Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27

Utlåtande 1944:Ku27

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1944 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av § 17 mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt
§§ 24-, 26 och 31 regeringsformen m. m.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 25 april
1944 hänvisat en den 14 i samma månad dagtecknad, till riksdagen avlåten
proposition, nr 246, däri Kungl. Majit, under åberopande av propositionen Intägt
utdrag ur statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till ändrad
lydelse av § 17 mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24, 26 och 31
regeringsformen ävensom till övergångsstadgande.

I fråga örn innebörden av det i propositionen framlagda författningsförslaget
samt motiven till detsamma får utskottet hänvisa till följande uttalande
av chefen för justitiedepartementet till ovan omförmälda statsrådsprotokoll:

»Enligt bestämmelse, som fogats vid den år 1942 antagna nya rättegångsbalken,
skall dennas ikraftträdande bero av förordnande av Kungl. Maj :t med
riksdagen. Vid rättegångsbalkens antagande förutsattes, att innan dylikt förordnande
meddelades närmare utredning skulle verkställas rörande de ändringar
i andra författningar, som erfordrades för genomförandet av den nya
processordningen. Sådan utredning har nu verkställts av processlagberedningen
bland annat i fråga om ändringar i rikets grundlagar. I beredningens
den 17 mars 1944 avgivna betänkande har framlagts utkast till ändringar i
regeringsformen och tryckfrihetsförordningen jämte förslag till vissa lagar,
som ansluta sig till ifrågavarande grundlagsstadganden. För att möjliggöra
beslut örn rättegångsreformens ikraftträdande under nästkommande andrakammarperiod
bör förslag till erforderliga grundlagsändringar föreläggas
redan innevarande lagtima riksdag.

Beredningen har till en början föreslagit vissa ändringar i regeringsformens
stadganden örn högsta domstolen. Den nya processordningen påkallar en omarbetning
av den med stöd av § 17 mom. 1 regeringsformen utfärdade lagen
om högsta domstolens tjänstgöring på avdelningar. Med hänsyn till att i
nämnda lag funnits böra upptagas bestämmelser jämväl i andra avseenden
än dem, som nu angivas i § 17 mom. 1 regeringsformen, har avfattningen av
detta lagrum jämkats. I särskild lag skola sålunda enligt den föreslagna nya
lydelsen av momentet givas närmare bestämmelser örn högsta domstolens

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 6 sand. 2 avd. Nr 27.

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

sammansättning och tjänstgöring. I grundlagsstadgandet kvarstår bland annat
att antalet justitieråd skall vara minst tolv. Däremot har det nuvarande
stadgandet, att antalet må ökas utöver tolv allenast örn domstolen skall arbeta
på avdelningar, ansetts ej behöva bibehållas, då det måste anses uppenbart,
att sådan ökning av antalet ej kan ske under annan förutsättning. Särskild
bestämmelse i regeringsformen örn högsta domstolens befogenhet att
pröva frågor örn fullföljdstillstånd, varom nu stadgas i § 18 mom. 2, blir
efter genomförandet av nya rättegångsbalken ej längre erforderlig, då enligt
denna balk avgörandet av frågor, huruvida talan i fullföljt mål må komma
under högsta domstolens prövning, ingår i högsta domstolens befogenhet
att handlägga målet. De av beredningen i nu angivna hänseenden framlagda
förslagen synas lämpliga och torde böra genomföras.

Beträffande frågor örn återbrytande av dom som vunnit laga kraft och
återställande av försutten tid har beredningen föreslagit, att befogenheten att
upptaga och avgöra ansökningar härom skall, då målet är av beskaffenhet
att i sista instans skola prövas av kammarrätten, överflyttas från högsta
domstolen till regeringsrätten, som i övrigt har att pröva mål av likartad beskaffenhet.
Motsvarande ändring föreslås i fråga om avgivande av yttranden
över nådeansökningar. Även dessa förslag torde böra genomföras.

