiden upphöra.

Stockholm den 5 Mars 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

6

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1883.