Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
5
Nr 81.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1937 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående den i lappmarken
bofasta befolkningens rätt till fiske i kronans fiskevatten.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 65, av herr Jacobson har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning av frågan örn beredande åt
den i lappmarken bofasta befolkningen av bättre möjligheter att genom
fiske i kronans fiskevatten erhålla bidrag till sin försörjning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttranden
från domänstyrelsen samt länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Sistnämnda båda länsstyrelser lia bifogat utlåtanden från
lappfogdarna i länen, varjämte länsstyrelsen i Västerbottens län tillika överlämnat
utlåtanden från överjägmästarna i Skellefteå, Umeå och Mellersta
Norrlands distrikt samt från länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott
och fiskerinämnd.
Gällande bestämmelser. Kronan äger ett stort antal fiskevatten, dels å
kronoparker här och var i landet, dels å renbetesfjällen i Jämtlands län ävensom
å områden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län.
Inom de förra områdena äger domänstyrelsen jämlikt 7 § lagen den 27 juni
1896 (nr 42) om rätt till fiske upplåta fiskerätt, dock endast till inom häradet
eller socknen boende. Inom de senare områdena är fisket i första hand
jämlikt 55 och 56 §§ lagen den 18 juli 1928 (nr 309) örn de svenska lapparnas
rätt till renbete i Sverige förbehållet lapparna, ehuru med rätt för vederbörande
länsstyrelse att efter lapparnas hörande upplåta fiske även till andra.
Frågan om utnyttjande av kronans fiskevatten har behandlats av riksdagens
revisorer, som i sina berättelser för åren 1933 och 1934 uttalat, att
densamma krävde särskild allsidig utredning. Under hänvisning till vad som
anförts i den 1933 avgivna berättelsen ha revisorerna 1934 förklarat sig vilja
förorda, att en allsidig utredning beträffande möjligheterna att få till stånd
ett rationellt utnyttjande av kronans fiskevatten företages.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
Enligt vad 1934 års revisorer inhämtat är ett stort antal av vattnen inom
kronoparkerna utarrenderade, dock endast — jämlikt lagens bestämmelser
— till ortsbor. Under senare år hava även ett stort antal av kronans inom
fjällområdena belägna, lapparna förbehållna fiskevatten upplåtits på arrende,
i första hand till den bofasta befolkningen men därjämte även till s. k. sportfiskare,
d. v. s. huvudsakligen personer från andra trakter.
Då några enhetliga principer för dessa upplåtelser icke följts, hava, framhålla
revisorerna, i många fall de direkta fiskevårdsintressena icke blivit i
tillräcklig grad tillgodosedda. De rådande förhållandena hava medfört klagomål
såväl fran den bofasta befolkningens och sportfiskarnas sida över
lapparnas sätt att bedriva fiske som från lapparnas sida över den bofasta
befolkningens inkräktande på deras rättigheter.
Obestridligt torde vara, fortsätta revisorerna, att fiskbeståndet i många av
kronans ovan odlingsgränsen belägna fiskevatten är mer eller mindre ödelagt
genom ett hänsynslöst fiske. Sålunda finnas många vatten, där för några
tiotal år sedan goda fiskefångster kunde göras, men som nu, särskilt i samband
med de på senare år förbättrade kommunikationerna, blivit totalt skövlade.
Samtidigt finnas åtskilliga, särskilt avlägset belägna fiskevatten, som
aldrig utnyttjas pa den grund, att de ej ligga i lapparnas stråkvägar och
för närvarande ej äro kända av andra fiskeriintresserade. I intetdera av nu
angivna fall sker ett rationellt utnyttjande av fiskevattnen i syfte att bereda
största möjliga men samtidigt fortbestående avkastning samt att förebygga
fiskbeståndets minskning.
Revisorerna hava gjort följande allmänna uttalande.
Såsom av det anförda framgår kunna nu rådande förhållanden i avseende
å kronans fiskevatten icke anses tillfredsställande.
En nödvändig förutsättning för en rationell fiskevård i kronans fiskevatten
är, att olika fiskevatten utlämnas till olika kategorier fiskande, som var
och en kunna och böra ha intresse av att fiskbeståndet förkovras och vattnen
ge en god avkastning. Visserligen torde man ej kunna begära av lapparna,
att de skola direkt syssla med fiskevårdande åtgärder, inplanteringar
etc. Däremot torde från lappfonderna medel kunna utanordnas för dylika
syftemål. Vid fiskeupplåtelser av ifrågavarande vatten till ortsbefolkningen
och sportfiskare böra dock uppställas vissa villkor i avsikt att skydda
fiskbeståndet. Säkerligen skulle genom en uppdelning på ena eller andra
sättet av kronans ovan odlingsgränsen belägna fiskevatten, genom vattnens
upplåtelse efter vissa enhetliga principer och genom lämplig upplysningsoch
propagandaverksamhet dessa vatten kunna bliva av en mvcket större betydelse
för lapparna och den bofasta befolkningen än de för närvarande äro.
