6
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
Reservation:
af Herr Hallenborg, med hvilken Herrar Friherre Nordenskiöld,
Friherre von Essen, von Ehrenheim, Burenstam, Reuterswärd, de Maré
och Hammarhjelm instämt: “Då de skäl för bifall till ifrågavarande
grundlagsförändring, hvilka vid föregående tillfällen blifvit af Utskottet
anförda, enligt min åsigt fortfarande äro fullt gällande, har jag ansett,
att Utskottet äfven nu bort tillstyrka densamma. “
N:0 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 18 Mars 1884, kl. 5 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i §§ l och 5 af Tryckfrihetsförordningen.
Till Konstitutions-Utskottet har öfverlemnats en inom Andra Kammaren
af Herr Borg väckt motion, N:o 47, innefattande förslag till sådan
ändring i Tryckfrihetsförordningen, att boktryckeri måtte få anläggas
hvar som helst inom landet, i eller utom stad.
Den fråga, hvilken härmed blifvit Riksdagens pröfning understäld,
har vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för dess öfverläggningar
och beslut. Särskilda ledamöter af Bondeståndet föreslogo vid
riksdagen 1865—1866, att gällande begränsningar i fråga om rättigheten
att anlägga boktryckeri borde till större eller mindre omfattning
upphäfvas. Med biträdande af motionärernes åsigt om det olämpliga
i dessa begränsningar, tillstyrkte Konstitutions-Utskottet utsträckning
af nämnda rättighet derhän, att boktryckeri finge anläggas hvar som
Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:o 3.
7
helst inom eller utom stad, samt afgaf ett i enlighet dermed affattadt
förslag till ändring af åtskilliga Tryckfrihetsförordningens bestämmelser.
Detta förslag antogs af Borgare- och Bondestånden att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling, men afslogs af Ridderskapet och Adeln samt
Presteståndet, hvarefter vid omröstning i förstärkt Konstitutions-Utskott
förslaget förkastades. Frågan återkom vid 1867 års riksdag genom
motion, väckt inom Andra Kammaren. I anledning af denna motion
framlade Konstitutions-Utskottet enahanda förslag som vid föregående
riksdag. Andra Kammaren godkände detsamma; af Första Kammaren
återförvisades det till Utskottet för vidtagande af vissa jemkningar.
Ändradt till enlighet med de inom Första Kammaren framstälda anmärkningar,
blef derefter förslaget antaget att hvila till 1870 års riksdag,
då det af båda Kamrarne godkändes. Förslaget vann emellertid icke
Kongl. Maj:ts stadfästelse. Härefter förekom ämnet ej inom riksdagen
förr än år 1881, då tvenne motioner deri väcktes inom Andra Kammaren.
Konstitutions-Utskottet afgaf å nyo förslag till ändringar i Tryckfrihetsförordningen,
öfverensstämmande, frånsedt en mindre väsentlig skiljaktighet,
med det förslag, som af 1870 års Riksdag antogs. Genom
båda Kamrarnes sammanstämmande beslut blef förslaget hvilande till
1882 års riksdag, då emellertid detsamma, bifallet af Andra Kammaren
men af Första Kammaren ogilladt, förföll. I sin förevarande motion
har Herr Borg upptagit förslaget i den lydelse, hvari det vid 1882
års riksdag förelåg. —
Den ställning, hvilken Utskottet tidigare intagit till föreliggande
fråga, anser sig Utskottet hafva fullt skäl att vidblifva.
Enligt Utskottets uppfattning skulle förändringen, utgörande en
följdrigtig tillämpning af den näringsfrihetens grundsats, hvilken inom
vårt land är gällande, medföra åtskilliga beaktansvärda fördelar. Utom
det, att ökade tillfällen till utkomst bereddes dem, hvilka egnade sig
åt boktryckerinäringen, skulle jemväl det allmänna deraf hemta gagn
så väl derigenom, att upplysning kunde spridas till vidsträcktare kretsar
än nu, som ock i andra hänseenden. I följd af den utbildning, vårtid
ernått, mottaga boktryckerierna från allmänheten beställningar om
arbete i en omfattning, hvartill under äldre tider någon motsvarighet
ej förefans; och ior hvarje ort, der eu större folkmängd finnes samt
eu lifligare kommunal- eller näringsverksamhet utbildat sig, kan numera
rättigheten att der anlägga boktryckeri sägas fylla ett verkligt behof.
Men dylika orter äro ej endast städerna; å landsbygden finnas åtskilliga
betydande köpingar och andra platser, hvilka öfvergå många af rikets
städer, såväl i folkmängd som utveckling i öfrigt, och för hvilka rättigheten
att anlägga boktryckeri skulle vara af ej ringa betydelse. För
-
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
delar, hvilkas vigt man ej bör förbise, skulle vidare komma att vinnas
särskildt derigenom, att en tidningspress uppstode, hvilken, afsedd för
landsbygden, komme att framför allt uppmärksamma dennas förhållanden
och genom hvilken det, som i en viss bygds intresse kunde sägas,
vunne spridning just inom den ort, för hvilken det vore afsedt. Särskildt
för utvecklingen af landsbygdens näringslif skulle tvifvels utan
tillvaron af en dylik tidningspress verka välgörande. Behofvet af tidningar,
afsedda för delar af landsbygden, har ock framträdt och, trots
bestående ogynsam lagstiftning, blifvit till icke ringa omfattning tillgodosedt.