Antalet militära ledamöter i högsta domstolen är enligt § 20 regeringsformen
fastställt till två. Beredningen har förordat att Kungl. Majit skall
äga utse minst två, högst tre sådana ledamöter. Därigenom skulle möjlighet
beredas att utse en representant för envar av de tre försvarsgrenarna, således
även för flygvapnet. I varje särskilt mål, som från krigsdomstol dragits
under högsta domstolens prövning, skulle dock endast två militära ledamöter
deltaga.

Även enligt min mening bör en ändring av ifrågavarande stadgande i regeringsformen
i den av beredningen föreslagna riktningen vidtagas. Jag anser
emellertid några betänkligheter ej böra möta att i regeringsformen fastställa
att tre militära ledamöter skola utses. Därest det ej skulle finnas erforderligt
att redan vid ändringens ikraftträdande utse en militär ledamot från
flygvapnet, torde ytterligare en militär ledamot kunna utses från armén.
Frågan om fördelningen av tjänstgöringen i högsta domstolen mellan de tre
militära ledamöterna torde, såsom ock beredningen föreslagit, böra lämnas
öppen i regeringsformen. Uppenbart är emellertid, att militär ledamot, som
av Kungl. Majit utsetts inom viss försvarsgren, i regel bör deltaga i avgörandet
av mål som röra denna försvarsgren. I den mån det skulle finnas erforderligt
att meddela närmare bestämmelser, vilka två av de militära ledamöterna
som skola inkallas i varje särskilt mål, torde stadgande härom kunna införas
i den lag om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, som
omförmäles i § 17 mom. 1 regeringsformen enligt dess föreslagna nya lydelse.

Enligt beredningens förslag skall vidare ur § 20 regeringsformen uteslutas
den nuvarande föreskriften, att de militära ledamöterna icke få åtnjuta särskilt
arvode. Med hänsyn till de skäl, som beredningen anfört till stöd för
sitt förslag, finner jag denna ändring böra genomföras.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

3

Bestämmelserna i § 22 mom. 1 regeringsformen om domfört antal i högsta
domstolen ha i beredningens förslag i olika avseenden jämkats. Den nuvarande
uppdelningen i ringare och viktigare mål föreslås skola upphävas. Såsom
huvudregel föreslås den nu för ringare mål gällande föreskriften, att
fem justitieråd skola utgöra domfört antal. Stadgandet att fyra justitieråd
skola äga avgöra mål av ringare beskaffenhet, där de äro om slutet ense,
har ansetts passa mindre väl tillsammans med principerna i den nya rättegångsbalken
om rättegångens muntlighet och omedelbarhet och har därför
uteslutits. Det nuvarande högsta antalet i ett mål deltagande domare har
sänkts från åtta till sju, vilket dock icke innebär någon ändring av vad
redan nu tillämpas. Till särskild lagstiftning hänvisas, liksom för närvarande,
bestämmandet av när högsta domstolen skall sammanträda i plenum;
föreskrifter i detta hänseende ha upptagits i 3 kap. 4 § nya rättegångsbalken.
I samma ordning skall enligt beredningens förslag bestämmelse meddelas örn
domarnas antal vid behandling av frågor, huruvida talan i fullföljda mål må
komma under högsta domstolens prövning -— enligt 3 kap. 6 § nya rättegångsbalken
skola tre ledamöter deltaga i avgörandet av dylik fråga — ävensom
vid avgivande av yttranden i nådeärenden. Genom formulexingen av
ifrågavarande stadgande!! i § 22 mom. 1 regeringsformen har möjlighet öppnats
att i allmän lag bestämma om militär ledamots deltagande såväl i plenimål
som i frågor örn prövningstillstånd och vid avgivande av yttranden i
nådeärenden.

De av beredningen förordade ändringarna i § 22 mom. 1 regeringsformen
innefatta enligt min mening en lämplig reglering av hithörande spörsmål och
torde böra genomföras. Det må erinras, att förslaget till lag om högsta domstolens
sammansättning och tjänstgöring skall undergå lagrådsgranskning,
innan det förelägges riksdagen. Härtill torde jag få återkomma i annat sammanhang.

