Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

Utlåtande 1967:Ku12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

I

Nr 12

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i sjölagen
in. in., i vad denna hänvisats till utskottet.

I proposition nr 145 till 1966 års riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag
till lag om ändring i sjölagen samt fyra därtill anknytande lagförslag, däribland
ett förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (SekrL). Propositionen
hänvisades i sistnämnda del till konstitutionsutskottet och i övrigt
till lagutskott. Dess behandling uppsköts till 1967 års riksdag.

Det till konstitutionsutskottet hänvisade lagförslaget har följande lydelse: -

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i
ratten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att till lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar skola fogas två nya
paragrafer, betecknade 5 och 22 a §§, av nedan angiven''lydelse,'' déls att
38 § samma lag skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angivés.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Dagbok förd på fartyg som åges
eller nyttjas av staten eller gv
kommun får, såvitt angår sammanstötning
med annat fartyg, ej utan
tillstånd av myndighet under vars
jörvaltning fartyget hör utlämnas
förrän sjöförklaring hålles offentligt
eller talan väckts på grund av sammanstötningen,
eller fem år förflutit
från det sammanstötningen ägde

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 samt. 2 avd. Nr 12

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

rum. Detsamma gäller på fartyget
upprättad handling, som enligt sjölagen
jämställes med dagbok i fråga
om rätten att taga del därav.

22 a §.

Handlingar i ärende angående sjöförklaring
med anledning av fartygs
sammanstötning med annat fartyg
få, om sjöförklaringen icke hålles offentligt,
ej utan redarens samtycke
utlämnas förrän motsvarande utredning
beträffande det andra fartyget
blivit tillgänglig för den som vill taga
del därav eller fem år förflutit
från det sammanstötningen ägde
rum. Detsamma gäller i fråga om
handlingar, som med anledning av
fartygs sammanstötning med annat
fartyg inkommit till sjöfartsstyrelsen
eller upprättats där.

Bestämmelserna i första stycket
äga motsvarande tillämpning när utredning
verkställes av särskild undersökningskommission
enligt 314 §
sjölagen eller, beträffande fartyg
som äges eller nyttjas av staten, av
myndighet under vars förvaltning
fartyget hör.

38 §.

Där (let--------handlingars utlämnande.

Kan handling, som ej må utlämnas
till envar, antagas vara av betydelse
som bevis i rättegång eller för
förundersökning i brottmål, äger
domstol, där rättegången föres eller
fråga som hör till förundersökningen
må upptagas, förordna att handlingen
skall tillhandahållas domstolen
eller undersökningsledaren. Vad
riu sagts gälle dock ej handlingar,
söm avses i 1—5§§ samt 31 och33§§.
Är handlingens innehåll sådant att
den som utfärdat handlingen ej enligt
36 kap. 5 § andra, tredje eller
fjärde stycket rättegångsbalken må
höras som vittne därom, må handlingen
ej företes i rättegången eller
vid förundersökningen. Ej heller må,

Kan handling, som ej må utlämnas
till envar, antagas vara av betydelse
som bevis i rättegång eller för
förundersökning i brottmål, äger
domstol, där rättegången föres eller
fråga som hör till förundersökningen
må upptagas, förordna att handlingen
skall tillhandahållas domstolen
eller undersökningsledaren. Vad
nu sagts gälle dock ej handlingar,
som avses i 1—4§§samt 31 och 33 §§.
Är handlingens innehåll sådant att
den som utfärdat handlingen ej enligt
36 kap. 5 § andra, tredje eller
fjärde stycket rättegångsbalken må
höras som vittne därom, må handlingen
ej företes i rättegången eller
vid förundersökningen. Ej heller må,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

3

(Nuvarande lydelse)

med mindre synnerlig anledning förekommer
därtill, handlingen företes
i rättegången eller vid förundersökningen,
om därigenom yrkeshemlighet
skulle uppenbaras.

(Föreslagen lydelse)

med mindre synnerlig anledning förekommer
därtill, handlingen företes
i rättegången eller vid förundersökningen,
om därigenom yrkeshemlighet
skulle uppenbaras.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Propositionens bakgrund och huvudsakliga innehåll

Genom den år 1958 tillkallade sjölagskommittén pågår översyn av sjölagen.
Denna översyn sker i samarbete med motsvarande kommittéer i Danmark,
Finland och Norge. Förevarande proposition bygger på två betänkanden
av sjölagskommittén, avgivna åren 1963 och 1965 (SOU 20 resp. 18)
och remissbehandlade var för sig. Bl. a. framläggs förslag till helt reviderade
bestämmelser om dagböcker och om sjöförklaring. Dessa förslag föranleder
vissa följdändringar i SekrL.

