Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 1 april 1889, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af vadda motioner om
ändring af § 23 riksdagsordningen.
Riksdagsordningens 23 §, hvilken angifver olika grunder för beräkningen
af arfvode åt ledamot af Andra Kammaren under vissa olika förutsättningar,
upptager bland dessa icke uttryckligen det fall, att kammarens
ledamot bevistat riksdag, som sammanträdt efter riksdags upplösning af
Konungen i samband med förordnande om nya val. För att, bland annat,
få denna brist afhjelpt, väckte herr P. Svensson i Brämhult vid sistlidne
riksdag en motion, som afsåg, att ledamot af Andra Kammaren i dylikt fall
skulle undfå, jemte resekostnadsersättning, i dagtraktamente 10 kronor. I
anledning af berörda motion föreslog dä konstitutionsutskottet i sitt betänkande
n:o 7, att Riksdagen måtte besluta följande förändrade lydelse af § 23
riksdagsordningen:
»Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter — — — — så ock
under urtima Riksdag, samt under riksdagssammanträde, som följer efter
riksdags upplösning på grund af Konungens förordnande om nya val, kammarens
ledamot undfår — — — — ett tusen två hundra riksdaler.
Den ledamot af kammaren —---— tio riksdaler af arfvodet.»
Då Riksdag, som under den angifna förutsättningen sammanträdde,
i allmänhet icke kunde antagas komma att fortfara så länge som den Riksdag,
hvilken utan särskild kallelse sammanträdde den 15 januari hvarje år,
och hvars arbeten beräknats i regeln icke hinna få sin afsilning förr än
efter fyra månader, hvilken tid derför blifvit lagd till grund vid fastställandet
af riksdagsmannaarfvodet för lagtima Riksdag, hade det synts utskottet
Bih. till Riksd. Prot. 1889. 3 Sami. 5 Höft. 1
2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o G.
önskvärdt, att ett tillägg af förut återgifna innehåll intogs i § 23 riksdagsordningen.
I följd häraf skulle ledamot af Andra Kammaren under riksdagssammanträde,
som följde efter riksdags upplösning på grund af Konungens
förordnande om nya val, i afseende på arfvodesberäkningen, komma att likställas
med den ledamot, som — enligt orden i motiveringen till utskottets förslag
— »bevistat samma Riksdags första sammanträde.»
Vid föredragningen af utskottets förslag inom kamrarne framhölls nästan
enstämmigt,, nyttan af detsamma. Men så väl emot redaktionen af sjelfva
förslaget som i synnerhet mot eu del af motiveringen uttalades betänkligheter,
förnämligast föranledda deraf, att vissa af utskottet använda ordalag betraktades
såsom inlägg i den mycket omtvistade frågan, huru vida Riksdag, som
sammanträdde efter riksdags upplösning af Konungen i samband med förordnande
om nya val, vore en ny Riksdag eller en fortsättning af den upplösta
riksdagen. Utskottets förslag blef dock godkändt af Första Kammaren, men
förkastades af Andra Kammaren.
Jemväl vid innevarande riksdag har frågan om beräkningsgrunden
för arfvode åt Andra Kammarens ledamöter, i det fall, att Kan un gen upplöst
Riksdagen och förordnat om nya val, gjorts till föremål för utskottets behandling
genom två till utskottet öfverlemnade, inom Andra Kammaren väckta
motioner, n:o 24, af herr G. Buding och, n:o 56, af herr P. Svensson i
Brämhult.
Herr Byding hemställer, att Riksdagen måtte till hyllande för vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag till förändrad lydelse af §
23 riksdagsordningen:
»Hvarje ledamot åt Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättningför
resekostnad till och från riksdagen samt arfvode af ett tusen två hundra
riksdaler för hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser
riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans, eller ledamot af
kammaren eljes afgår från sin befattning under riksdagen innan så lång tid
af dess sammanträde förflutit eller riksdag sammanträdt på grund af Konungens
förordnande om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens ledamot
undfår, jemte resekostnadsersättning, i dagtraktamente tio riksdaler, hvilket
dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två hundra riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler af
arfvodet.»
Herr Svensson föreslår:
»att Riksdagen ville besluta, att § 23 i riksdagsordningen måtte erhålla
följande förändrade lydelse:
Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.
3
för resekostnad till och från riksdagen samt arfvode åt ett tusen två hundra
kronor för hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser
riksdag, innan den varit fyra månader tillsammans, eller ledamot af kammaren
eljest afgår från sin befattning under riksdagen, innan så lång tid åt
dess sammanträde förflutit, så ock under urtima riksdag, samt under riksdag
som sammanträdt näst efter upplöst riksdag på grund af Konungens förordnande
om nya vak kammarens ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio kronor, hvithet dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett
tusen två hundra kronor.
Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio kronor af
arfvodet.»
Båda dessa förslag ansluta sig till det, som af utskottet vid förra
riksdagen afgafs, men de af motionärerna begagnade ordalagen skilja sig från
de af utskottet använda och synas för (ifrigt ej fullt tillfredsställande.!