I § 24 regeringsformen, som upptager bestämmelse örn nedre justitierevisionen,
har beredningen föreslagit en formell jämkning, vilken torde böra
vidtagas.

Beredningen har vidare i sitt betänkande upptagit frågan om stadsdomartjänstemas
tillsättning. Enligt gällande lydelse av § 31 regeringsformen äga
för tillsättning av borgmästareänst de i stadens allmänna angelägenheter
röstberättigade upprätta ett förslag på tre behöriga personer, varefter Kungl.
Majit utnämner en av de föreslagna till borgmästare. Samma förfaringssätt
är stadgat i fråga örn rådmans- och magistratssekreterartjänsterna i Stockholm.
Den närmare regleringen av val för upprättande av förslag hänvisas
till särskild lagstiftning. Tillsättning av rådmanstjänster i andra städer än
Stockholm regleras ej av regeringsformen; i dessa städer utses rådman av
stadsfullmäktige, varefter länsstyrelsen utfärdar fullmakt för den valde.

Beredningen har utgått från att någon ändring ej skall ske beträffande
regeringsformens bestämmelser örn borgmästares tillsättande. Beträffande
rådmanstjänstema, vilkas innehavare enligt 1 kap. 10 § nya rättegångsbalken
alltid skola vara lagfarna, har i 4 kap. 2 § samma balk stadgats, all

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

utnämningsrätten tillkommer Kungl. Maj:t, varvid tillika angivits att om val
av rådman funnes särskilt stadgat. I anslutning härtill har beredningen
föreslagit, att till befattning som lagfaren rådman staden skall äga föreslå
tre behöriga personer, inom vilket förslag Kungl. Maj:t skall utnämna en.
Därvid förutsättes, att förslaget skall upprättas av stadsfullmäktige, varom
närmare stadganden upptagits i ett av beredningen utarbetat förslag till lag
om val av borgmästare och lagfaren rådman i stad. Någon särskild bestämmelse
om tillsättning av magistratssekreterarbefattningen i Stockholm bör enligt
beredningen icke upptagas i regeringsformen; för den händelse magistratssekreteraren
ej tillika skall vara rådman, anses erforderliga bestämmelser
om tillsättningen böra införas i arbetsordningen för magistraten och rådhusrätten.

I likhet med beredningen finner jag någon ändring av regeringsformens
bestämmelser om tillsättning av borgmästartjänst ej vara påkallad. I fråga
örn rådmanstjänsterna har, såsom framgår av det förut anförda, redan genom
nya rättegångsbalkens antagande den principen godkänts, att utnämningsrätten
skall tillkomma Kungl. Maj:t även i andra städer än Stockholm.
Därvid förutsattes, att såsom grund för utnämningen skulle ligga ett genom
val tillkommet förslag på tre personer. Det återstår sålunda att taga ställning
till frågan, i vilken ordning stadens förslag skall upprättas. Då det för
närvarande, i vad gäller andra städer än Stockholm, tillkommer stadsfullmäktige
att utse rådman, ligger det närmast till hands att, såsom ock beredningen
föreslagit, låta stadsfullmäktige uppgöra det förslag, inom vilket
Kungl. Maj:t skall utnämna rådman. Detta tillvägagångssätt torde också
vara det lämpligaste. Under sådana förhållanden torde det knappast föreligga
tillräckliga skäl att för Stockholms vidkommande bibehålla det nuvarande
systemet med omedelbara val. Jag ansluter mig därför till beredningens
förslag att i § 31 regeringsformen såsom allmän regel för tillsättning av
tjänst såsom lagfaren rådman föreskrives, att staden skall äga uppgöra ett
förslag på tre behöriga personer, inom vilket Kungl. Majit utnämner en
till innehavare av tjänsten. I enlighet med vad beredningen uttalat torde
tillsättning av tjänsten som magistratssekreterare i Stockholm icke böra regleras
i regeringsformen.

Jag är ej beredd att nu taga slutlig ställning till de närmare bestämmelser
om val för upprättande av förslag till borgmästar- och rådmanstjänst, vilka
beredningen upptagit i förslaget till särskild lag därom.