Sjöförklaring är i princip en offentlig förrättning. När det är fråga om
fartygs sammanstötning med annat fartyg har alltså vardera parten möjlighet
att genom närvaro vid sjöförklaringen för det andra fartyget bevaka
utredningen för det fartyget. Emellertid kan sjöförklaring av praktiska
skäl som regel inte hållas gemensamt eller samtidigt för de inblandade fartygen.
Den sida, för vars fartyg sjöförklaring hålls först, kommer i ett sämre
läge än den andra genom att vad som framkommer vid den första förrättningen
kan påverka den andra. Har sammanstötning ägt rum med ett utoinnordiskt
fartyg, är det över huvud inte säkert att någon offentlig utredning
alls kommer till stånd i fråga om det främmande fartyget; regler därom
saknas kanske i dettas nationella lag. Den svenska parten kommer då
uppenbarligen i eif ogynnsamt läge. Dessa förhållanden har länge kritiserats.
På grundval av överväganden, varom torde få hänvisas till propositionen
(s. 117 ff, 126 ff, 136 ff), föreslås nu att i 308 § sjölagen skall upptas
i huvudsak följande bestämmelser för ifrågavarande situationer. Rätten
skall kunna låta anstå med sjöförklaring, om denna därigenom kän
äga rum samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det
andra fartyget. Kan detta ej vinnas, skall den första sjöförklaringen hélt
eller delvis hållas inom stängda dörrar, om befälhavaren eller redaren begär
det och synnerliga skäl ej talar däremot. Har sammanstötning skett
med utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning
äger rum, får sjöförklaring underlåtas, om sjöfartsstyrelsen ej bestämmer
annat. Hålls sjöförklaring, skall nyssnämnda bestämmelser! om
handläggning inom stängda dörrar äga motsvarande tillämpning. '' m

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

För att inte det ändamål skall förfelas, som åsyftas med de föreslagna
reglerna om sjöförklaring inom stängda dörrar, krävs regler om inskränkning
i de handlingars offentlighet som i sådant ärende inges till eller upprättas
hos rätten eller annan myndighet. När det gäller sjöförklaring inför
domstol är 36 § SekrL tillämplig. Bestämmelserna där är enligt departementschefens
mening fullt tillräckliga. I fråga om sjöförklaring eller motsvarande
utredning i annat fall krävs däremot särskilda regler. Sådana
föreslås intagna i en ny 22 a §. I de närmare motiven anför departementschefen
bl. a. följande (s. 230 f):

Handlingsselcretessen bör inte upprätthållas i vidare mån än som är nödvändigt
med hänsyn till ändamålet. Hålls sjöförklaring offentligt beträffande
fartyget bör sekretesskydd inte komma i fråga. Som kommittén menat
finns det inte heller anledning att upprätthålla sekretesskydd för en handling,
om motsvarande utredning är tillgänglig beträffande det andra fartyget.
Med motsvarande utredning avser jag liksom kommittén sådan utredning
som innehållsmässigt svarar mot den handling vars utlämnande begärs.
Denna förutsättning är tydligen för handen, om sjöförklaring eller
liknaiide utredning verkställs beträffande det andra fartyget och blir tillgäriglig
för den som vill ta del därav. Hålls sjöförklaring beträffande detta
fartyg enligt de föreslagna svenska reglerna blir handlingarna i ärendet
omedelbart tillgängliga, eftersom den sjöförklaring som äger rum sist i sammanstötningsfall
inte får hållas inom stängda dörrar. Detsamma gäller
sjöförklaring enligt de övriga nordiska förslagen. Är varken de svenska eller
de övriga nordiska bestämmelserna tillämpliga kan förhållandet bli ett
ähhät. Det är då inte säkert att någon sjöförklaring eller motsvarande utredning
alls kommer till stånd. Även om ingen offentlig sjöförklaring eller
motsvarande utredning verkställs beträffande det andra fartyget, tjänar det
dock ingenting till att hemlighålla handlingarna beträffande den första
sjöförklaringen hur länge som helst. Sjölagskommittén har föreslagit en
begränsning till tio år, ett förslag som vunnit stöd bl. a. hos offentlighetskommittén.
Stockholms rådhusrätt har dock ifrågasatt om en så lång tid
kån behövas. Tiden har av sjölagskommittén valts med hänsyn till den
tioåriga fordringspreskriptionen. Sjölagen innehåller emellertid i stor utsträckning,
bl. a. när det gäller anspråk på ersättning för sammanstötning,
bestämmelser om kortare preskriptionstider. Med hänsyn till dessa synes
mig en tid av fem år vara fullt tillräcklig.