Häröver avgavos yttranden av domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen samt
länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Domänstyrelsen
och lantbruksstyrelsen tillstyrkte revisorernas förslag om utredning
i ärendet; likaså länsstyrelsen i Jämtlands län. Däremot avstyrktes förslaget
av länsstyrelsen i Västerbottens län under det att länsstyrelsen i Norrbottens
län icke ville motsätta sig detsamma.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81. 7
1935 års riksdag anförde i skrivelse nr 279 under punkt 9 bland annat
följande:
»Av vad revisorerna anfört synas rådande förhållanden i avseende å kronans
fiskevatten icke vara tillfredsställande. Genom vidtagandet av vissa fiskvårdande
åtgärder skulle dessa vatten säkerligen kunna bättre utnyttjas och
bliva av långt större betydelse än de för närvarande äro. Riksdagen finner
därför i likhet med flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna önskvärt,
att en utredning i det av revisorerna angivna syftet kommer till stånd, vilken
utredning givetvis bör omfatta samtliga kronan tillhöriga fiskevatten i riket.
Riksdagen får anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta föranstalta om utredning
beträffande möjligheterna att åvägabringa ett ändamålsenligt utnyttjande av
kronans fiskevatten.»
Denna utredning har ännu icke igångsatts.
Ur de i ärendet av utskottet infordrade yttrandena antecknas följande.
Domänstyrelsen uttalar såsom sin åsikt, att jämväl de spörsmål, som berörts
i förevarande motion, böra beaktas vid den allsidiga utredning angående
tillgodogörande av kronans fisken, varom riksdagen 1935 hemställt.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anför, att fiskevattnen å renbeteslanden äro
i regel goda. Då samtliga där boende, lapparna såväl som den bofasta befolkningen,
utnyttja dessa fiskevatten, finner länsstyrelsen det vara väl sörjt
för denna befolknings behov att genom fiske erhålla bidrag till sin försörjning.
Länsstyrelsen framhåller till slut, att den i förevarande motion begärda
utredningen om beredande åt fjällbefolkningen av bättre möjligheter till
fiske i kronans vatten icke anses vara erforderlig för länets vidkommande.
Länsstyrelsen i Västerbottens län meddelar, att en särskild för lappmarken
anställd fiskeriinstruktör kommer att successivt verkställa undersökning rö
rande fisktillgången inom kronans fiskevatten och föreslå åtgärder för fiskets
rationella utnyttjande och vidmakthållande i anslutning till den verksamhet,
som bedrives av genom lappväsendets försorg anlagda två fiskodlingsanstalter.
Då resultatet av den igångsatta undersökningen genom fiskeriinstruktören
bör avvaktas, innan ändrad lagstiftning rörande ökad fiskerätt för den
bofasta lappmarksbefolkningen kan övervägas, finner sig länsstyrelsen förhindrad
tillstyrka åtgärder i motionens syfte och hemställer förty, att motionen
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Länsstyrelsen i Norrbottens län erinrar, att den endast har att taga befattning
med upplåtelser av rätt till fiske ovan odlingsgränsen, vilken del av
lappmarken motionären måhända främst åsyftat. Den praxis, som av
länsstyrelsen tillämpas i fråga om fiskerättsupplåtelser ovan odlingsgränsen,
medför icke någon som helst svårighet för den lojala bofasta befolkningen i
dessa trakter att erhålla upplåtelse av rätt lill fiske i den omfattning, som
erfordras för fiske till husbehov. Några klagomål från denna befblkning över
nu rådande förhållanden ha heller icke försports. Länsstyrelsen uttalar slutligen
såsom sin uppfattning, att ändring av bestämmelserna angående rätten
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 81.
Utskottet.
till fiske i kronans vatten ovan odlingsgränsen för länets vidkommande icke
för närvarande är av behovet påkallad.
Enligt utskottets mening synes den av motionären upptagna frågan örn den
bofasta lappmarksbefolkningens möjligheter till fiske i kronans fiskevatten
innefattas i de spörsmål, som behandlades i ovan omförmälda 1933 och 1934
års revisionsberättelser och riksdagens därav föranledda skrivelse 1935 (nr
279). Med denna skrivelse anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta föranstalta
om utredning beträffande möjligheterna att åvägabringa ett ändamålsenligt
utnyttjande av kronans fiskevatten. Med hänsyn härtill och då
utskottet förutsätter, att begärda utredning igångsättes snarast möjligt, finner
utskottet icke anledning att nu påkalla någon riksdagens åtgärd i anledning
av förevarande motion utan hemställer,
att motionen II: 65 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Tjällgren, Alfred
Andersson, Mannerskantz, Anderberg och Gottfrid Karlsson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Hedlund i Häste,
Andersson i Löbbo, Carlström, Gustafson i Kasenberg, Ericsson i Sörsjön och Pettersson i
Dahl.
377853. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.