Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
25
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1939 kl. 10 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändring av gällande bestämmelser rörande kvalificerad
majoritet för vissa kommunala beslut.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 51, av herr Sjödahl m. fl. hemställes, »att riksdagen ville besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vad mån
nu gällande bestämmelser i kommunallagarna om kvalificerad majoritet för
vissa beslut böra så ändras, att den kommunala förvaltningen erhåller större
rörelsefrihet».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Bestämmelser om kvalificerad majoritet vid beslut om vissa ekonomiska
angelägenheter finnas upptagna i 23 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse
på landet. Enligt denna erfordras för beslut två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser 1 :o) avhändande av fastighet
eller därifrån härflytande rättighet eller inköp av fastighet, där ej avhändandet
eller inköpet avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;
2:o) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov; 3:o)
beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i kommun,
där uttaxeringen per skattekrona stigit till visst belopp; 4:o) höjande
av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående anslag,
då höjningen utgör viss procent av förutvarande anslaget beroende på storleken
av uttaxeringen per skattekrona; 5:o) beviljande av anslag, vartill
medel skola anskaffas genom upplåning; 6:o) upptagande eller förnyande
av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande; 7:o) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder,
där fråga ej är örn antagande av ackord; 8:o) införande av viss
ordning för medelsförvaltningen; 9:o) kommunal fond i vissa i lagen om
kommunal fondbildning angivna fall. Bestämmelser av i huvudsak samma
innehåll finnas intagna i lagen örn kommunalstyrelse i stad, lagen om kommunalstyrelse
i Stockholm och lagen om församlingsstyrelse.
Förevarande bestämmelser hava — med undantag för de under 8:o) och
9:o) omförmälda — huvudsakligen tillkommit i samband med de kommunala
rösträttsreformerna åren 1909 och 1918. Tidigare erfordrades kvalificerad
majoritet för beslut i ekonomiska angelägenheter blott beträffande landsBihang
till riksdagens protokoll 1939. 5 sami. 2 avd. Nr 13—-16.
3
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
kommuns upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än två år. Vid
1900 års riksdag, då bestämmelsen härom antogs, betonade lagutskottet i
sitt utlåtande (nr 30) i ämnet, att den vore väl ägnad att förebygga förhastade
beslut i riktning av ökad skuldsättning. En förtjänst hos bestämmelsen vore
vidare, att den inskränkte möjligheten för kommunerna att upptaga lån på
längre tid till de fall, då en dylik åtgärd påkallades av ett mera allmänt intresse
bland kommunens medlemmar. Liknande synpunkter framfördes i
den proposition till 1907 års riksdag, som låg till grund för de år 1909 antagna
bestämmelserna om kvalificerad majoritet, vilka nu avsågo såväl lands- som
stadskommuner och församlingar. Den utvidgning av deras tillämpningsområde,
som sedan beslöts vid 1918 års urtima riksdag, motiverades med att
dylika stadganden icke allenast inneburo en garanti mot en allt för kraftig
stegring av anslagen för icke nya ändamål och behov och därmed mot skattestegring
utan även medförde, att kommunerna, för att icke bliva mera bundna
i sin bestämmanderätt över hithörande anslag eller för att återvinna förlorad
frihet i detta avseende, på allt sätt bemödade sig om att hålla nere eller nedbringa
skatteprocenten. Vid 1930 års allmänna revision av kommunalförfattningarna
gjordes ingen annan saklig ändring i förevarande bestämmelser
än att den ovan under 8:o) angivna regeln örn kvalificerad majoritet såsom
villkor för beslut om antagande av viss ordning för medelsförvaltningen i
kommun då infördes. De under 9:o) angivna bestämmelserna örn sådan majoritet
för beslut angående kommunal fond i vissa fall tillkommo slutligen
år 1936 genom antagandet av lagen om kommunal fondbildning. Departementschefen
framhöll i propositionen i ämnet till riksdagen, att det här
vore fråga örn beslut, som fordrade särskilt omsorgsfullt övervägande; genom
bestämmelserna vunnes trygghet för att fondbildning ej skedde för
tillgodoseende av andra än verkliga behov.
Förslag om borttagande av eller inskränkning uti vissa av reglerna om
kvalificerad majoritet vid kommunala beslut hava vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning bland annat vid 1919, 1920, 1926, 1927,
1930, 1934, 1935 och 1936 års riksdagar. Konstitutionsutskottet har vid
samtliga dessa tillfällen avstyrkt de i ämnet väckta motionerna, vilka även
avslagits av riksdagen. Utskottet har därvid framhållit, att de skäl, som
anförts vid bestämmelsernas införande, fortfarande ägde giltighet. Sålunda
anförde utskottet år 1934 (utlåtande nr 9) att det icke kunde anses överensstämma
med ekonomisk försiktighet att överlämna åt en majoritet av hälften
plus en att emot de övrigas vilja i en kommunal församling besluta i viktiga
och för kommunens framtid betydelsefulla ekonomiska angelägenheter. Därjämte
vore det uppenbart, att bestämmelserna om kvalificerad majoritet vid
vissa beslut voro inordnade såsom en viktig del av och sammanhängde med
övriga bestämmelser beträffande den kommunala självstyrelsen. Det vore
därför icke lämpligt att upptaga en utredning om dessa bestämmelser örn
kvalificerad majoritet ensamt för sig, utan borde därvid hela problemet
om den kommunala organisationen och dess uppgifter och ställning bliva
föremål för utredning. Några skäl att företaga en sådan utredning före
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
27
läge emellertid icke. Ej heller syntes föreligga anledning att ånyo upptaga
till utredning frågan om bestämmelsernas formella avfattning. Vid 1935
och 1936 års riksdagar åberopade konstitutionsutskottet detta uttalande i
sina då avgivna avstyrkande utlåtanden (nr 16 och nr 11) över i ämnet
väckta motioner.
Under hänvisning till vad sålunda förekommit och då enligt utskottets
mening några skäl, som äro tillräckligt bärande för att nu motivera ett
förändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida, icke anförts i motionen
eller i övrigt kunna anses vara förhanden, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 16 maj 1939.
På konstitutionsutskottets vägnar:
ANTON PETTERSSON.
Närvarande: Herrar Anton Pettersson, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid
Karlsson*, Björck, Herlitz, Karl Bodin, Anders Andersson, Härdin, Söderkvist*,
Nordström i Torsby, Eriksson i Tolered, Nilsson i Göteborg, Arnemark,
Fält, Sundström i Skövde, Wolgast, Spängberg, Nolin* och Annér.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Härdin, Söderkvist, Nordström
i Torsby, Nilsson i Göteborg, Fält och Spångberg, vilka på skäl, som
anförts i en vid utskottets utlåtande nr 10 till 1934 års riksdag fogad reservation,
ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen i anledning av föreliggande motion i skri
velse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning, huruvida
och i vad mån nu gällande bestämmelser i kommunallagarna
örn kvalificerad majoritet för vissa beslut böra så
ändras, att den kommunala förvaltningen erhåller större rörelsefrihet.