= Förslaget om sekretess beträffande dagbok är grundat på liknande överväganden
som det beträffande sjöförklaring. För närvarande gäller enligt
39 § sjölagen, att ingen vars rätt är beroende därav må vägras att ta del av
dagbok eller göra utdrag därav. Denna huvudregel föreslås överförd till
30f): § och utsträckt till att även gälla danskt, finskt eller norskt fartyg
som befinner sig i svensk hamn. Vid sammanstötning mellan fartyg leder
denna offentlighet, därest tillgång endast finns till den ena partens dagbok,
till att denna part kommer i ett bevismässigt underläge. För att undanröja
denna olägenhet föreslås nu, på grundval av överväganden varom
torde få hänvisas, till propositionen (s. 99 f, 102 f, 106 ff), en särskild bestämmelse
i 300 § sjölagen. I fråga om anteckning som äger samband med

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

sammanstötning med annat fartyg, till vars dagbok motsvarande tillgång
inte finns, skall offentligheten inte gälla förrän sjöförklaring eller motsvarande
undersökning hålls offentligt eller talan väckts på grund av sammanstötningen.

hn komplikation uppträder i fråga om dagböcker på stats- och kommunägda
fartyg. Dessa är allmänna handlingar och därför till skillnad mot
dagböcker på privatägda tillgängliga utan vidare för var och en. För att
åvägabringa likställighet i det berörda hänseendet föreslås särskilda sekretessregler
intagna i 5 § SekrL. I de närmare motiven anför departementschefen
bl. a. följande (s. 108):

Vissa av dessa fartyg, t. ex. en del statliga tågfärjor och kommunala isbrytare,
kommer att omfattas av de här föreslagna bestämmelserna om
dagboksplikt, eftersom de är handelsfartyg. Någon skillnad mellan dessa
fartyg och privatägda fartyg bör enligt min mening inte göras i förevarande
hänseende. Även i fråga om sådana fartyg i offentlig ägo på vilka förs dagböcker
eller liknande anteckningar enligt administrativa regler med åtminstone
i huvudsak samma syfte som sjölagens bestämmelser i ämnet
torde likställighet vara motiverad. Detta gäller bl. a. marinens fartyg, låt
vara alt de s. k. loggböcker som förs ombord på dem kan åtnjuta sekretessskydd
enligt bestämmelser i försvarets sekretesskungörelse den 16 juni
1950 (nr 462). För nu ifrågavarande fartyg bör införas bestämmelser som
svarar mot de föreslagna bestämmelserna i sjölagen om inskränkning i
rätten att ta del av dagbok i sammanstötningsfall. Sådana bestämmelser
torde böra införas i sekretesslagen och där tas in som en ny 5 § i stället för
den 5 § som upphävdes genom lagändring år 1949. De kommer därmed
närmast töre de i liknande syfte meddelade bestämmelserna om myndighets
handlingar, som upprättats eller anskaffats till utredning i någon myndighetens
rättstvist.

För närvarande saknar SekrL en 5 §; den tidigare upphävdes år 1949.
Införandet av en ny 5 § föranleder en redaktionell jämkning i 38 § som alltjämt
hänvisar till det äldre, upphävda stadgandet.

Utskottet

De i förevarande proposition föreslagna ändringarna i sekretesslagen har
till sylte att åvägabringa likställdhet i bevishänseende mellan parterna i
vissa fall av sammanstötning mellan fartyg. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot att sekretesskydd tillskapas på sätt i propositionen
föreslås.

