Konstitution*-Utskottet» Utlåtande N:o 9.
J\:o 9.
Ank. till Riksd. Kansli d. 24 April 1869, kl, 11 f. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af
37 § 3 mom. Riksdag s-ordning en.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o
252) har Herr Bjerkander anfört, hurusom det i Riksdags-ordningen stadgade sättet
för behandling af frågor, hvilka ej tillhöra ständigt eller i dess ställe tillsatt särskildt
Utskotts handläggning, föranledde till en icke obetydlig tidsutdrägt vid vissa
frågors afgörande, hvarförutan motionären framhållit det mindre lämpliga deri,
att, då samma fråga blifvit väckt i båda Kamrarne och i följd deraf samtidigt behandlad
i två Utskott, såsom resultat af dessa Utskotts verksamhet möjligen kunde
för Riksdagen komma att framläggas två mot hvarandra helt och hållet° stridande
förslag. . Motionären anser för afhjelpande af dessa olägenheter nödigt att i afseende
på tillfälliga Utskott stadga samma föreskrift, som än gifven i fråga om de
särskilda Utskotten, eller att, så snart ett eller flera tillfälliga Utskott finnas behöflig8’
hvardera Kammaren deruti insätter ett lika antal ledamöter efter öfverenskommelse;
för hvilket ändamål 3 mom. af 37 § Riksdags-ordningen borde erhålla
följande lydelse:
((Derest i någondera Kammaren någon allmän fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda Utskotts behandling, skall för frågans utredande ett tillfälligt Utskott
tillsättas, bestående af lika många ledamöter från hvardera Kammaren.»
Utskottet har för sin del icke kunnat finna de olägenheter, motionären antydt
såsom förenade med nu föreskrifna ordning för ärendens behandling i tillfälliga
Utskott vara af den vigt motionären velat tillmäta dem. Att Riksdagens förhandlingar
under de sednaste åren blifvit utsträckta ända till den tidpunkt, då Konungens
rätt att utan Riksdagens hörande åtskilja densamma inträder, torde icke
haft sin grund i någon fördröjd behandling af sådana ärenden, som blifvit utredda
af tillfälliga Utskott, och hvad beträffar de befarade följderna af vissa frågors samtidiga
behandling i två Utskott, har erfarenheten från de sednast förflutna riksdagarne,
likasom från den innevarande, gifvit vid handen, huru sådana olägenheter
kunna utan grundlagsändring förekommas.
Bih. till Riksd. Brot. 1869. 3 Sami. 6 Häft.
1
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o it.
Utskottet anser det steg till ombildning af vårt Utskotts-väsende, som den
nya organisationen af tillfälliga Utskott innebär, af den betydelse för ett fullständigt
tillgodogörande af de fördelar Riksdagens fördelning i två Kamrar erbjuder,
att det icke bör återtagas utan vigtigare skäl än dem motionären anfört. Den tunga
och obeqväma inrättningen af ständiga och gemensamma Utskott, hvilken inom
en representation, fördelad i fyra Kamrar, må hafva varit nödvändig för att sammanhålla
det hela och i vissa fall å Riksdagens vägnar fatta beslut, torde i längden
icke finnas motsvara tvåkammar-systemets fordringar på lättare och beqvämare
arbetsformer, och saknas i sjelfva verket, så vidt Utskottet har sig bekant, i alla
länder, der denna representationsform blifvit införd. Det torde derföre utan allt
för stor fara för misstag kunna förutsättas att, om och när någon förändring i Utskottsinrättningen
finnes behöflig, den kommer att ga i en motsatt riktning mot
den af motionären föreslagna.
Men äfven den, som anser fördelen af gemensamma Utskott så öfvervägande,
att åt dem bör inrymmas hela den plats de innehade inom den gamla representationen,
kan svårligen finna sig tillfredsställd af den redaktion af 37 § Riksdags-ordningen
motionären föreslagit. Denna lemnar nemligen oafgjordt, huru förfaras skall,
när Kamrarne stadna i olika, beslut om huru många Utskott skola tillsättas och
om antalet af ledamöter i hvarje Utskott.
Motionären har antagit att, om hans förslag vunne bifall, ändringar i andra
§§ af Riksdags-ordningen deraf måste blifva en följd, och haj* har hemställt till
Utskottet att besörja om vidtagande af dessa ändringar. Om den riktning, i
hvilken motionären velat hafva ändringarne verkställda, har han dock icke gifvit
Utskottet någon antydning. Man stadnar sålunda i ovisshet, om motionären afsett
att de af tillfälliga Utskottet behandlade frågor skulle föredragas samtidigt i båda
Kamrarne eller, såsom nu sker, först i den Kammare, der förslaget väckes, äfvensom
om denna Kammare fortfarande skulle behålla sin rätt att utan remiss till
Utskott afslå en motion, som tillhör tillfälligt Utskotts handläggning. Utskottet
finner derföre ej mindre i det ofullständiga skick, hvari motionen framträdt, än i
dess syftning grundad anledning att hemställa,
att motionen måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 22 April 1869.
På Utskottets vägnar:.
Th. Munck af Rosenschöld.
Ordförande.
Herr Friherre Liljencrantz har begärt få antecknadt att han icke deltagit i
detta ärendes behandling inom Utskottet.