Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till Riksdagens kansli den 2 maj 1911 kl. 5 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om ändring af §§ 5, G och 15 regeringsformen.
Uti en inom Första kammaren väckt motion, nr 44, hafva herrar
Blomberg och Steffen föreslagit
»att Riksdagen måtte såsom Infilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till
ändrad lydelse af §§ 5, 6 och 15 regeringsformen:
Regeringsformen.
§ 5.
Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka — —--
ledamöter af statsrådet.
§ 6.
Af statsrådet skola sju vara chefer och föredragande, hvar för sitt
departement, nämligen:
ministern för utrikes ärendena för utrikesdepartementet;
en chef för justitiedepartementet;
en chef för försvarsdepartementet, hvilken tillika vare Konungens
rådgifvare i kommandomål;
en för civildepartementet;
en för jordbruksdepartementet;
Bihang till Riksd. prof. 1911. 3 Sami. 1 Afd. 20 Hitft. (Nr 23—24.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
eu för finansdepartementet;
en för ecklesiastikdepartementet.
Den närmare fördelningen af ärendena, departementena emellan, bestämmes
af Konungen genom en särskildt utfärdad, offentligen kungjord
stadga.
Bland de tre statsråden utan departement böra minst två hafva förvaltat
civil beställning.
§ 15.
Kommandomål, hvarmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap
af högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han själf förer riksstyrelsen, afgöra
i närvaro af chefen för försvarsdepartementet. Honom åligge, vid ansvar,
att, då dessa mål--—--göra det afseende, honom godt
synes.»
Till stöd för detta förslag hafva motionärerna åberopat, hvad som
i detta afseende anförts i den af herr Blomberg afgifna motionen nr 43
i Första kammaren. Ifrågavarande motivering är af följande lydelse:
. »Ett steg mot den successiva minskning i militärbördorna, vi afse,
torde äfven den sammanslagning af landt- och sjöförsvarsdepartementen
kunna innebära, hvarom Andra kammaren för sin del år 1908 beslutade
en skrifvelse till Kungl. Maj:t, hvarför vi ånyo framställa förslag i detta
syfte. Härtill torde så mycket större skäl förefinnas, som försvarskommittén
saknat intresse att upptaga denna fråga.»
Uti en inom Andra kammaren väckt motion, nr 182, hafva herrar
A. C. Lindblad, Hj. Branting, F. W. Thorsson, Gustaf Strömberg, Värner
Rydén, A. J. Christiernson, Herm. Lindqvist, Bernh. Eriksson, L. J. Carlson,
E. C. Kropp, N. A:son Berg, Hjalmar Rissén, C. ^Vinberg, ÅT. Ed v.
Lindberg, J. A. Wallin, G. A. Rundgren, Johan Forssell, Joll. Aberg,
Nils Persson, Viktor Larsson, C. E. Svensson, K. A. Borg, J. Hasselquist,
Erik Palmstierna, O. H. Waldén, Sven Linders, Knut Tengdahl,
Aug. Nilsson, Carl Lindhagen, Ernst Söderberg, J. T. Johansson, Sven
Persson, E. A. Leksell och Charles Lindley framställt samma förslag,
som herrar Blombergs och Steffens ofvan återgifna, och till stöd för
detta förslag hänvisat till den motivering, hvilken anförts i den i Andra
kammaren af nyssnämnda motionärer väckta motionen nr 180, och hvilken
är af samma lydelse som den härofvan citerade motiveringen i herr
Blombergs motion, nr 43, i Första kammaren.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
3
Efter hvad till utskottets kännedom kommit är frågan om landtoch
sjöförsvarsdepartementens sammanslagning till ett departement för
närvarande föremål för utredning af den så kallade departementalkommittén.
Ehuruväl utskottet för sin del finner tanken på en förening af
de båda departementen vara synnerligen beaktansvärd, såsom beredande
ökad möjlighet för en kraftig samverkan mellan de olika grenarna af
försvarsväsendet, synes det dock utskottet ej vara lämpligt, att Riksdagen
genom positivt beslut rörande ifrågavarande spörsmål redan innevarande
år skulle föregripa resultatet af den fullständiga utredning, hvarmed departementalkommittén
nu är sysselsatt.
På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att herrar Blombergs och Steffens samt herr
Thorssons m. fl. förevarande motioner icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 maj 1911.
På utskottets vägnar:
ERNST TRYGGER.
Reservationer:
af herrar af Callerliolm, Nilsson, Ericsson, Berg, Eden och Gripenstedt,
som anfört:
Med anledning af en vid 1908 års riksdag väckt motion hemställde
dåvarande konstitutionsutskottet, att Riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t ville vid behandlingen af frågan
om omreglering af statsrådet och inrättande af nya statsdepartement
taga i öfvervägande, huruvida de båda försvarsdepartementen lämpligen
kunna och böra sammanslås till ett departement. Denna utskottets
hemställan antogs af Andra kammaren, men afslogs af Första
kammaren. Sedan dess har, enligt vår mening, öfvertygelsen om den
stora önskvärdheten, för att icke säga nödvändigheten af hela försvars
-
Utskottets
yttrande.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
väsendets sammanförande under gemensam ledning blifvit allt starkare,
ock vi hålla före, att Riksdagen bör begagna det tillfälle, som förevarande
motion gifver, till att gifva uttryck för en sådan öfvertygelse.
Den omständigheten, att den s. k. departementalkommittén för sin del
har frågan under behandling, synes oss på intet sätt böra förhindra
Riksdagen att uttala sin allmänna ståndpunkt i frågan, om också däraf
torde följa, att någon formulerad förändring af vederbörliga grundlagsbestämmelser
icke bör från Riksdagens sida nu ske.
På grund häraf hafva vi ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen må, i anledning af förevarande motion,
i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t ville vid behandlingen af frågan om statsdepartementens
omreglering fästa sin uppmärksamhet vid önskvärdheten
däraf, att de båda försvarsdepartementen
varda sammanslagna till ett departement;
af herrar Sjöholm och Clason i fråga om utskottets motivering.
Det skulle här antecknas, att herrar Nyström och Uppström samt
friherre Bonde icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.