De i det föregående angivna ändringarna i regeringsformen torde i princip
kunna sättas i tillämpning utan avbidan på rättegångsreformens genomförande.
Förbehåll torde dock, såsom beredningen uttalat, böra göras för de
nya bestämmelserna örn handläggning av frågor om tillstånd att talan i fullföljt
mål må komma under högsta domstolens prövning. Vidare torde ett
övergångsstadgande beträffande ändringarna i § 31 regeringsformen böra,
efter en redaktionell jämkning, upptagas i överensstämmelse med vad beredningen
föreslagit.»

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27. °

Konstitutionsutskottet finner ej skäl till erinran mot det i propositionen
framlagda förslaget till ändringar i regeringsformen och hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition, såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville antaga
följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 17 mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24,

26 och 31 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må nyttjas,
samt i sådana värv ådagalagt insikt,
erfarenhet och redlighet. De kallas
justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol. Deras antal må ej
ökas utöver tolv, så vida ej Konungen
och riksdagen, i den ordning 87 § 1
morn. stadgar, besluta, att högsta
domstolen skall på avdelningar arbeta;
och varde, i sådant fall, såväl
justitierådens antal med iakttagande
av vad ovan är sagt som ärendenas
fördelning mellan avdelningarna i
samma ordning bestämda.

§ 18.

l:o. Regeringsrätten tillkommer det
även att, i mål av beskaffenhet att
kunna tillhöra dess slutliga prövning,
upptaga och avgöra alla ansökningar,
att Konungen må bryta dom åter,
som vunnit laga kraft, eller återställa
laga tid, som försuten är. Alla övriga
sådana ansökningar skola av högsta
domstolen avgöras.

(Föreslagen lydelse)

§ 17.

1 :o. Konungens domsrätt skall
uppdragas minst tolv av Honom utnämnda
lagkunniga män, vilka fullgjort
vad författningarna föreskriva
dem, som uti domareämbeten må
nyttjas, samt i sådana värv ådagalagt
insikt, erfarenhet och redlighet. De
kallas justitieråd och utgöra Konungens
högsta domstol.

Närmare bestämmelser örn högsta
domstolens sammansättning och
tjänstgöring meddelas i särskild lag,
stiftad av Konungen och riksdagen
samfällt i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar.

§ 18.

Regeringsrätten tillkommer det
även att, i mål av beskaffenhet att
kunna tillhöra dess eller kammarrättens
slutliga prövning, upptaga och
avgöra alla ansökningar, att Konungen
må bryta dom åter, som vunnit
laga kraft, eller återställa laga tid,
som försuten är. Alla övriga sådana
ansökningar skola av högsta domstolen
avgöras.

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

(Nuvarande lydelse)

2:o. Högsta domstolen äger ock pröva
och avgöra ansökan om tillstånd
av Konungen att fullfölja talan i mål,
som enligt lag icke utan sådant tillstånd
må dragas under Konungens
prövning.

§ 20.

De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Tvenne militärpersoner
av högre grad, dem Konungen
härtill utser och förordnar, böra
med domare jäv och ansvar, och
utan särskilt arvode, sådana mål i
högsta domstolen övervara och däröver
rösta, dock må domarenas antal
icke överstiga åtta.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna
ringare mål prövas och avgöras av
fem ledamöter, så ock av fyra, där
alla fyra äro örn slutet ense. över
viktigare saker skola minst sju döma.
Ej må flera än åtta ledamöter på en
gång i prövningen av något mål deltaga,
där ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar. I samma ordning bestämmes,
huru många av domstolens ledamöter
skola deltaga i prövning av ansökan,
varom i 18 § 2 mom. förmäles.

(Föreslagen lydelse)

§ 20.

De mål, som från krigsdomstolarna
dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas
och avgöras. Konungen utser
och förordnar tre militårpersoner av
högre grad att med domare jäv och
ansvar, efter ty i 22 § 1 mom. stadgas,
sådana mål i högsta domstolen
övervara och däröver rösta.

