Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955
Nr 13
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om en revision av lagen angående rikets flagga.
I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen nr 50 i andra kammaren
av herr Rimås hemställes, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj :t anhålla om en revision av lagen angående rikets flagga i så måtto
att den tretungade flaggan införes såsom statsflagga. Enligt motionen torde
därjämte böra övervägas, huruvida icke den kungliga flaggan borde erhålla
»en ur heraldisk synpunkt mera korrekt utformning».
Beträffande motiveringen får utskottet, i den man redogörelse däiföi
icke lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Enligt ett kungl. plakat av den 6 november 1663, som blivit kallat »den
första svenska flagglagen», fingo handelsfartyg rättighet att föra blågul
korsflagga under förutsättning att denna var tvärskuren. Tretungad korsflagga
förbehölls »Chronones» eller »Vår och rikets flagga». Plakatet reglerade
väsentligen flaggväsendet fram till år 1815. Vissa varianter av flaggan
infördes dock under nämnda tid, t. ex. kungsflaggan, som var tretungad
med riksvapnet i ett vitt fält i korsets mitt och »arméns flottas»
(skärgårdsflottans) helt blå, tretungade flagga. I detta sammanhang må
även framhållas, att lotsverket, postförande fartyg och tullverkets båtar
förde tretungad flagga under större delen av nu ifragavarande tidspeiiod
(1663—1815).
Sedan unionen mellan Sverige och Norge ingåtts skapades år 1815 eu
örlogsflagga att brukas av de förenade rikenas gemensamma försvar. Denna
flagga var den svenska tretungade korsflaggan med den förändringen afl
övre, inre fältet var rött med ett däri infällt, liggande vitt kors. År 1821
insattes unionsmärket i (den tvärskurna) handelsflaggan. Unionsmärket
undergick sedermera viss, i detta sammanhang betydelselös förändring. -Genom kungl. brev den 20 juni 1844 upphävdes bestämmelsen om den gemensamma
örlogsflaggan, och det stadgades, att vartdera riket skulle ha
särskild sådan flagga, försedd med tre lungor och med unionsmärket i övre
inre fältet. Därjämte föreskrevs, att kungsflaggan skulle vara lika med
örlogsflaggan, dock med unionsvapnet i mitten av flaggan.
Lots- och tullverken förde tretungad flagga även efter år 1815. Vad
angår postförande fartyg så stadgades år 1838 att kronans postfartyg liksom
tidigare skulle föra tretungad flagga, under det att enskilda sådana
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955
fartyg skulle föra tvåtungad flagga. År 1844 fastställdes en särskild flagga
för de »Kungl. postfartygen», vilken var den tretungade svenska unionsflaggan
med visst tecken. Denna flagga användes sedermera även å enskilda
postförande fartyg och å postverkets byggnader. För statens järnvägar
fastställdes år 1858 en särskild flagga, bestående av en tretungad
svensk flagga med visst tecken.
Genom kungl. kungörelsen den 7 maj 1897 föreskrevs, att den tretungade
flaggan fick, förutom å flottans fartyg, båtar och byggnader samt i de fall
reglementet för flottan bestämde, föras å kungliga slott och å byggnad, där
medlem av konungahuset bodde eller vistades eller där ståthållare var
anställd, å riksdagshuset eller annan byggnad, där riksdagen var församlad,
å rikets fästningar, samt å armén tillhörande båtar och av densamma
begagnade kasernbyggnader och lägerplatser, att andra statens fartyg och
byggnader skulle föra tvåtungad flagga med vissa tecken för vissa förvaltningsgrenar
samt att tre- eller tvåtungad flagga icke utan särskilt tillstånd
av Kungl. Maj :t fick föras i andra fall än de nyss nämnda.
År 1903 infördes i 79 § regeringsformen en alltjämt gällande bestämmelse
av innehåll bl. a., att »ingen förändring av rikets---- flagga må
göras utan riksdagens samtycke».
I samband med unionsupplösningen utfärdades, sedan riksdagens samtycke
inhämtats, den 27 oktober 1905 en kungl. förordning angående upphävande
av dittills gällande bestämmelser om unionstecken i rikets flagga.
Därvid föreskrevs, att ett blått fält skulle »återinsättas» i flaggan i unionstecknets
ställe.
Den 22 juni 1906 utfärdades den alltjämt gällande lagen angående rikets
flagga. Där stadgas, att svenska flaggan skall vara blå med gult kors, vilket
skall dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fält (1 §), och att flaggan
skall vara tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, i vilket
fall den skall vara tretungad. Örlogsflagga skall föras å flottans fartyg,
båtar och byggnader, å rikets fästningar, å härens kasernbyggnader, läger
och övningsplatser, så ock å hären tillhöriga fartyg och båtar, när de föras
av militär befälhavare, och å byggnad, som i sin helhet är upplåten till
stab, truppförband eller militär utbildningsskola (2 §). 13 och 4 §§ finnas
närmare föreskrifter om flaggans utseende. Enligt 5 § må Konungen och
med Hans tillstånd medlem av konungahuset föra tretungad flagga, med
eller utan rikets vapen å vitt fält i korsets mitt, så ock använda sådant
tecken i den tvärskurna flaggan. Jämlikt samma paragraf må i övrigt
— förutom i visst angivet fall — flagga icke förses med märken, bokstäver
eller andra tecken. I 6 § stadgas bötesstraff för den som olovligen brukar
tretungad flagga, den som använder obehörigen märkt flagga och den som
saluför flagga, som uppenbarligen icke har de i lagen angivna färgerna
eller som icke håller de i lagen bestämda inbördes måtten.