För närvarande utgifvas inom vårt land ett ej obetydligt
antal tidningar, hvilka, att döma efter deras benämningar, äro uteslutande
afsedda för landsbygden, ehuru de tryckas i stad. —
De anmärkningar, som rigtats mot förslaget, hafva väsentligen
afsett de svårigheter, som å landet skulle vara förenade med tillsynen
öfver tryckeriverksamhetens behöriga utöfning. I sådant hänseende
har anförts, hurusom svårighet kunde uppstå att å hvarje ort, der enligt
förslaget boktryckeri finge anläggas, finna lämplig person att såsom
justitieministerns ombud vaka öfver tryckta skrifters allmängörande,
samt att handräckning till verkställande af qvarstad å tryckt skrift icke
skulle å landet kunna med erforderlig skyndsamhet erhållas. Dessa
skäl voro bestämmande för det afslag, Kongl. Maj:t vid 1870 års riksdag
meddelade å det af Riksdagen antagna förslag i ämnet, och hafva
jemväl inom Riksdagen gjorts gällande. Emot dem kan invändas, hurusom
det ej låter sig med fog förutsätta, att å landsbygden boktryckerier
skulle komma att anläggas å andra orter än sådana, der befolkningen
vore jemförelsevis talrik, och der odlingen i någon större mån fortskridit.
Tryckerirörelsen förutsätter oundgängligen, för att kunna med
framgång idkas, en viss allmän utveckling af förhållandena å den ort,
der den utöfvas. Men å de ställen af landsbygden, der i enlighet härmed
boktryckerier komme att anläggas, funnes efter all antaglighet
så väl lämpliga personer för verksamhetens öfvervakande som ock kronobetjening
nära till hands eller åtminstone, i betraktande af den utbildning
kommunikationsväsendet å landet under senare åren erhållit, lätt
tillgänglig. Den farhågan har vid ärendets föregående behandling uttalats,
att, om förslaget blefve lag, boktryckerier torde komma att anläggas
afsides med särskild beräkning på de svårigheter, som der kunde
vara förenade med den offentliga tillsynen, och med afsigt att kunna
ostördt sprida straffvärda skrifter. Denna farhåga kan Utskottet icke dela.
Spridandet af brottsliga skrifter är med nu gällande bestämmelser ingalunda
så försvåradt, att den, som ville utgifva sådana, behöfde anlita
den obeqväma utvägen att upprätta boktryckeri i någon undangömd
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
9
landsort, ett förfarande som lian i öfrigt nog skulle finna mindre redligt,
dels med hänsyn till företagets omkostnader, dels oek i betraktande
deraf, att om ett boktryckeri anlades å sådan ort, der vilkoren
för en dylik närings bedrifvande ögonskenligen ej förefunnes, en sådan
anläggning för visso både att påräkna en särskild uppmärksamhet af
den offentliga makten.
Man har slutligen trott sig kunna förutsäga, att den tidningsverksamhet,
som i samband med tryckerierna uppkomme på landsbygden,
skulle, äfven der den ej gjorde sig skyldig till straffbara öfverträdelser,
dock komma att handhafvas på ett sätt, som lände till allmänhetens
förvillande och, i stället för att främja en sund upplysning,
missrigtade folkets utveckling. Till landsbygden skulle nemligen vända
sig de sämre bland dem, som egnade sig åt skriftställeri. Utskottet
tror emellertid, att de personer, Indika med en dylik anmärkning åsyftas,
helst välja städerna till verksamhetsfält, och saknar anledning till
det antagandet, att den tidningsverksamhet, hvars uppkomst å landsbygden
komme att genom den föreslagna lagförändringen befordras,
skulle blifva mindre aktningsvärd än den, som hittills i städerna utöfvats.
—
Vid öfvervägande af det nu sagda vill det synas Utskottet, som
kunde åt de mot förslaget framstälda betänkligheter ej tillmätas någon
väsentlig vigt i jemförelse med de fördelar, dess antagande skulle medföra;
och får Utskottet fördenskull hemställa,
att Riksdagen, med bifall till motionen, ville
antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
följande förändrade lydelse af nedanstående paragrafer
i
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1- •
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse.)
5:o) Privilegier å boktryckeri skola 5:o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och ej erfordras, utan stånde hvar och
en fritt att, utan hinder af någon en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privile- särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckeriregle- gier eller något boktryckeriregleB
h. till Eiksd. Vrot. 1884. 3 Sami. 2 Käft. 2
10
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
mente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet
eller vidd honom Renligt synes,
uti stad eller inom ett afstånd derifrån
af högst en half mil.
Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål,
som boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der
tryckta skrifters författare och utgifvare
lyda under stadens rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar
— — — — innehåll och skrifart.
mente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, afhvad beskaffenhet
eller vidd honom Renligt synes.
Då boktryckeri utom stad anlägges,
skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare
i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare
lyda under närmaste stads rätt.
Den nytt boktryckeri inrättar —
— _ — — innehåll och skrifart.
6:o) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit,
anlagdt är eller, på sätt 1 §
innehåller, vid anläggandet anmäldt
blifvit. I Stockholm sker detta upptagande
vid första allmänna underrätt;
i öfrig a städer, der första och
andra underrätt finnas, vid den sistnämnda;
akademiernas jurisdiktionsrätt,
enligt deras konstitutioner, dock
oförkränkt. Stämning stiden vare i allt
fall, ehvad tryckeriet inom eller, på
sätt nyssnämnde § utstakar, utom staden
är beläget, enahanda, och förhålles
dermed, som, om stämningstidistaden,
lag säger. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, böra
han eller de vid sådan rätt personligen
till svars stånda, men åtnjute
i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda för
-
§ 5.
6:o) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i
den stad, der boktryckeriet, ifrån
hvilket den åklagade skriften utkommit,
anlagdt är eller, på sätt
1 § innehåller, vid anläggandet anmäldt
blifvit. Stämnmgstid vare åtta
dagar, om boktryckeriet är beläget i
stad, men i annat fall fjorton dagar.
Uppstår fråga om boktryckares eller
författares af eu tryckt skrift tilltalande
eller hörande, böra han eller
de vid Rätten personligen till svars
stånda, men åtnjute i öfrigt deras
rättegångsförmåner, enligt allmän
lag och särskilda författningar, uti
allt hvad genom detta förordnande
icke uttryckligen annorlunda stadgadt
är.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
11
fattningar, uti allt livad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.
8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvarstad
å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det
någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad,
att i Stockholm, genom biträde af
öfver ståthållare embetet, och i öfriga
städer samt orterna, medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras, af
den magistrat, hvarunder boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, sådan qvarstad
erhålla; börande öfver förloppet af
qvarstadsförrättningen och orsakerna
dertill, samt i afseende på den åklagade
skriften, om och huru många
exemplar då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud, den andra magistraten
och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig, att, vid
ansvar såsomför embetsförsummelse,
med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm,
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allrasist inom trenne veckor,
efter det qvarstaden lagd blifvit,
hafva hänvist målet till vederbörlig
domstol och aktor förordnat,
8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud
sig befogad, att, på de grunder
för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad
att sådan qvarstad erhålla,
medelst skyndsam handräckningj som
ej får vägras, af vederbörande Konungens
Befallningshafvande, Magistrat
eller Kronobetjent; börande öfver
förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt i afseende
på den åklagade skriften, om
och huru många exemplar då ännu
finnas uti boktryckarens värjo, anteckning
trefalt författas, hvaraf
den ena tillställes Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud,
den andra magistraten i den stad,
hvarunder boktryckeriet, enligt § 1,
lyder, och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig, att, vid
ansvar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post, en
afskrift af denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm
varde samma anteckning, genast eller
sist inom nästföljande dags utgång,
till Justitiekansleren aflemnad. Justitiekanslerenmåsedermera,
i Stockholm,
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allrasist inom trenne veckor,
efter det qvarstaden lagd blifvit,
hafva hänvist målet till vederbörlig
domstol och aktor förordnat, dådom
-
12
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
då domstolen, sist inom åtta dagar,
må pröfva, om qvarstaden skall ega
bestånd. Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad hafveri,
ege boktryckare rätt, i enahanda
ordning, som handräckning af magistraten
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess
brytande, hvilket icke vägras må,
vid ansvar af embetets förlust.
Chefen för Justitiedepartementet
— — — — — —---erhållas.
12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande magistrater
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må------:--
----—----inlemnad.
stolen, sist inom åtta dagar, må
pröfva om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke
qvarstad inom en månad häfven,
ege boktryckare rätt, i enahanda
ordning, som handräckning till
qvarstadens beläggande meddelad
blifvit, att fordra dess brytande,
hvilket icke vägras må, vid ansvar
af embetets förlust. Chefen för
Justitie-departementet — •— —--
— — — — — —--erhållas.
12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, vederbörande Konungens
Befallningshafvande, Magistrat
eller Kronobetjent ovägerligen och
vid ansvar biträda; dock må---
— — — — — — — inlemnad.
Stockholm den 18 Mars 1884.
MAGNUS HALLENBORG.
Reservation:
af Herrar von Ehrenheim och Reuterswärd, hvilka ansett, att, då
ett förslag af enahanda innehåll som det nu föreliggande blifvit af
Riksdagen år 1882 afslaget, och några särskilda skäl för lagförändringen
sedan dess ej tillkommit, motionen ej bort af Utskottet tillstyrkas.
Herr Croneborg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets handläggning inom Utskottet.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884.