Vid sin granskning av förslagen till stadganden i sekretesslagen bär utskottet
funnit fog för vissa smärre jämkningar. Utskottet föreslår sålunda
att bestämmelsen i 5 § om inskränkning i dagboks offentlighet genom tilllägg
på två punkter bringas till närmare överensstämmelse med motsvarande
stadgande i 300 § sjölagen, vilket oförändrat tillstyrkts av första lag -

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

ulskottet. Vidare förordar utskottet att de föreslagna båda paragraferna i
sekretesslagen sammanförs till en genom att 22 a § infogas i 5 §.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte, i anledning av propositionen nr 145
år 1966 i vad den hänvisats till konstitutionsutskottet, för
sin del antaga följande som »utskottets förslag» betecknade -

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar

(Kungl. Maj.ts förslag)

Härigenom förordnas, dels alt
till lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma
allmänna handlingar skola fogas två
ngn paragrafer, betecknade 5 och
22 a §§, av nedan angiven lydelse,
dels att 38 § samma lag skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

5 §•

Dagbok förd på fartyg som äges
eller nyttjas av staten eller av kommun
får, såvitt angår sammanstötning
med annat fartyg, ej utan tillstånd
av myndighet under vars förvaltning
fartyget hör utlämnas förrän
sjöförklaring hålles offentligt eller
talan väckts på grund av sammanstötningen,
eller fem år förflutit
från det sammanstötningen ägde
rum. Detsamma gäller på fartyget
upprättad handling, som enligt sjölagen
jämställes med dagbok i fråga
om rätten att taga del därav.

(Utskottets förslag)

Härigenom förordnas, dels att
till lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma
allmänna handlingar skall fogas
eu ng paragraf, betecknad 5 §, av
nedan angiven lydelse, d e 1 s att 38 §
samma lag skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

5 §•

Dagbok förd på fartyg som äges
eller nyttjas av staten eller av kommun
får, såvitt angår sammanstötning
med annat fartyg, till vars dagbok
motsvarande tillgång icke finnes,
ej ulan tillstånd av myndighet
under vars förvaltning fartyget hör
utlämnas förrän sjöförklaring eller
undersökning enligt 311 § sjölagen
hålles offentligt eller talan väckts på
grund av sammanstötningen, eller
fem år förflutit från det sammanstötningen
ägde rum. Detsamma gäller
på fartyget upprättad handling,

7

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år W67

(Kungl Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

som enligt sjölagen jämställes med
dagbok i fråga om rätten att taga
22 a §. del därav.

Handlingar i ärende angående sjöförklaring med anledning av fartygs
sammanstötning med annat fartyg få, om sjöförklaringen icke hålles offentligt,
ej utan redarens samtycke utlämnas förrän motsvarande utredning
beträffande det andra fartyget blivit tillgänglig för den som vill taga del

därav eller fem år förflutit från det sammanstötningen ägde rum. Detsamma
gäller i fråga om handlingar, som med anledning av fartygs sammanstötning
med annat fartyg inkommit till sjöfartsstyrelsen eller upprättats där.

Bestämmelserna i första stycket
äga motsvarande tillämpning när utredning
verkställes av särskild undersökningskommission
enligt 314 §
sjölagen eller, beträffande fartyg som
äges eller nyttjas av staten, av myndighet
under vars förvaltning fartyget
hör.

Bestämmelserna i andra stycket
äga motsvarande tillämpning när
utredning verkställes av särskild undersökningskommission
enligt 314 §
sjölagen eller, beträffande fartyg som
äges eller nyttjas av staten, av myndighet
under vars förvaltning fartyget
hör.

38 §.

Där det---handlingars utlämnande.

Kan handling, som ej må utlämnas till envar, antagas vara av betydelse
som bevis i rättegång eller för förundersökning i brottmål, äger domstol, där
rättegången föres eller fråga som hör till förundersökningen må upptagas,
lörordna att handlingen skall tillhandahållas domstolen eller undersökningsledaren.
Vad nu sagts gälle dock ej handlingar, som avses i 1—4 §§
samt 31 och 33 §§. Är handlingens innehåll sådant att den som utfärdat
handlingen ej enligt 36 kap. 5 § andra, tredje eller fjärde stycket rättegångsbalken
må höras som vittne därom, må handlingen ej företes i rättegången
eller vid förundersökningen. Ej heller må, med mindre synnerlig
anledning förekommer därtill, handlingen företes i rättegången eller vid förundersökningen,
om därigenom yrkeshemlighet skulle uppenbaras.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
Stockholm den 8 februari 1967

På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12 år 1967
Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, Erik Olsson, Dahl, Dahlberg, fröken Stenberg, herrar Tistad
och Svenungsson; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund, von Friesen, Henningsson,
Wahlund, fru Thunvall, herrar Hamrin i Jönköping, Larsson i
Luttra, Andersson i Billingsfors, Henrikson och Werner.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670026