Då utskottet derför icke kan tillstyrka, att de väckta motionerna i
oförändrad form af Riksdagen antagas, går utskottet att, i anledning af samma
motioner, framställa ett förslag, i hufvudsak öfverensstämmande med det af
utskottet vid 1888 års riksdag framstapla förslag, men med undvikande af
hvarje uttryck, som skulle kunna gifva anledning till det missförstånd, att
utskottet velat vid behandlingen af förevarande ärende inlåta sig på den
ofvan berörda tvistefrågan om ny eller fortsatt Riksdag. För den skull har
utskottet vid formuleringen af ifrågavarande tillägg till § 23 riksdagsordningen
användt samma ordalag, som innefattas i § 36 riksdagsordningen. Dessutom
har utskottet ansett det lämpligast, att, i likhet med hvad herr Ryding föreslagit,
berörda tillägg införes framför den punkt, som handlar om urtima
riksdag, och icke, såsom i utskottets vid förra riksdagen afgifna förslag, efter
denna punkt. På sådant sätt komrne alla de fall, i hvilka undantag göres
frän den allmänna bestämmelsen om ett arfvode af 1,200 kronor för hvarje
lagtima riksdag, att uppräknas i omedelbar följd efter hvarandra. Det nu
stadgade förbehållet, att dagtraktamente af 10 kronor ej må öfverstiga sammanlagdt
1,200 kronor, har naturligtvis afseende på hvart och ett af de i
§ 23 riksdagsordningen nämnda undantagsfallen och gäller följaktligen äfven
det af utskottet föreslagna. Ordalydelsen gifven ingalunda stöd åt eu annan
tolkning af detta stadgande, hvarför ett förtydligande deraf ej synes vara
af nöden.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
l:o) att herr Rydings motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande JS:o 6.
2:o) att herr Svenssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
hvaremot utskottet, i anledning af de väckta motionerna, föreslår,
3:o) att Riksdagen måtte till hvilande för vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande förslag till förändrad lydelse af
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
Hvarje ledamot af Andra Kammaren
åtnjuter af statsmedel ersättning för
resekostnad till och från riksdagen
samt arfvode af ett tusen två hundra
riksdaler för hvarje lagtima riksdag;
dock att, när antingen Konungen upplöser
riksdag, innan den varit fyra
månader tillsammans, eller ledamot af
kammaren eljest afgår från sin befattning
under riksdagen, innan så
lång tid af dess sammanträde förflutit,
så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente
tio riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga
sammanlagdt ett tusen två hundra
riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver
vara förlustig tio riksdaler af
arfvodet.
Stockholm den 1 April 1889.
(Föreslagen lydelse:)
Hvarje ledamot af Andra Kammaren
åtnjuter af statsmedel ersättning
för resekostnad till och från
riksdagen samt arfvode af ett tusen
två hundra riksdaler för hvarje lagtima
riksdag; dock att, när antingen
Konungen upplöser riksdag, innan den
varit fyra månader tillsammans, eller
ledamot af kammaren eljest afgår
från sin befattning under riksdagen,
innan så läng tid af dess sammanträde
förflutit, eller Riksdagen sammanträder
i följd deraf att Konungen, med upplösande
af Riksdag, förordnat om nya
val, så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio
riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga
sammanlagdt ett tusen två hundra
riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver
vara förlustig tio riksdaler af
arfvodet.
På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.
5
Reservation:
Af herr Widström: »Det af utskottet vid 1888 års riksdag framställa
och af Första Kammaren då jemväl godkända förslag till förändring af
ifrågavarande § skulle jag för min del fortfarande helst vilja vidhålla. Men
dä utskottet för att tillmötesgå de emot förslaget gjorda erinringar ansett
sig böra frångå detsamma och i stället företagit en omredigering deraf,
hvilken synes mig icke vara fullt tillfredsställande, finner jag mig föranlåten
att framlägga ett annat af mig inom utskottet väckt förslag af följande lydelse:
§ 23. Hvarje ledamot — — — — lagtima riksdag; dock
att, när antingen Konungen upplöser riksdag, innan den varit fyra
månader tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår från
sin befattning under riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde
förflutit, äfvensom när riksdag sammanträder i anledning af
upplösning som nyss är nämnd, så ock under urtima riksdag, kammarens
ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning, i dagtraktamente
tio riksdaler; hvilket dock ej i någotdera fallet må öfverstiga
sammanlagdt ett tusen två hundra riksdaler.
Den ledamot — — — — af arfvodet.
(lenom denna redigering af paragrafen har jag trott mig dels undvika
den i utskottets förslag förekommande oegentlighet, att första och tredje mom. af
undantagsstadgandet medelst användande af orden antingen — eller jemte
olika uttryckssätt i öfrig! betecknas såsom motsatser till hvarandra, då deremot
det i tredje mom. förutsatta fall är eu ovilkorlig följd af den upplösning
åt riksdagen, som i törsta mom. omförmäles, — dels ock ännu tydligare än
hvad nu är händelsen utmärka, att det stadgade dagtraktamentet skall beräknas
särskild! för hvart och ett af de upptagna undantagsfallen.»
Härjemte antecknas på begäran, att herrar Samzelius och Fosser varit
förhindrade att deltaga i detta ärendes behandling inom utskottet, den förre
i följd af annat af Riksdagen honom meddeladt uppdrag, och den senare på
grund af tjenstledighet från riksdagsgöromålen.