§ 22.

l:o. Uti högsta domstolen kunna
mål prövas och avgöras av fem justitieråd.
Då i högsta domstolen till
prövning och avgörande förekommer
mål, varom i 20 § stadgas, böra tilllika
två av de militårpersoner, dem
Konungen härtill utsett, hava säte i
domstolen. Ej må flera än sju domare
på en gång i prövningen av något
mål deltaga, där ej för vissa fall annorledes
förordnas i den ordning 87
§ 1 mom. stadgar. I samma ordning
bestämmes domarnas antal vid behandling
av fråga, huruvida talan i
mål, som fullföljes till högsta domstolen,
må komma under dess prövning,
där enligt lag särskilt tillstånd
därtill erfordras, så ock av ansökan,
varmed högsta domstolen enligt 26 §
har att taga befattning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

7

(Nuvarande lydelse)

§ 24.

Uti Konungens nedre justitierevision
skola justitieärendena beredas
till föredragning och avgörande i
högsta domstolen.

§ 26.

Konungen äger att i brottmål göra
nåd, mildra livsstraff samt återgiva
ära och till kronan förverkat gods.
Över ansökningar därom höre Konungen
dock regeringsrätten, beträffande
mål av beskaffenhet att kunna
tillhöra dess slutliga prövning,
men i andra mål högsta domstolen;
och fatte Konungen Sina beslut uti
statsrådet. På den brottslige skall sedermera
ankomma att emottaga den
nåd, Konungen honom förunnat, eller
undergå det straff, vartill han blivit
dömd.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad åge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Bland de föreslagne utnämner
Konungen en till borgmästare. På
samma sätt förhålles med rådmansocb
magistratssekreteraresysslorna i
Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för
nu sagts, meddelas genom särskild,
stiftad lag.

(Föreslagen lydelse)

§ 24.

Uti Konungens nedre justitierevision
skola justitieärendena beredas till
prövning och avgörande i högsta domstolen.

§ 26.

Konungen äger att i brottmål göra
nåd, mildra livsstraff samt återgiva
ära och till kronan förverkat gods.
över ansökningar därom höre
Konungen dock regeringsrätten, beträffande
mål av beskaffenhet att
kunna tillhöra dess eller kammarrättens
slutliga prövning, men i andra
mål högsta domstolen; och fatte
Konungen Sina beslut uti statsrådet.
På den brottslige skall sedermera ankomma
att emottaga den nåd,
Konungen honom förunnat, eller undergå
det straff, vartill han blivit
dömd.

§ 31.

Till borgmästaretjänst i stad äge
där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behörige personer.
Varje röstberättigad äger en
röst. Till tjänst som lagfaren rådman
i stad äge staden föreslå tre behörige
personer. Bland de sålunda föreslagne
utnämner Konungen en till innehavare
av den ifrågavarande tjänsten.
upprättande av förslag till de tjänster,
av Konungen och riksdagen samfällt

Överffångsstadsrande.
Bestämmelserna i 18 § 2 mom.
samt 22 § 1 mom. i vad sistnämnda

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27.

(Föreslagen lydelse)

moment avser ansökan, varom i 18 §
2 mom. förmäles, skola i deras äldre
lydelse fortfarande gälla intill dess,
enligt vad därom i allmän lag stadgas,
den nya rättegångsbalken skall
lända till efterrättelse. I fråga om
mål, som enligt nyssnämnda lag skola
behandlas jämlikt äldre lag, skola
ock därefter 18 § 2 mom. samt, i
nyss angiven del, 22 § 1 mom. i deras
äldre lydelse äga tillämpning.

De nya bestämmelserna i 31 § skola
ej äga tillämpning, där före ikraftträdandet
åtgärd för återbesättande
av rådmanstjänst eller av tjänst såsom
magistratssekreterare i Stockholm
vidtagits.

Stockholm den 25 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Sandegård, Källman, Björck, John Gustavson,
Anders Andersson, Siljeström, Thorell, Fast, Nilsson d Göteborg, Fält, Norén, Pettersson i
Norregård, Spängberg, Nilsson i Norrlångträsk, Sefve och Gustafsson i Bogla.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

442504