Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
7
N:o 4.
Ant. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 1 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af motion om revision
i vissa delar af Regeringsformen och Successionsordningen.
Med åberopande af motiveringen till ett förslag, som under 1867
års riksdag skulle blifvit väckt inom Konstitutions-Utskottet, har ledamoten
af Andra Kammaren Herr A. Magnusson uti motionen N:o 94,
som blifvit till Utskottets behandling öfverlemnad, hemstält om fullständig
revision af gällande Regeringsform och Successionsordning, för
så vidt dessa grundlagar strida mot »den frihet i medborgerliga lifvet,
som under en senare tid varit rådande inom de fördomsfria klasserna
i vårt land.»
Motionären förmäler sig icke våga betvifla, att ännu qvarstående
restriktioner i kungliga personers fri- och rättigheter kunnat vara nyttiga
och må hända nödiga på den tid de tillkommit; men att desamma
fortfarande skulle finnas behöfliga, vågade deremot motionären bestrida.
Numera funnes ej någon, som trodde att en kunglig person, dess afkomling
eller frände, vore att betrakta såsom något högre väsende; tvärtom
vördnaden för dylika personer stege, i samma män som de sjelfve visade
sig fördomsfria och folkliga. Att under sådana förhållanden bibehålla
föråldrade grundlagsbud samt dymedelst tvinga kungliga afkomlingar
att anlita det skattdragande folket om underhåll vore minst sagdt oklokt.
Det alstrade snarare kallsinnighet emellan detta folk och de kungliga
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.
afkomlingar, som måste af folket underhållas utan motsvarande gagn.
Om man deremot läte kungliga afkomlingar få samma fri- och rättigheter
som hvarje annan svensk medborgare, d. v. s. läte dem ärligt
försörja sig och de sina, fritt välja maka efter sitt hjertas böjelse samt
fritt resa ut och se sig omkring i verlden, så vågade motionären påstå,
att tvister och obehagliga diskussioner om anslagen på första hufvudtiteln
ej så ofta skulle ifrågakomma. På grund häraf föreslår motionären,
»att ofvannämnda grundlagar måtte fullständigt granskas, och
alla de föreskrifter borttagas, som icke stå väl tillsammans med nutidens
humanare åsigter om medborgares fri- och rättigheter».
Såsom af motionens mindre bestämda innehåll torde kunna slutas,
synes motionären åsyfta förändring eller upphäfvande af alla sådana inskränkningar
utaf vissa medborgerliga fri- och rättigheter, hvilka, i följd
af stadganden i §§ 44 och 45 Regeringsformen samt i §§ 4, 5, 6, 7 och
8 Successionsordningen, prinsar och prinsessor af det kungliga huset,
och således äfven den till tronföljden närmast berättigade prins, ehuru
han enligt grundlagen intager en särskild ställning, äro underkastade;
men då Utskottet anser de antydda inskränkningarne vara för statens
ändamål tillkomna och hvila på en allmängiltig grundsats, i fråga hvarom
någon närmare utredning icke lärer erfordras, hemställer Utskottet,
att Herr Magnussons förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 20 Mars 1883.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1883.