Till grund för 1906 års flagglag låg en vid samma års riksdag framlagd
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955
7
proposition (nr 115), föranledd av skrivelse (nr 3) från 1905 års andra
urtima riksdag. Av propositionen, som i allt väsentligt antogs av riksdagen,
framgår att enighet i stort sett förelåg beträffande bestämmelsernas huvudgrunder,
vilka — baserade på ett av flottans stab utarbetat förslag — voro:
den tvärskurna flaggan för allmänt bruk såsom national- och handelsflagga,
den tretungade flaggan som örlogsflagga och flagga för kungahuset
samt slopande av den tvåtungade flaggan. Departementschefen framhåller
i propositionen, att lagförslaget utarbetats med beaktande av såväl den
svenska flaggans historiska utveckling som önskvärdheten av enhetlighet
beträffande flaggans utseende, överväganden av förstnämnda art föranledde
framläggande av de ovan nämnda bestämmelserna om användningen
av den tretungade flaggan. Departementschefen yttrade i detta hänseende
bl. a.: »Om den tretungade flaggan således återföres till sin ursprungliga
natur av krigsflagga, bör den ej längre föras exempelvis a riksdagshuset
eller å byggnader, som inrymma rena förvaltningsverk vid hären eller
flottan, såsom armé- och marinförvaltningarna.»
I den nu till behandling föreliggande motionen hävdas, att den uppfattning
beträffande den tretungade flaggans ursprung som ligger till grund
för 1906 års lag icke är den historiskt riktiga. Motionären gör gällande, att
en historisk undersökning tvärtom visar, att den tretungade flaggan ursprungligen
användes såsom såväl civil som militär statsflagga. Detta förhållande
kommer, enligt motionären, klart till uttryck genom 1663 års
plakat. Som stöd för sin uppfattning åberopar motionären skrifter i frågan
under senare år av chefen för livrustkammaren fil. dr Torsten Lenk och
revisorn Uno Lindgren.
Såsom motionären anfört har frågan om den tretungade flaggans ursprung
och tidigare användning varit föremål för vetenskapliga undersökningar
under senare år. Utskottet finner emellertid angeläget framhålla,
att den vetenskapliga diskussionen alltjämt pågår. Riktigheten av den i
motionen hävdade tolkningen av 1663 års plakat har sålunda bestritts.
Skulle den i motionen hävdade uppfattningen, att bestämmelserna i 1906
års lag innebure ett brott mot den historiska traditionen, befinnas riktig,
är det likväl icke givet, att den åsyftade förändringen beträffande den tretungade
flaggans användningsområde bör komma till stånd. Gällande stadganden
ha en nu snart halvsekelgammal tradition bakom sig. I detta sammanhang
vill utskottet framhålla, att seden med flaggning till lands är
en relativt sen företeelse. Sålunda må nämnas, att det så sent som år 1873
väckte visst uppseende, då den svenska flaggan hissades på Stockholms
slott. Det kan vidare erinras om att'' gränsdragningen mellan den tretungade
och den tvärskurna flaggans användningsområde enligt gällande
bestämmelser är otvetydig. Annorlunda skulle förhållandet av allt att
döma bli, om den tretungade flaggan gjordes till en statens allmänna
symbol, då det ej sällan torde vara svårt att avgöra i vilken utsträckning
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13 år 1955
en institution är statlig. Därjämte är det särskilt under krigsförhållanden
betydelsefullt att örlogsfartyg föra en flagga, som skiljer sig från den
som brukas av andra fartyg tillhörande staten. I detta sammanhang må
även erinras om föreskriften i artikel 2 i den sjunde Haagkonventionen
av år 1907, att till krigsfartyg omdanade handelsfartyg böra föra de för
krigsfartyg av dess nationalitet utmärkande yttre kännetecknen. Under
hänvisning till det anförda finner utskottet sig nu böra avstyrka en utredning
i motionens syfte beträffande den tretungade flaggans användning.
Under sådana förhållanden synes ej heller böra ifrågakomma att särskilt
utreda frågan om den kungliga flaggans utseende. Utskottet hemställer
alltså,
att förevarande motion, II: 50, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 mars 1955
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren, Damström, Pettersson,
Weiland, Herlitz*, Fritiof Karlsson*, Erik Olsson, Ollén och Sigfrid
Larsson*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen, Fast, Norén, Håstad, Swedberg, Spångberg, Olsson i Mora* och
Dahl.
* Ej närvarande vid justeringen.
Sthlro 195.". K. L. Beckmans Boktr.